Kritiskt sjuka patienter med infektioner är en börda för sjukvården och 70 % av alla patienter på intensivvårdsavdelningar är ordinerade antibiotika. Antibiotika binder till proteiner i blodet, men enbart den icke-proteinbundna (fria) fraktionen kan diffundera över kapillära membran och binda till receptorer. Standardproteinbindningsgrad för olika antibiotika har utvecklats från studier på friska frivilliga och doseringen av läkemedlen är anpassade därefter. Den totala koncentrationen av antibiotika i patienters blod är vanligen representativ för den farmakologiska effekten. Dock kan vissa sjukdomar påverka proteinbindningsgraden vilket resulterar i en större eller mindre mängd fria antibiotika i blodcirkulationen. Det här kan i sin tur resultera i toxicitet eller otillräcklig effekt av läkemedlet. Syftet med det här projektet var att utveckla en analytisk metod för att bestämma den fria koncentrationen av Beta-Lactam antibiotikan cefotaxim, flukloxacillin, kloxacillin och piperacillin i plasma. En metod utvecklades med ultrafiltrering för extraktion av den fria fraktionen och högupplösande vätskekromatografi och tandem masspektrometri, UHPLC-MS/MS, för kvantifiering av analyterna. Metoden validerades delvis enligt den Europeiska Läkemedelsmyndighetens riktlinjer för bioanalytisk metodvalidering. / Infections in critically ill patients are a problem for the healthcare system and at any one time, 70 % of all intensive care unit (ICU) patients are treated with antibiotics. Antibiotics bind to proteins in the blood, but only unbound drug can diffuse over capillary membranes and bind to the targeted receptor. Standard protein binding percentages for antibiotics have been developed from studies on healthy volunteers and dosing regimens for patients are adapted accordingly. The determination of the total concentration of antibiotics in patients’ blood samples is, based on the standard percentages, ordinarily representative for the pharmacological effect of the antibiotic. However, certain conditions that are common in critically ill patients can alter protein binding percentages, resulting in a larger or smaller unbound fraction. This in turn can result in toxicity or therapeutic failure. The aim of this project was to develop an analytical method for the determination of the unbound concentration of the Beta-Lactam antibiotics cefotaxime, flucloxacillin, cloxacillin and piperacillin in plasma. A method was successfully developed using ultrafiltration for the extraction of unbound analytes and ultra high performance liquid chromatography tandem mass spectrometry, UHPLC-MS/MS, for their quantification. The method was partly validated according to the European Medicines Agency’s guidelines on bioanalytical method validation.

Ökande antibiotikaresistens utgör en allvarlig samhällsutmaning. För resistensbestämning av bakterier används standardmetoden buljongspädning. Då bestäms minsta inhiberande koncentration (MIC) som den lägsta koncentration av antibiotika som kan förhindra tillväxt. Examensarbetets syfte var att undersöka om val av odlingsbuljong påverkar MIC-värdet för Gramnegativa bakterier. En litteraturundersökning genomfördes av studier som jämfört resistensbestämning i standardbuljong med alternativ buljong. Därutöver gjordes en experimentell jämförelse. Litteraturstudien visade att buljongens sammansättning kan ha betydelse för MIC-värdet, men resultatet varierade med både bakteriearter och typer av antibiotika. Viktigt att beakta är det begränsade materialet i studien, möjliga förklaringar till MIC-varianser är exempelvis bikarbonat och antibiotikums olika känslighet för ämnet. Den experimentella studien visade att buljongvalet inte hade någon inverkan på MIC-värdet när det undersöktes för Klebsiella pneumoniae och antibiotikan meropenem. Det kan möjligen förklaras av att effekten av meropenem inte påverkas av buljongvalet. Slutsatsen är att många faktorer påverkar MIC-värdet och att standardbuljongen är en tillgång med stor mängd historiska data som kan nyttjas för att följa resistensutvecklingen, även om alternativa buljonger i vissa fall kan vara bättre lämpade för att förutsäga behanlingsbarheten. Buljongval bör väljas med noggrannhet efter rådande omständigheter. / Increasing antibiotic resistance is a concerning societal challenge. The standard test for measuring antibiotic susceptibility of bacteria is the method of broth microdilution. This method is used to determine the minimum inbibitory concentration (MIC), defined as the lowest concentration of an antibiotic that can inhibit the growth of a specific strain of a bacterium. This study aimed to investigate whether the choice of broth affects the MIC-value for Gram-negative bacteria. A literature review was conducted to examine studies comparing standard broth against alternative broth, alongside an experimental comparison of the same. The result of the literature review indicated that the composition of the broth does have an effect. However, the effect varies depending on the bacterial species and type of the antibiotic that was analyzed. Its important to note the limited amount of data from both prior work and this study, but one possible explanation to the variance in MIC-values could be e.g., bicarbonate and the specific antibiotic´s sensitivity to this substance. The experimental part of this study concluded that the choice of broth did not affect the resulting MIC-value when the antibiotic susceptibility of Klebsiella pneumoniae to meropenem was analyzed. This could be attributed to the efficacy of meropenem being unaffected by the broths used in this study. The conclusing of this study is that multiple factors contribute to the resulting MIC-value, and that the standard broth with its large volume of historical data, is a valuable asset to use when tracking the evolution of antibiotic resistance, even though an alternative broth may be better suited to predict treatability. The choice of broth should be made with great care and be adapted to actual circumstances and conditions.

Den här studien har som syfte att utforska betydelsen och effekterna av uppvärmningar i musik. Syftet bärs upp av två frågeställningar: 1) Hur erfar jag min lärandeprocess när jag värmer upp utan instrument? 2) Hur erfar jag min lärandeprocess när jag värmer upp med instrument? Studien undersöker två olika aspekter av en uppvärmning på musikinstrumentet trombon, genom två olika uppvärmningar: en uppvärmning med instrument och en annan utan instrument. Genom fyra olika sorters övningspass granskar studien hur dessa två uppvärmningar påverkar lärandeprocessen av två olika etyder. Studien baseras på självobservationer i form av loggboksanteckningar och har ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv. Resultatet av de fyra olika övningspassen presenteras som fyra rubriker där tre underrubriker utgörs av följande teman: Melodiskt flöde, Koncentration och motivation samt spelteknik. Slutligen förs en diskussion kring resultatet av den här studien i relation till liknande tidigare forskning och metodböcker riktat till brassinstrument. / The purpose of this study is to explore the meaning and effects of warm-ups in music. The purpose is supported by the two following research questions: 1) How do I experience my learning process when I warm up without my instrument? 2) How do I experience my learning process when I warm up with my instrument? The study examines two different aspects of a warm-up on the instrument trombone, through two different warm-ups: one warm-up with my instrument and another without my instrument. Through four different types of practice sessions, the study examines how these two warm-ups affect the learning process of two different etudes. The study is based on self-observations in the form of logbook notes and has a phenomenological life-world perspective. The results of the four different practice sessions are presented as four headings where three sub-headings consist of the following themes: Melodic flow, Concentration and motivation as well as playing technique. Finally, a discussion is conducted about the results of this study in relation to similar previous research and method books aimed at brass instruments.

Background: Physical activity has a great impact on cognition, it contributes to the brain working faster and more efficiently. Research has shown that physical activity can be a good tool for increasing concentration in young people. Objective: The purpose of the study is to investigate the impact of the physical activity that takes place during a lesson in Physical education on students' concentration with the help of a sports lesson. Methods: the study used a so-called trail making test, which is a tool for comparing the concentration between two different times. Twenty-five students belonging to two different classes were included in the study. The reference group had to complete the test twice after two sedentary lessons. The research group completed the first test after a sedentary lesson and the second test after physical activity in the form of a sports lesson. Results: During Test Session one, the intervention group needed an average of 129.84 seconds to complete both Part A and Part B of the test. The reference group needed an average of 106.2 seconds to complete both Part A and Part B of the test. During Test Session two, the intervention group needed an average of 83,93 seconds to complete both Part A and Part B of the test. The reference group needed an average of 61,63 seconds to complete both Part A and Part B of the test. Conclusion: The values that this study gave could therefore not demonstrate any connection between physical activity and the ability to concentrate in students at a secondary school.

Syftet med denna studie är att genom en experimentell design undersöka ljudbokens effekt på läsförståelse och läsmotivation hos svenska gymnasieelever. De senaste PISA-resultaten har visat att elever brister i läsförståelse. För att ändra denna trend och höja elevers läsförståelse behöver nya metoder prövas och utvärderas. En av dessa kan vara att utöka användandet av ljudböcker. För att samla in underlag till studien valdes en medelstor gymnasieskola i södra Sverige ut. Totalt deltog 194 elever, vilka delades in i två grupper; läsgruppen och hörgruppen. Läsgruppen läste en novell och hörgruppen läste och lyssnade synkroniserat på samma novell. Därefter genomfördes ett läsförståelsetest och en självskattning där eleverna fick skatta sin motivation. Resultaten visar att hörgruppen uppvisade 17% högre läsförståelse än läsgruppen, att ljudboken ökar koncentration och flyt med 58%, att ljudboken ökar läsförståelse oavsett läsförmåga, och att ljudboken tillsammans med en genre eleven gillar har en ackumulerande effekt på läsförståelse som uppnår ett värde på 38%. Dessa resultat talar för att det är dags att bryta stigma och fördomar omljudboken, för att se ljudboken för vad den är – ett kvalificerat verktyg för att främja läsförståelse hos svenska gymnasieelever. Ljudboken bör därför ha en stor och självklar plats i varje svensklärares klassrum.

I denna studie undersöktes frågan om vad lärare kan göra för att öka elevernas koncentration i matematikundervisningen. För att svara på frågan användes DBR-modellen vid utformningen av studien. I studien observerades två klasser på en högstadieskola, där elevernas koncentration mättes med hjälp av ett observationsprotokoll. De observerade klasserna valdes utifrån den temadefinierade universumsprincipen samt den geografiskt definierade universumsprincipen (Fangen, 2005). I samband med observationerna och en litteraturundersökning togs rekommendationer fram i form av ett textdokument i syfte att tillföra förslag för matematiklärare på vad de kan göra för att främja elevernas koncentration, detta gjordes genom intervjuer samt tematisk analys. Rekommendationerna innefattar uppmaningar såsom exempelvis insamling av mobiltelefoner inför lektioner, lätt tillgång till material för eleverna samt uppmaningar till att använda målfria uppgifter i undervisningen. Rekommendationerna implementerades i de observerade klassrummen och elevernas koncentration mättes på nytt med hjälp av det framtagna observationsprotokollet. Under implementeringen av rekommendationerna skedde flera intervjuer med de deltagande lärarna i syfte att förbättra rekommendationerna och testa dem på nytt genom att ta fram nya versioner av rekommendationerna. Intervjuerna analyserades med hjälp av en tematisk analys. I syfte att undersöka om rekommendationerna hade någon inverkan på elevernas koncentration jämfördes den insamlade data från observationsprotokollet innan implementeringen av rekommendationerna med den insamlade data efter implementeringen av rekommendationerna med hjälp av Mann-Whitney’s U-Test. Analysen av data visade att det skedde en statistiskt signifikant förbättring av elevernas koncentration i en av de observerade klasserna. I den andra klassen skedde en mindre förbättring som inte var statistiskt signifikant. Slutsatsen med studien är därmed att elevernas koncentration i matematikundervisningen kan förbättras genom implementeringen av rekommendationerna. / This study investigates the question of what teachers can do to increase students’ concentration in mathematics teaching. To answer the question, the DBR-model was used in the design of the study. In the study, two classes in a junior high school were observed, where the students’ concentration was measured using an observation protocol. The observed classes were chosen based on the theme-defined universe principle and the geographically defined universe principle. In connection with the observations and a literature survey, recommendations were drawn up in the form of a text document with the aim of adding suggestions for mathematics teachers on what they can do to promote students’ concentration, this was done through interviews and thematic analysis. The recommendations include suggestions such as collection of mobile phones before lessons, easy access to material for students and suggestions to use goal-free tasks in teaching. The recommendations were implemented in the observed classrooms and the students’ concentration was re-measured using the developed observation protocol. During the implementation of there commendations, several interviews took place with the participating teachers in order to improve the recommendations and test them anew by producing new versions of the recommendations. The interviews were analyzed using a thematic analysis. In order to investigate whether the recommendations had any impact on the students’ concentration, the collected data from the observation protocols before the implementation of the recommendations were compared with the collected data after the implementation of the recommendations using the Mann-Whitney’s U-Test. The analysis of the data showed that there was a statistically significant improvement in the students’ concentration in one of the observed classes. In the second class, there was a smaller improvement that was not statistically significant. The conclusion of the study is thus that students’ concentration in mathematics teaching can be improved through the implementation of the recommendations.

Människan är utvecklad under dagsljusets dynamiska variation avfärgtemperatur, riktning och intensitet. Variationen påverkar våra känslor och prestation positivt. Problemet idag är att vi vistas ca 90% av dagen inomhus och att den artificiella belysningen inomhus oftasaknarvariation. Med varierande färgat ljus kan en ombytlig och stimulerande miljö skapas för att förbättra framtida belysningsmiljöer. Denna studie har undersökt hur brukarens motivation, välmående och koncentration påverkas av varierande färgad vertikalbelysning. En miljö som snabbt skulle bli enformig och understimulerande kan istället få en intressant variation som gör den brukbar en längre tid med denna belysningslösning, utan att motivationen eller välmåendet avtar. Belysningslösningen är ämnad att användas i perioder och fungera som en ”boost”. Experimentet var uppdelat i två behandlingar, en med arbetsbelysning utformad efter svensk belysningsstandard utan något vertikalljus och en där den färgskiftande vertikalbelysningen var adderad till arbetsbelysningen. Behandlingarna utfördes i en simulerad kontorsmiljö på Jönköpings Tekniska Högskola. Behandlingen med varierande färgad vertikalbelysningen skiftade långsamt i ljusfärger genom hela det synliga färgspektrumet på rummets vertikala ytor, detta för att skapa en variation i rummet. Under experimentets gång fick försökspersonerna besvara enkäter och genomföra koncentrationstest för att se hur det färgskiftande ljuset påverkade välbefinnandet och den kognitiva förmågan. Resultatet visade att det färgskiftande vertikalljuset hade positiv inverkan på motivation och välmående, effekten uteblev dock på koncentrationen hos försökspersonerna. Den positiva effekten som skedde var när ordningsföljden av behandlingarna började med det färgskiftande vertikalljuset adderat till arbetsbelysningen och avslutades med behandlingen som endast bestod avarbetsbelysningen. Slutsatsen är att varierande färgad vertikalbelysning kan öka motivationen och välmåendet om det appliceras på rätt sätt, utan att påverka koncentrationen negativt. Den simulerade kontorsmiljön saknade fönster, vid upp skalning av eventuell vidare forskning skulle en verklig kontorsmiljö med fönster vara att preferera. Att undersöka vidare om det är själva variationen av ljusets färger eller de enskilda färgerna på ljuset som skapar effekten hos brukarna ses också relevant, då denna studien inte behandlade det specifikt. / The human being has developed during the daylight's dynamic variation of color temperature, direction and intensity. The variation positively affects our emotions and performance. The problem today is that we stay about 90% of the day indoors and the indoor lighting often lacks variation. With dynamic colored light, a changeable and stimulating environment can be created to improve future lighting environments. This study has examined how the user's motivation, well-being and concentration are affected by dynamic colored vertical lighting. An environment that quickly would become dull and understimulating, can instead get an interesting variation that makes it usable for a longer time with this lighting solution, without the motivation or well-being decreasing. The lighting solution is intended to be used during time periods as a boost. The experiment was divided into two treatments, one with static office lighting designed according to Swedish lighting standard and one where the dynamic colored vertical lighting was added to the regular office lighting. The treatments were performed in a simulated office environment at Jönköpings Tekniska Högskola. The treatment with dynamic colored vertical lighting slowly shifted in light colors through out the whole visible color spectrum on the room's vertical surfaces, to create a variation in the room. During the experiment, the subjects were required to answer questionnaires and performance tests to measure the influence of the dynamic colored light on the subjects well-being and cognitive performance. The results showed that the dynamic colored vertical light had a positive effect on motivation and well-being, but did not affect the concentration of the subjects. The positive effect that occurred was when the order of the treatments started with the dynamic colored vertical light and then ended with the regular working light. The conclusion is that dynamic colored vertical lighting can increase the motivation and well-being if it is applied correctly, without adversely affecting the concentration. The simulated office environment lacked windows, when scaling up any further research, a real office environment with windows would be preferable. Investigating further whether it is the actual variation of the colored light or the individual colors of the light that creates the effect on the users is also relevant, as this study did not specifically process that.

Syftet med studien är att synliggöra hur lärare kan förebygga att elever förlorar motivation vid matematikundervisningen. I studien undersöks det också hur lärare kan fånga upp samt arbeta med omotiverade elever. För att möjliggöra studien har kvalitativ data i form av intervjuer och observationer använts. Undersökningen genomfördes på en grundskola där tre klasslärare i årskurs 2–3 intervjuades och observerades under matematiklektioner. Resultatet påvisar att brist på motivation kan ses på ett flertal olika sätt i undervisningen såsom osäkerhet, att eleverna saknar det inre drivet samt att undervisningen inte är tillräckligt tillfredsställande. I resultatet framkommer det också olika metoder som lärare kan använda för att skapa motivation hos eleverna. Där ingår bland annat en varierad undervisning, uppmuntran och beröm samt att läraren har en positiv syn på elevernas förmågor och lärande. Att elevers motivation har en stor betydelse i lärandet är det ingen tvekan om. Därför är det mycket väsentligt att lärare har förståelse för detta och på så sätt förebygger att elevers motivation och intresse minskar i undervisningen.

I lärarutbildningen har det funnits möjlighet att tillägna sig olika tillvägagångssätt för hur undervisning i klassrummet planeras och struktureras. Detta har utvecklat ett starkt intresse hos mig för att söka vidare kring hur elever i koncentrationssvårigheter hanteras i klassrum. Inom området koncentrationssvårigheter och läsinlärning fattas det forskning. Därmed är området i behov av vidare forskning. Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i skolans tidigare år beskriver läsinlär- ning hos elever som bedöms vara i koncentrationssvårigheter. Detta gjordes genom semi- strukturerade intervjuer med sex lärare från tre olika skolor och intervjumaterialet analysera- des genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att de lärare som blev intervjuade har en överensstämmande syn på elever i koncentrationssvårigheter. Lärarna anser att undervisningen bör vara strukturerad och väl planerad, men även att undervisningen bör variera inom det igenkända. Möjligheterna att dela på gruppen och att fler lärare arbetar tillsammans ses som mycket positivt. Men att nivåanpassa de texter som eleverna stöter på anses vara en utmaning. Studien visar att koncentrationssvårigheter påverkar läsinlärningen till viss del, men att andra faktorer kan påverka läsinlärningen. / In the teacher education, there has been the opportunity to adopt different approaches to how classroom teaching is planned and structured. This has, for me, developed a strong interest to investigate further how students in concentration difficulties are handled in classrooms. However, in the area of concentration difficulties and reading learning, research is scarce. Thus, the area is in need of further research. The purpose of this study is to investigate how teachers in the earlier years of the school describe reading learning among pupils who are considered to be in concentration difficulties. This was done through semi-structured interviews with six teachers from three different schools and the data was analyzed through a qualitative content analysis. The result shows that the teachers who were interviewed have a consistent view of pupils in concentration difficulties. The teachers believe that the teaching should be structured and well planned, but also that the teaching should vary within what is familiar to the pupils. The opportunities to divide the group of pupils and the fact that more teachers work together are seen as very positive. Adapting the level of texts that pupils encounter, though, is considered a challenge. The study shows that concentration difficulties affect reading learning partially, but that oth- er factors also affect reading learning.

Syftet är att undersöka hur förlängd tid och inläst material kan förbättra provresultatet i läsförståelse för en grupp andraspråkselever på gymnasiet, vilken typ av uppgifter som kan vara särskilt problematiska, samt hur eleverna själva ser på sin egen läsförståelse. Såväl på nationella prov som i internationella studier såsom PISA och PIRLS får andraspråkselever generellt sämre resultat än förstaspråkselever och därför är det viktigt att ta reda på vilka svårigheter som finns och hur de kan övervinnas. Urvalsgruppen i studien består av elva pojkar i kursen svenska som andraspråk 1. Samtliga elever studerar på de yrkesförberedande programmen på gymnasiet. Genom prov, enkäter och intervjuer togs materialet fram. Resultaten visade att de elever som hade varit i Sverige längre tid generellt inte hade bättre resultat än elever som kommit till Sverige för fem år sedan eller mindre. Eleverna själva bedömde sin läsförståelse som relativt god, trots att ingen nådde upp till ett godkänt resultat på det första läsförståelsetestet. Eleverna hade svårare för uppgifter som krävde att de använde sig av inferenser, medan uppgifter som gick ut på att hitta information eller dra enkla slutsatser var lättare. När eleverna hade längre provtid och tillgång till inläst material förbättrades elevernas resultat väsentligt. Just inläst material visade sig vara en stor framgångsfaktor för många elever. Såväl minnet, koncentrationen och ordförståelsen blev bättre när eleverna fick lyssna på texterna. Resultaten kan vara av vikt när vi planerar, genomför och utvärderar andraspråkselevers undervisning för att eleverna ska få en chans att ta till sig innehållet och få visa sina kunskaper.