Ett uppdrag som skolan har är att skapa möjligheter för eleverna att få daglig fysisk aktivitet utöver de idrottstimmar som är schemalagda per vecka (Skolverket, 2019). Rörelsepauser har fått sitt ursprung från den engelska termen ”Brain Breaks” där forskare upptäckt att för ett mer effektivt lärande och god läs- och skrivutveckling behöver människan röra på sig för att öka blodcirkulationen i kroppen, vilket bidrar till att hjärnan får mer syre (Anunsen, 2014). Det debatterades mycket om vilken teoretisk utgångspunkt som läroplanen skulle vila på när den skulle tillämpas. Slutligen enades man om att den teoretiska utgångspunkten läroplanen skulle vila på var det sociokulturella perspektivet, vilket även ligger till grund för denna studie. Syftet med denna studie är att genom intervjuer och observationer undersöka hur rörelsepauser påverkar elever i sitt lärande samt hur lärare och elever upplever användande av rörelsepauser i klassrummet. Resultatet visar att majoriteten av eleverna uttryckte att rörelsepauser hjälpte dem att återfå koncentrationen för att kunna fortsätta arbeta. Resultatet visade även att lärarna såg en förbättring i elevernas uthållighet. Vidare visade resultatet att beroende på om det var en lågpresterande, normalprestrerande eller högpresterande elev påverkades deras koncentration olika, där de lågpresterande och normalprestrerande var de elever som gynnades mest av en rörelsepaus. Utifrån det resultat som framkom i studien visade det att majoriteten av eleverna återfår koncentrationen efter en rörelsepaus samtidigt som ljudnivån i klassrummet minskar vilket bidrar till god studiero. Resultatet från studien visade att det är gynnsamt att lärare implementerar rörelsepauser vid planering av undervisning. Implementering av rörelsepauser kan därmed hjälpa eleverna att bibehålla koncentrationen och motivationen, vilket kan bidra till fortsatt god kunskapsutveckling.

Sammanfattning/ AbstractAltheden, C., Rasmusson, C. (2020). Elevers upplevelser av pulshöjande aktivitet och hur det påverkar koncentration och prestation i matematik. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Examensarbetet förväntas bidra med kunskaper om hur elever upplever pulshöjande aktiviteter under matematiklektioner. Denna kunskap kan i sin tur vara en hjälp till hur de pulshöjande aktiviteterna kan implementeras i undervisningen för att ge resultat för elevernas koncentration och prestation.Syftet med studien är att skapa kunskap om hur elever upplever pulshöjande aktivitet i samband med matematiklektioner och om de upplever att deras prestation och förmåga att koncentrera sig i matematik förändras. Studiens syfte är dessutom att skapa kunskap om lärarens och projektledarens upplevelse av pulsaktiviteter. Följande frågeställningar ligger till grund för studien:•Hur upplever elever sin förmåga att koncentrera sig i matematik efter pulshöjande aktivitet jämfört med att inte utföra pulshöjande aktivitet?•Hur upplever elever sin prestation i matematik efter pulshöjande aktivitet?•Hur är lärarens och projektledarens upplevelser kring pulshöjande aktivitet?Det teoretiska ramverket utgörs av motivationsteorier där vi tar upp self determination theory och teori om affekt samt Antonovskys salutogena teori och begreppet KASAM, känsla av sammanhang. Studien med vilken vi fick förståelse för hur elever i årskurs åtta upplever pulsaktiviteter under matematiklektioner är kvalitativ. Som metod valdes semi-strukturerade intervjuer och frågeformulär, vilket kan betraktas som metodtriangulering. Resultatet visar på att pulsaktiviteterna kan bidra till motivation, sammanhållning, glädje och ett positivt arbetsklimat. Majoriteten av eleverna upplever att deras koncentration förbättras och nästan hälften av eleverna upplever att deras prestation i matematik förbättras. Lärarens inställning till pulsaktiviteter verkar vara viktig samt att valet av aktivitet är av betydelse för elevernas deltagande. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv är det främjande att hitta redskap för att förbättra elevernas koncentration och prestation. Motivation är en viktig komponent i allt lärande. Dessutom kan utveckling av ett starkt KASAM bidra till förbättrad självkänsla vilket också är en fördel ur en specialpedagogisk synvinkel, där tron på sig själv är av stor vikt för prestationer.

Syftet med den här studien är att undersöka om det finns ett samband mellan vilka aktiviteter fjärdeklasseleverna gör på rasterna och deras upplevda koncentration och minne i skolan. Metoden som användes var frågeformulär via datorn. Resultatet visade att det finns positiva samband mellan stillasittande och fysiska krävande aktiviteter och elever upplevda koncentration och minne.

Syfte. Psykisk ohälsa verkar vara ett alltmer vanligare fenomen bland elitidrottare. 30 procent av Sveriges elitidrottare har någon gång under sina karriärer upplevt psykisk ohälsa menar Åkesdotter och Kenttä (2015). Därför har jag avsett med denna undersökning att analysera elitsatsande idrottares mentala förmågor.Metod. Studien baserades på en kvantitativ undersökningsmetod där 54 elitsatsande idrottare deltog i studien. Studien undersökte fyra dimensioner av mentala förmågor som operationaliserades ner till underdimensioner med hjälp av Hassméns, Kenttäs och Gustafssons (2009) tolkningar av de olika dimensionerna. Avslutningsvis analyserades datan med hjälp av beskrivande analyser och korrelationsanalyser.Resultat. Undersökningens resultat indikerade höga medelvärden för respondenternas självuppskattade förmåga inom de olika mentala förmågorna. Korrelationsanalyserna kunde främst visa på starka signifikanta samband mellan koncentrationsförmågan och självförtroende-förmågan samt självförtroende-förmågan och spänningsregleringsförmågan.Diskussion. Idrottarna verkade ha goda mentala förmågor, men med möjligheter till förbättring. Utifrån resultaten kan man tolka att självförtroende, koncentrationsförmåga och spänningsreglering är tre betydelsefulla förmågor för att utveckla prestation samt för att behålla ett gott välmående.

Syftet med följande arbete är att undersöka om schackspelande kan höja elevers nivå imatematik och av den anledningen skulle kunna praktiseras under skoltid. Arbetet geren översikt av tidigare forskning om kopplingar mellan matematik och schack. Metoden som används i föreliggande undersökning är semikvalitativa intervjuer med åtta lärare.Resultaten från litteraturundersökningen antyder att schack främjar matematiskaförmågor. Resultaten från lärarintervjuerna visar att lärarna kunde se en ökning avkoncentrationsförmågan hos eleverna den termin de hade schack på schemat. Till vissdel kunde även en förbättring av självförtroende och matematiska förmågor skönjas.Nyckelord: Matematik, schack, matematiska förmågor, koncentration, självförtroende,skolämne.

Studiens syfte var att få en bild av vad klassläraren känner till och deras inställning tillbegreppet arbetsminne och arbetsminnesträning. Undersökningen avsåg också attundersöka om arbetsminnesträning bidragit till ökad kunskap och om det påverkatklasslärarens förhållningssätt och arbetsformer i klassrummet. Vidare var syftet attundersöka om och i så fall hur de arbetar med arbetsminne.Undersökningen har gjorts genom kvalitativ forskningsintervju med delvis struktureradefrågeställningar. Eftersom ett antal frågeställningar var likalydande har intervjun i vissgrad varit standardiserad.Resultatet av vår studie visar att klasslärarens kunskap om begreppen arbetsminne ocharbetsminnesträning är diffus. Resultatet visar också att klasslärarna tillmäterarbetsminnet en stor betydelse för skolarbetet eftersom de anser att tiden som gått åt tillträningen varit väl använd. Resultatet stryker vårt antagande att arbetsminnesträningpåverkar klasslärarnas förhållningssätt och arbetsformer i klassrummet och bidrar tillökad kunskap. / Working memory and training of working memory – from a teacher’s perspective.

Huvudsyftet var att genom en fallstudie utvärdera om träningsprogrammet, Minneslek Senior, är ett användbart pedagogiskt verktyg, för att förbättra elevers förutsättningar för inlärning. Vidare var syftet att undersöka de stödinsatser som ges till elever, med rörelsehinder, i en inkluderande grundskoleverksamhet. I min studie använder jag mig av olika metoder för att belysa mitt fall. Tre elever fick genomföra ett arbetsminnesträningsprogram, Minneslek Senior. Med en av eleverna genomfördes observationer i olika lärandesituationer samt en djupare intervju för att få förståelse för elevens inre tankar om sin skol- och lärandesituation. Genom delvis strukturerade intervjuer, observationer samt elevernas resultat från träningsprogrammet ville jag utvärdera minnesträningens betydelse för eleverna och därmed få svar på om Minneslek Senior är ett användbart pedagogiskt verktyg. Den statistik som förs i programmet, Minneslek Senior, visar på att eleverna förbättrade sina resultat. I de övningar, som ställde större krav på det visuella arbetsminnet, gjordes störst resultatförbättring. Två elever har märkt en förbättring i att komma ihåg olika praktiska handlingar. Både specialpedagogen och en av eleverna själv har märkt positiva förändringar, hos eleven, när det gäller det matematiska tänkandet. Specialpedagogen anser även att eleven förbättrat sin koncentration under matematiklektionerna. Dock kan man inte bortse från att det även kan bero på andra faktorer. Om man ser till de positiva förändringarna samt det specialpedagogiska stöd som ges till elever med rörelsehinder skulle ”Minneslek Senior” kunna vara ett användbart pedagogiskt verktyg.

SammandragMitt syfte är att undersöka hur några pedagoger använder sig av motorisk träning i kombination med massage i skolverksamheten. Jag har utgått från följande frågor i mitt arbete: Hur arbetar några pedagoger i de tidigare åren med massage i skol- och förskoleverksamheten och hur påverkar detta barns motorik och kroppsuppfattning? Vilka förändringar har pedagogerna sett hos eleverna sen de införde massage respektive motorikträning? Vilka för- och nackdelar eller rent av problem har pedagogerna stött på sen de började med massage och motorikträning med sina elever? Undersökningen genomförs kvalitativt genom intervjuer och observationer med tre pedagoger verksamma både inom förskolan och inom grundskolans tidigare år. I den empiriska delen undersökte jag hur pedagoger arbetar med massage och motorik i skolverksamheten. Mitt resultat visar att informanterna tycker det är viktigt att man ägnar sig åt motorisk träning och att det även är av vikt att lägga mer fokus på massage/avslappning, eftersom dagens barn är stressade och behöver lära sig att slappna av Mina slutsatser är att motorisk träning i kombination med massage leder till att barnen och eleverna utvecklar sin kroppsuppfattning och kan hjälpa dem att både slappna av och öka sin koncentration, vilket i slutändan kan leda till bättre studieresultat.

Sagouppläsning och dockteaterföreställning kan öppna en förtrollande värld och väcka barns fantasi, det kan också fånga deras uppmärksamhet på olika sätt där man kan få dem att börja fråga och reflektera över sin omvärld. Vårt syfte är att undersöka hur sagouppläsning respektive dockteaterföreställning kan fånga barns uppmärksamhet. Vi undersöker även eventuella likheter och skillnader, och vill också observera fördelar och nackdelar med de olika metoderna relaterat till barnen. I vår underökning har vi varit ute i två omgångar på en förskola med 15 barn i åldern 3 till fem år. Vid sagouppläsning framförde vi Den fula ankungen och vid dockteaterföreställningen framfördes Rödluvan och vargen. I samband med detta har vi använt oss av kvalitativa metoder i form av observationer och gruppintervjuer där vi själva har varit delaktiga. Resultatet av vår undersökning visade tydligt hur barns uppmärksamhet och koncentration fångades, detta visade barnen genom sitt kroppsspråk och via deras verbala kommentarer. Vi kunde också konstatera att barnen blev engagerade av innehållet men rent känslomässigt blev de inte påverkade. När det gäller skillnader har vi kunnat observera att barnen var mer verbalt aktiva under sagouppläsningens gång där frågor ställdes, medan i dockteaterföreställningen var barnen mer aktiva kroppsligen genom handlingens gång. Fördelarna som vi har sett i samband med sagouppläsning är att man lättare kan stanna upp och ställa frågor. Nackdelarna är att det kan vara svårt för barnen att bearbeta sagan efteråt. Fördelarna som vi kan se i dockteaterföreställningen är att barnen kan lättare bearbeta handlingen genom att själva använda handdockorna, och nackdelarna är att det är svårare att stanna upp och ställa frågor till barnen. / Fairy tales and puppet theatre can open up an enchanting world and arouse children’s imagination, but also attract attention in different ways, to make them question and reflect upon the world around them.Our object is to investigate how fairy tale and puppet theatre can attract children’s attention. We will investigate possible similarities and differences, and also try to observe advantages and disadvantages with the different methods.In our study, we have been out in two rounds at a preschool with fifteen children aged three to five years. We performed two fairy tales, The ugly duckling and The little red riding hood. In this context, we have made use of qualitative method of observations where we were participating in. The result of our study showed clearly how children’s attention and concentration were caught, this, the children showed, trough their body language and by their verbal comments. We could also see that the children were engaged by the content but emotionally they were not affected. In terms of differences we note that the children were more active during the verbal fairy tale time in which questions were asked, while in the theatre, however, the children were more active physically, through the document. The advantages that we have whit the fairy tale telling is that it is easier to stop and ask questions. The drawbacks are that it may be difficult for children to process the fairy tale afterwards. The advantages which we can see in the puppet theatre, however, is that children can easily process the documents by themselves using hand-held dolls, and the disadvantage is that it is difficult to stop and ask questions to the children.

I den här studien, undersöker vi hur KTH-studenter upplever att deras sociala medievanor påverkat deras koncentrationsförmåga relaterat till djupläsning och deras förmåga att fokusera på att läsa längre texter. Vi börjar med att utforska bakgrunden till den allmänna uppfattningen att sociala medier förstör vår förmåga att koncentrera oss. Arbetsantagandet och hypotesen för den här studien var att studenter som var aktiva på sociala medier inte har sämre koncentrationsförmåga än de studenter som inte var aktiva användare. Undersökningen genomfördes med en enkät. Efter att ha analyserat datan från de 70 deltagarna var det tydligt att datan stödjer hypotesen. Men det finns ett flertal felkällor vilka diskuteras i slutet av rapporten, och rapporten avslutas med möjliga förbättringar och hänsynstaganden för framtida studier. / In this paper, we examine how students at KTH perceive that their social media habits have affected their attention span related to deep reading and their ability to focus on reading longer texts. We begin by exploring the background to the commonly held assumption that social media is ruining our ability to concentrate. The working assumption and the hypophysis of the study was that students who were active social media users would not have worse attention span than those who were not active users. The study was performed using a survey. After analysing the data from the 70 participants, it was clear that the data would support the hypophysis. However there are a number of sources of errors that are discussed at the end, and the study concludes with possible improvements and considerations for future research.