<p>Huvudsyftet med studien var att undersöka vilka faktorer som upplevs påverka skidskyttars koncentration positivt och negativt. Vidare undersöktes även...</p>

Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagogerna definierar barn i koncentrationssvårigheter och i vilka situationer eller sammanhang dessa utmärker sig samt hur pedagogerna möjliggör en god lärandemiljö.  Efter att ha presenterat olika aspekter om koncentrationssvårigheter har jag valt att utgå ifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori, för att få en förförståelse för hur olika aspekter och sammanhang kan upprätthålla och samverka kring barn i koncentrationssvårigheter. En del i urvalsgruppen definierar barn i koncentrationssvårigheter, när ett barn har svårigheter med att fokusera och följa instruktioner eller när barnet inte är tillräckligt intresserad av en aktivitet, som blir mer framträdande vid; övergångarna, när det är stora barngrupper och när det fattas personal på avdelningen. Pedagogerna delar in barnen i mindre grupper under dagen och de lyfter även vikten med en god lärande miljö. Detta bidrar till att alla barnen inte alltid är på samma plats hela dagarna och barnen blir lugnare och kan koncentrera sig bättre.

Huvudsyftet med studien var att undersöka vilka faktorer som upplevs påverka skidskyttars koncentration positivt och negativt. Vidare undersöktes även...

SAMMANFATTNING -Vi höll på att skratta järnet när vi höll på med den fysiska aktiviteten på engelskan tidigare idag. Detta poängterades av Maria som var en av de åtta pedagogerna som vi intervjuade i syftet att undersöka deras uppfattningar kring effekter av integrering av fysisk aktivitet. Studien berör även vilka hinder samt möjligheter pedagogerna ser till denna integrering. Dessa intervjuer var uppbyggda likt kvalitativa halvstrukturerade intervjuer för att på bästa sätt besvara våra frågeställningar. Under arbetet med studien har vi utöver detta inspirerats av en fenomenografisk metodologi, då vårt mål var att kartlägga pedagogers förhållningssätt. De teorier vi tagit inspiration från var Deweys teori ”learning by doing” samt Hannafords teori kring att lärande sker med hela kroppen. En del av resultatet vi fick fram visar på att pedagogerna var positivt inställda till att integrera fysisk aktivitet. Däremot kunde de även se vissa komplikationer till att lyckas med detta. Ytterligare ett resultat vi kunnat utläsa var att pedagogerna ser att den fysiska aktiviteten ger positiva effekter på vissa delar av barnens skolgång. Vi tror att våra intervjuer ledde till att flertalet av informanterna fick tänka till på deras uppbyggnad av en teoretisk undervisning. Detta tror vi resulterade i självreflektioner kring integrering av fysisk aktivitet. Vår förhoppning med denna studie är att den typ av självreflektion även infinner sig hos uppsatsens läsare som arbetar inom skolans verksamhet.

No description available.

Examensarbetets syfte var att undersöka preferenser för olika mellanmålsdrycker, avsedda för skolbarn och som enbart var tillverkad av skånska vegetabilier. Ett ytterligare syfte var att studera lärares uppfattningar av elevernas koncentrationsförmåga under lektionstiden innan lunch. Som ett första led i att utse tre mellanmålsdrycker till ett preferenstest bland skolelever utfördes två konsensusprofileringar. Första profileringen utfördes med experter inom produktutvecklingsområdet där fyra dryckesprototyper profilerades och den andra profileringen utfördes med en studentpanel där 3 vidareutvecklade prototyper profilerades. Preferenstestet utfördes med barn som deltagare för att utse vilken av de tre prototypdryckerna som barnen ansåg som favorit. Favoriten skulle användas till ett projekt vid namn Skolskjutsen. För att ta reda på lärares uppfattning kring elevernas koncentrationsförmåga innan lunch utfördes en kvalitativ mailundersökning med sex deltagande lärare. Resultatet från profileringarna visade att prototyperna skiljde sig från varandra i fråga om egenskaperna utseende, doft, smak och konsistens. De två utvalda mellanmålsdryckerna från profilering 1 var båda söta och mindre sura, den nya framtagna prototypen som profilerades i profilering 2 ansågs både vara för sur och mindre söt i smaken. Preferenstestet visade att barnen signifikant föredrog svartvinbärsdrycken framför mixdrycken i smak, utseende och i helhet. Svartvinbärsdrycken var mer söt och mindre sur i smaken jämfört med mixdrycken. Det var endast ett fåtal av barnen som föredrog mixdrycken som var minst söt och mest sur i smaken.     Slutsatsen av preferenstestet är att majoriteten av barnen i studien föredrog drycker som smakar sött och inte allt för surt. För majoriteten av barnen är det smaken som är den avgörande faktorn. Lärarna anser att barnen är mest koncentrerade på skoldagens start och är minst koncentrerade sent på eftermiddagen. Lärarna som deltog i studien anser även att barnen är hungriga och mindre koncentrerade timmen innan lunch. De undviker att ha mer krävande lektioner som matte och svenska timmen innan lunchen. / The thesis aimed to examine preferences for different snack drinks for school children, and that alone was made from Scania vegetables. A further aim was to study teacher’s perceptions of students' ability to concentrate during class time before lunch. As a first step to appoint three snacks drinks to a preference test among school students were two consensus profiling conducted. First profiling was conducted with experts in the field where four beverage prototypes were profiled and the other profiling was performed with a student panel where three further developed prototypes were profiled. The preference test was conducted with children as participants to select which of the three prototype drinks the children considered favorites. The favorite would be used for a project called Skolskjutsen. To find out the teachers 'perception of students' ability to concentrate before lunch was performed a qualitative email survey with six participating teachers. The results from the profiling have showed that the prototype differed from each other in terms of characteristics appearance, aroma, flavor and texture. The two snack drinks from profiling one was both sweet and less sour, but the new developed prototype which was profiled in profiling 2 considered being too acidic and less sweet in taste. The preference test showed that children significantly preferred the black currant drink before the mix drink in taste, appearance and in full. Blackcurrant drink was sweeter and less acidic in flavor compared to the mix drink. There were only a few of the children who preferred the mix drink that was least sweet and most acidic in taste. The conclusion of the preference test is that the majority of children in the study preferred the beverages that taste sweet and not too acid. For the majority of children, it is the taste that is the determining factor. The teacher’s view that children are most concentrated on the start of the school day and is least concentrated in the late afternoon. The teachers who participated in the study also consider that the kids are hungry and less concentrated the hour before lunch. They avoid having more demanding classes as math and Swedish before lunch. / Skolskjutsen

The purpose of this investigation was to investigate how being outdoors and participating in physical activities affect the concentration in a collection situation among children. The methods I chose were observation of two groups of children two times each and interviews with four educators. The results showed that the concentration in the collected situation depends on past activity, where it has taken place and that the environment has an impact. If the previous activity been more active and physical the subsequent collected situation is calmer and the children more concentrate. The facts that the children have been outside in an inspiring environment that encourage playing and movement also have a position impact on the child´s ability to concentrate. The collected situation is an important moment in the preschool day when the kids need to congregate and get a chance for social interaction and a sense of togetherness with all the children and teachers. The conclusion is that there is a relationship between movement, physical activity and an increased concentration. But if it applies equally to all children, regardless of age or certain disabilities, remains to be seen in further research. / Syftet med undersökningen var att undersöka hur utevistelse och fysisk aktivitet påverkar koncentrationen vid en samlingssituation i förskolan. Metoderna som valdes var observationer av två barngrupper vid två tillfällen vardera och intervjuer med fyra pedagoger. Resultatet visade att koncentrationen i samlingen beror på tidigare aktivitet, var den har ägt rum och att även miljön har en påverkan. Om den tidigare aktiviteten varit mer aktiv och fysisk är efterföljande samling lugnare och barnen mer koncentrerade. Att barnen också har varit ute i en inspirerande miljö som lockar till lek och rörelse har även det en positiv inverkan på barnens koncentrationsförmåga. Samlingen är en viktig stund i förskolans vardag då barnen behöver samlas och få en chans till socialt samspel och en känsla av samhörighet med alla barn och pedagoger. Slutsatsen är att det finns ett samband mellan rörelse, fysisk aktivitet och en ökad koncentration. Men om det gäller lika för alla barn, oavsett ålder eller viss funktionsnedsättning, återstår att se i vidare forskning.

I dag lider ca 25-35 % av skolungdomar av psykisk ohälsa. Tidigare forskning har visat att denna ohälsa beror på att ungdomar sover alltför lite, vilket i sin tur associerats till en ökad användning av sociala media. Orsakssambanden är emellertid oklara och varierar mellan studier. Av den anledningen genomfördes en enkätstudie på gymnasielever, för att ytterligare belysa hur sambanden ser hos svenska ungdomar. I undersökningen användes två frågeformulär bestående av en reducerad version av KASAM, ett sömnformulär, samt frågor angående sociala media. I studien deltog 51 elever (M: 18.0 år, SD 0.35), varav 22 kvinnliga och 28 manliga elever i ÅK 3. Resultatet visade att cirka hälften av eleverna (49 %) ansåg sig sova signifikant kortare tid än vad de önskade (p&lt;0.0001). De som ansåg sig sova för lite hade även signifikant lägre värden på flera sömnvariabler och hade även signifikant lägre värden på KASAM (p&lt;0.003). Inget säkert samband sågs däremot mellan dessa variabler och uppkoppling på sociala media, även om de kvinnliga studenterna spenderade kortare tid än de manliga eleverna. Sammanfattningsvis bekräftar studien tidigare forskning om kortare sömn hos gymnasieelever och ökad skoltrötthet ger ett sämre psykiskt mående, där kvinnliga elever tenderade att må något sämre än de manliga. Kopplingen till utnyttjandet av sociala media visade på ett positivt samband. Ytterligare studier behövs som på ett mer detaljerat sätt undersöker innehållet i kommunikationen på sociala media och dess eventuella inverkan på sömn och psykisk hälsa.

Idag är unga vuxna mer stillasittande än landets 85-åringar och vi är mindre fysiskt aktiva än någonsin. Att vara fysiskt aktiv är stark förknippat med fysiskt välmående och kroppsideal. Sällan associeras fysiskt aktivitet med kognitiv utveckling och få är medvetna om de effekter fysisk aktivitet har på oss människor. Syftet med denna kvalitativa studie är att studera hur en grupp studenter upplever att deras akademiska prestationer påverkas av fysisk aktivitet. Studien är baserad på sex intervjuer där urvalsgruppen utgörs av universitetsstudenter, som alla i varierande mängd är fysiskt aktiva. Resultatet visar att det finns en tydlig uppfattning om hur fysisk aktivitet påverkar studenternas akademiska arbete i positiv bemärkelse.

Inledning: Med inspiration från vår tidigare kunskapsöversikt: Fysiskt aktiva barn: Bättre i matematik, och andra inspirationskällor som Bunkefloprojektet, WHO, egna erfarenheter från VFU- perioder och den rådande debatten som finns idag om huruvida fysisk aktivitet har någon effekt på elevers skolprestationer, har vi gjort en undersökning som belyser elevers och lärares utsagor om hur de själva upplever effekterna av fysisk aktivitet. Studiens syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på hur elever beskriver sina upplevelser om sitt eget lärande i direkt anslutning till att de varit fysiskt aktiva. Vi vill även undersöka hur lärare beskriver att fysisk aktivitet påverkar elever under skoldagen. Metod: I denna studien har en kvalitativ metod och en kvantitativ metod använts. Tio lärare intervjuades och 107 elever fick svara på enkätfrågor relaterade till vår studies syfte. Utsagorna från intervjun och svaren från enkätundersökningen analyserades med hjälp av teorin didaktisk design, design för lärande och sammanställdes. Resultat: Resultatet visar att mer än 75 procent av eleverna i deras svar uppger att de i någon mån känner sig piggare, mer koncentrerade eller bättre fokuserade i nära anslutning till att de på något sätt varit fysiskt aktiva. Detta stämmer också med vad lärarna säger om hur de upplevereleverna efter de varit fysiskt aktiva.