Det pågår en intensiv debatt idag gällande varför de svenska elevernas skolresultat har försämrats de senaste åren i jämförelse med elever från länder med liknande förutsättningar. I debatten nämns flera olika orsaker, men vanligt förekommande är mobiltelefonens förekomst i de svenska klassrummen och dess eventuella negativa effekter på studiemiljön och hur detta påverkar studieresultaten för framförallt elever i behov av stöd. I detta examensarbete undersöks en skola som infört ett mobilförbud i bland annat i klassrummen och förbudets effekter på lärmiljön samt elever i behov av stöd. I arbetet används kvalitativa intervjuer med elever i behov av stöd, pedagoger och rektor och en fallstudie har gjorts utifrån ett sociokulturellt perspektiv, där samspelet mellan elever står i fokus för deras inlärning. Resultatet av denna undersökning visar att informanterna är överens om att mobilförbudet har lett till en förbättrad arbetsmiljö för både pedagoger och elever samt att eleverna lättare kan koncentrera sig på skolarbetet sedan mobilerna förbjöds i klassrummen. Dock finns det även negativa effekter såsom att vissa lärare som vill använda ny teknik i klassrummen anser sig hämmade av förbudet och att vissa informanter anser att ett förbud i sig självt inte förbereder eleverna på en verklighet utanför skolan, där det inte finns mobilförbud utan där det krävs att eleverna hanterar detta själva på ett korrekt sätt.

I denna studie är syftet att belysa vilka effekter som underhållningsspel kan ha på motivation och koncentration samt även undersöka om spel kan användas för att förbättra den kognitiva prestationen. Konkret ställs frågan vilka förändringar som sker i reaktion, korttidsminne och perception efter att ha spelat Gradius 3 samt vilka orsaker som ligger bakom dessa förändringar. Resultatet pekar entydigt mot att spelandet har en positiv effekt och förbättrar den kognitiva förmågan. Särskilt när det går bra i spelet och man får ett flow kan prestationen maximeras, vilket överensstämmer med Csíkszentmihályis flowteori. Det flow som uppstår i spelet ger en euforisk känsla av tillfredsställelse som stimulerar motivation och koncentration, vilka båda är förutsättningar för bättre prestation. Resultatet ger även stöd för att floweffekten kan överföras till aktiviteter som sker i direkt anslutning till spelandet och kan därför finna seriösa användningsområden inom exempelvis skolan eller för barn med inlärnings- eller koncentrationssvårigheter.

Matematiksvårigheter kan ha många olika orsaker. Vissa är kopplade till kognitiva processer som möjliggör inlärning. Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån forskning undersöka vilken inverkan på inlärningen ett laborativt och konkret undervisningssätt med digitala inslag har för elever i matematiksvårigheter kopplade till minne och koncentration. För att besvara detta har en systematisk sökningsprocess utförts där forskning tagits fram som svarar mot studiens syfte och frågeställningar. Forskningen har sedan granskats både gällande kvalité och innehåll. Undervisningen ska, enligt läroplanen, främja inlärningen och en livslång lust att lära oavsett vilka förutsättningar eleverna har. Vidare ska eleverna i matematikundervisningen ges möjlighet att utveckla förmågor så de kan lösa matematiska problem med olika strategier, urskilja samband och variationer samt föra matematiska resonemang. Det framkommer i denna studie att ett laborativt och konkret arbetssätt med digitala inslag kan skapa flera olika fördelar som kan främja matematikinlärningen både för elever generellt men framförallt för elever som hamnat i matematiksvårigheter. Det belyses dock att läraren och dennes kunskap om både elever, material samt förmåga att planera undervisningen på ett bra sätt är avgörande för om positiva förutsättningar skapas eller inte. Tydlig och god struktur är, enligt vad som framkommit, extra viktigt för elever i matematiksvårigheter. / <p>Matematik</p>

Syftet med studien var att undersöka hur elever upplever stress, hälsa och avslappningsövningar, i en skola där lärarna aktivt arbetar med hälsofrågor och avslappningsmetoder med eleverna. Undersökningen utgår från en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Totalt nio elever intervjuades, tre elever från tre olika klasser. Vidare intervjuades de tre klasslärarna om hur de arbetar med hälsorelaterade frågor och strategier, för att förebygga stress hos elever. Lärarna beskrev tre olika avslappningsmetoder som används med eleverna. Två av metoderna utförs oftast och massage, som är en av dessa, är mest omtyckt bland eleverna. Både lärarna och några elever upplevde att avslappningsmetoderna sänker  ljudnivån på timmarna samt ger ett vänligare klimat i klassen. Eleverna upplever att de lär sig om hälsa och dess betydelse. Resultatet visade att eleverna själva tycker att de inte är stressade och att de har en god hälsa, sover bra samt äter bra mat i skolan. Slutsatsen är att eleverna som går på en skola som aktivt arbetar med hälsofrågor och avslappningsmetoder inte upplever sig stressade. Resultaten i denna studie kan ge idéer till andra verksamma lärare hur man kan arbeta för att förebygga uppkomsten av stress.

Under min tid som musiklärare i en resursskola har jag sett hur vissa elever tycks växa i och med musikundervisningen. Tidigare studier har visat på viss positiv effekt, både kognitivt och terapeutiskt, i samband med aktivt musicerande. Syftet med denna undersökning är därför att se om elever i årskurs nio själva upplever några fördelar i samband med aktivt musicerande under musikundervisning, när det gäller överspridning och självförmåga och om det är någon skillnad mellan elever i resursskola och ordinarie grundskola. 59 elever, varav 30 går eller har gått i resursskola, fick svara på en enkät som berör detta. Resultatet tyder på att det inte finns någon skillnad mellan eleverna i de båda grupperna. Däremot fann jag viss variation i svaren. Av de 33 procent som svarat att de upplevde sig hjälpta i andra ämnen tack vare musikträning, svarade resursskolans elever att de blev hjälpta på ett emotionellt plan medan ordinarie grundskolans elever oftare svarade att de blev hjälpta på ett kognitivt plan. I enkätens svar kunde jag även se en större spridning bland svaren från resursskolans elever.

Idag har människor friheten att välja var, när och på vilket sätt de vill använda sina smartphones och dess funktioner, oavsett ändamål. Hur går den användarmöjligheten ihop med inlärning? Hur mycket av koncentrationen kan behållas under en inlärningsprocess med en smartphone närvarande och användandes? Påverkar närvaron och användningen av smartphones användarnas förmåga att skilja och bearbeta information från olika källor? Den här studien syftar till att undersöka deltagarnas förmåga och uppfattning att kunna särskilja och bearbeta information ifrån olika källor genom diagnosiska prov, baserade på föreläsningarnas innehåll som deltagarna fick ta del av under två föreläsningstillfällen. Deltagarna delades in i två grupper där den ena gruppen fick behålla sina smartphones under första föreläsningen medan den andra gruppen ombads lägga undan sina smartphones. Inför andra föreläsningen var gruppernas instruktioner det omvända. Deltagarna ur de båda grupperna fick svara på enkäter efter respektive föreläsning, samt även på en avslutande enkät i slutskedet av studien. Studien visade att inga slutsatser av smartphones inverkar på inlärnings- och koncentrationsförmåga kunde dras av resultaten, pga. för få deltagare och undersökningstillfällen. Resultatet gällande hur deltagarna uppfattade sina inlärnings- och koncentrationsförmågor med och utan smartphone påvisade ingen skillnad i tre av fyra fall. Detta trots att deltagarna själva ansåg att användandet av en smartphone kunde vara en distraktion under föreläsningstillfällen. Studien påvisar även att deltagarna anser sig själva ha en bättre förmåga än andra att hantera en smartphone och samtidigt bearbeta information under en inlärningsprocess. / Today people have the freedom to choose where, when and how they want to use their smartphones and its functions, for whatever purpose. How does this opportunity relate to learning? How much concentration can be maintained during a learning process with a smartphone present and used? Does the presence and usage of the smartphone affect the users’ ability and opinion to distinguish and process information from different sources? This study explores the participants’ ability to distinguish and process information from different sources through diagnostic testing based on the content of lectures, which the participants had access to during two lecture sessions. The participants were divided into two groups where one group got kept their smartphones during the first lecture, while the other group was asked to put away their smartphones. Before the second lecture the groups’ instructions were reversed. Participants from both groups were also asked to answer questionnaires after each lecture and a finishing survey in the final stage of the study. The study showed that no conclusions concerning the smartphones’ affect on learning ability could be drawn from the results, due to too few participants and study occasions. The result concerning how the participants perceived their learning- and concentration abilities with and without smartphones during the study demonstrated no difference between them in three of four cases. This despite the fact that the participants felt that the use of a smartphone could be a distraction during lectures. The study also showed that the participants consider themselves to have a greater ability than others to manage a smartphones while processing information during a learning process.

Studien syftade till att undersöka om fysisk aktivitet i skolan påverkar elevers prestation i matematik. Påverkan av fysisk aktivitet på elevers upplevda känsla av koncentration och prestation i samband med matematikenundersöktes liksom om flickor och pojkar påverkas olika av fysisk aktivitet i skolan. Av det insamlade materialet visade flickor en större tendens till att dra nytta av att röra på sig i klassrummet i samband med matematiken, i övrigt kunde ingen entydig slutsats dras. Studien genomfördes i fem klasser, varav två agerade kontrollgrupp. I studien ingick totalt 73 elever, 41 elever i interventionsgruppen och 32 elever i kontrollgruppen. Eleverna genomförde två tester där eleverna, i interventionsgruppen, deltog i 5 minuters fysisk aktivitet innan det andra testet. Efter de båda testerna svarade eleverna på en enkät där de besvarade frågor kring sin prestation, koncentration samt om innehållet i den fysiska aktiviteten. Testerna analyserades med grund i teoretiska modeller om individers begreppsbilder och självuppfattning. Avslutningsvis upplever vi att forskningsläget är relativt tunt och att det behövs mer forskning inom ämnet för att kunna dra några generella slutsatser.

Barnfetma är ett av de största folkhälsoproblemen i detta århundrade och svenska barn blir mer stillasittande. Med hjälp av fysisk aktivitet kan barnen få en bättre hälsa samtidigt som det gynnar deras kognitiva utveckling. Syftet med min studie är att skapa kunskap om hur fysisk aktivitet i skolan påverkar elevernas lärande i SO-ämnena samt deras klassrumsklimat. Undersökningens resultat analyseras utifrån Deweys syn på utbildning inom pragmatismen där bland annat lek och aktivitet samt social miljö utvecklar elevernas lärande som en demokratiskapande process. Undersökningen genomfördes på en skola som deltar i ett pulsprojekt samt arbetar ämnesintegrerat med SO-ämnena och svenskämnet. Genom gruppintervjuer och observationer av elever i årskurs sju har resultatet visat att fysisk aktivitet ger positiva effekter på elevernas lärande i SO-ämnena samt på deras klassrumsklimat. Eftersom eleverna arbetar ämnesintegrerat ger fysisk aktivitet även positiva effekter på elevernas lärande i svenskämnet. Dock visade även resultatet att stress i form av tidspress är en del i elevernas skolvardag och bidragande faktorer som nämns är tidiga morgnar, ombyten och korta raster. Slutsatsen är att fysisk aktivitet bör vara en självklarhet i elevernas skolvardag under förutsättning att det finns tillräckligt med tid till ombyten och rast innan nästa lektion.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare förmedlar vikten av daglig motion till dagens mer stillasittande elever. Skolan har och har haft sedan en lång tid tillbaka ett ansvar i att ge eleverna kunskap om hälsa, vad hälsa är och hur eleverna själva kan ta beslut som påverkar deras hälsa positivt. Det digitala samhället utvecklas och många hem har flera skärmar som upptar mycket tid av barnen, tid som förut kanske spenderades på en fotbollsplan eller genom lek och rörelser. Därav väcktes min nyfikenhet till hur lärarna förmedlar vikten av hälsa och rörelse till eleverna och om det använder sig av rörelsepauser för att bryta stillasittande arbete i skolan och införa mer fysisk aktivitet. Tidigare forskning tydliggör att syftet med att undervisa om hälsa i skolan är för att ge eleverna en kunskap om vad hälsa är och hur de kan göra medvetna val som påverkar deras hälsa positivt. Tidigare forskning visar också positiva effekter av fysisk aktivitet och ökad skolprestation. Det här är en kvantitativ studie med den sociokulturella teorin som utgångspunkt. Insamling av data har skett genom enkäter som skickats ut digitalt vilket har gett studien en spridning. Resultatet visar att en stor andel deltagarna använder sig av rörelsepauser frekvent i sin undervisning. Resultatet visar att drygt hälften av deltagarna använder sig av fysisk aktivitet i sin undervisning om hälsa och motion.

Syftet med denna studie var att undersöka hur gymnasieelever upplever att sociala medier inverkar på deras koncentration samt deras relation till och användning av sociala medier. För att undersöka detta tillämpades fokuserade intervjuer med sex gymnasieelever från årskurs 2 varav fyra var kvinnor och två var män. Data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats vilket resulterade i att sex övergripande teman kunde identifieras; Distraktioner, Strategier, Den sociala sidan, Relation till sociala medier, Elevens motivation, Verktyg. Resultatet visade på att gymnasieelever upplever att sociala medier har en viss negativ effekt på deras koncentration vid studier men att deras användande över lag är under kontroll trots att ett återkommande samtalsämne var det behov att hålla sig uppdaterade på nyhetsflöde och meddelanden deltagarna rapporterade. Framtida studier kan fokusera på hur användningen av sociala medier kan implementeras i skolan och elevers relation till sociala medier.