Bakgrund: Placebo finns i en mängd olika former, allt från läkemedel till manipulation av utrsutning. Hur placebo fungerar i kroppen är svårt att fastslå, trots detta har positiva effekter påvisats genom minskad kronisk smärta (Finnis et al., 2010), sömnlöshet (Belanger et al., 2007) och depression (Kirsch et al., 2008). Tidigare studier visar även att styrkelyftare ökar sin maximala styrka med hjälp av placebo. Metod: Studien är en cross-over experimentell design där totalt 19 deltagare medverkat. Två stycken kapslar, en på 300 mg och en större på 450 mg används för att se skillnader i ett trial making test och ett beeptest. Syftet med studien är att undersöka och kvantifiera placeboeffekten. Studien baseras på hypotsen att priset på, och mängden av ett placebopreparat påverkar resultatet i ett test för fysisk prestation (beeptest) och i ett test som mäter koncentrationsförmågan (Trial making test). Resultat: Trial making test del a visade ingen signifikant skillnad mellan kapsel a och kapsel b (p=0,699). Trial making test del b rapporterade inte någon signifikant skillnad mellan kapsel a och b (p=0,161). Vid beeptestet rapporterades det även här ingen signifikant skillnad mellan kapsel a och b (p=0.839). Slutsats: Det är svårt att dra en slutsats om vi lyckats övertala deltagarna tillräckligt för att bevisa att en placeboeffekt påverkar resultatet i ett beeptest och i ett trial making test. En annan fråga vi ställer oss är om beeptestet är rätt val av test för att testa placebons effekt eftersom mycket runt omkring kan ha påverkat deltagarna, exempelvis av varandra och hur de presterar. Detta är något som vi tror kan ha påverkat resultatet.

Den svenska bokmarknaden är en ständigt föränderlig sfär. En plats där kreativa författare, böcker och företagsekonomi möts och står sida vid sida. Bokens värdekedja är en delikat förbindelse som vid minsta förändring kan ge långtgående effekter på bokmarknadens struktur, dess konkurrens och i slutändan även påverka konsumenterna. I föreliggande uppsats undersöks den mediala debatten under tiden för samgåendet mellan två huvudkonkurrenter, Akademibokhandeln och Bokia, som avtalade om en sammanslagning år 2012. Det litteratursociologiska perspektivet rörande litteratursamhället utgör den grundläggande teorin för undersökningen och utgår ifrån de villkor som finns för produktion, distribution och konsumtion av litteratur. Bokens värdekedja har under de senaste åren varit utsatt för förändring och har gått från att inbegripa ett antal olika parter till att i viss mån övertagits helt av de stora bokkoncernerna. Fenomenet går under benämningen vertikal integration. Denna avsmalning och centralisering av bokmarknaden illustreras väl av samgåendet mellan Akademibokhandeln och Bokia. Studien av samgåendedebatten, dess olika läger och argument har empiriskt kartlagts genom att en mängd material från bransch- och dagspress, samt offentliga utredningar och myndighetsbeslut inhämtats och analyserats. Involverade parter skapade en förhållandevis saklig debatt med fokus på de konkreta utmaningarna och de möjliga framtida problemen med samgåendet. Huvudfrågan i debatten var om samgåendet mellan Akademibokhandeln och Bokia skulle komma att förändra bokmarknaden till det bättre, eller om det enbart var en akt i desperation som alla bokmarknadens aktörer sedermera skulle tvingas ta konsekvenserna av. Sammantaget är uppsatsens resultat att ägarfrågor kopplade till maktkoncentration inom bokbranschen är konnoterade med synnerligen starka känslor och åsikter. Debatten tangerade även vid frågan huruvida bokmarknaden skall vara en jämlik arena för distribution och konsumtion av litteratur, eller om marknadsmässiga krafter helt ska få sätta dagordningen och hur en sådan ordning kan garantera litteraturens egenvärde framför de dollargröna siffrorna i en balansräkning.

Validerat; 20101217 (root)

Det pågår ständigt forskning på att göra bioetanolen till ett mer konkurrenskraftigt bränsle gentemot fossila bränslen. Flera försök till att optimera processen både ekonomiskt och energimässigt görs i flera länder världen över. I detta examensarbete har den filamentösa svampen Neurospora intermedia odlats i tunndrank som är en restprodukt från bioetanolsproduktionen. Olika utspädningar på tunndranken har använts för att se vilken som producerar mest bioetanol. Enligt detta examensarbete produceras det mest bioetanol när N. intermedia odlas i 50 % utspädd tunndrank. När den optimala utspädningen hade hittats prövades det vilken tid under odlingen som N. intermedia producerade den högsta koncentrationen bioetanol. Efter 39 timmar hade det producerats 4,34 g/l bioetanol och det var även vid denna tidpunkt som biomassan hade de bästa protein- och RNA-innehållen för att kunna torka biomassan och producera djurfoder till lantbruket.

Hur uppmuntrar vi eleverna till rörelseglädje? Är dagens elever mer fysiskt inaktiva än vad de är aktiva? I följande studie undersöks hur elever är fysiskt aktiva idag och hur fritidspedagoger ser på fysiska aktiviteter. Syftet med studien är att undersöka fritidspedagogers uppfattningar om fysiska aktivitet och rörelse i fritidshemmets verksamhet. För att kunna belysa detta används en kvalitativ intervjustudie med fritidspedagoger på sex olika fritidshem i en kommun i sydöstra Sverige. I litteratursökningen inför studien framkommer det att elever idag är mer stillasittande än tidigare och att det fysiskt inaktiva aktiviteterna har allt större plats i elevernas liv. Fysiska aktiviteter är till fördel för koncentrationen hos elever och lärarnas intresse för fysiska aktiviteter motiverar och uppmuntrar eleverna till ett mer fysiskt aktivt liv. Slutsatsen av forskningen är att fritidspedagogerna gärna ser att de fysiska aktiviteterna blir fler i undervisningen, samt att det är viktigt att ibland tvinga eleverna till rörelse för att utmanas och motiveras till rörelseglädje.

Denna studies syfte var att undersöka lärare och lärarstudenters kunskaper och uppfattningar om fysisk aktivitet för ökad inlärning. Vilka möjligheter som skolor ges till fysisk aktivitet var också ett av studiens syfte. Studien har en kvalitativ forskningsansats genom att enkäter med slutna frågor har använts tillsammans med uppföljande semistrukturerade intervjuer som metod för att besvara studiens forskningsfrågor. Arton lärare har genomfört enkät via skolbesök och sex av dem har deltagit i uppföljande intervjuer. Dessutom har 246 respondenter besvarat enkäten via länk i sociala medier. Resultatet visar på att lärare och lärarstudenter har uppfattningen om att fysisk aktivitet är en viktig faktor för inlärning. Resultatet visar även att den fysiska aktiviteten har positiva bieffekter inte bara på hjärnans funktioner utan även på elevernas sociala utveckling. Respondenterna i studien är eniga om att fysisk aktivitet påverkar elevers inlärning vilket borde motivera ännu fler till att använda och utforska metoden.

The aim of this following study is to experiments and investigate whether physical activity bring health enhancing effects upon the concentration among children. Based on previous research and data collection with the help of pupils in grade 8, the objective was to answer the following question; Do physical activity influence children's ability of concentration? The design for the data collection was based on a test of concentration called "Trail making test"/ TMT and a questionnaire aimed at the participants experience of concentration. The pupils who were randomly divided into a control group and an examination group, wrote the test on two occasions under similar conditions. Moreover, in order to compare the groups and to to receive answers to the question, the investigation group carried out physical activity before the second opportunity of test. Whence, the control group had sedentary activity instead. The main result shows a difference between the groups perceived concentration and the test results in time. On average, the participants in the examination group experienced more concentrated at the second measurement after the physical activity. The control group felt less concentrated at the second measurement compared with the first measurement. Moreover, the control group received a larger time difference on the test between the premier measurement and the second measurement. In summary, physical activity gave positive results but did not improve the examination group's average time on the test.

Bakgrund: Fysisk aktivitet har observerats ha positiva effekter på kognitiva förmågor, såsom koncentration. Studier saknas kring den akuta effekten på en population bestående av universitetsstudenter.   Syfte: Undersöka om aerob fysisk aktivitet påverkar koncentrationen i ett akut skede samt undersöka sambandet mellan aktivitetsminuter per vecka och koncentrationsförmågan hos universitetsstudenter.   Metod: En experimentell kvantitativ studie med cross-over design. Totalt deltog 26 universitetsstudenter vars koncentrationsförmåga mättes med koncentrationstestet Trail making test (TMT) A och B samt självskattning genom Numeric rating scale efter en intervention bestående av fysisk aktivitet och efter utebliven intervention. Data avseende deltagarnas aktivitetsnivå samlades in genom en enkät från folkhälsomyndigheten.   Resultat: Ingen statisk signifikant (p≤0,05) skillnad sågs på objektiv eller upplevd koncentrationsförmåga. Då deltagarna fick intervention var medianen på TMT B minus A 26,8 sek (IQR=9,9), NRS 8 (IQR=2) och vid utebliven intervention var medianen på TMT B minus A 31,2 sek (IQR=11,7), NRS 7 (IQR=2). Det sågs heller ingen statistik signifikant korrelation mellan aktivitetsminuter och objektiv koncentration (r=-0,25) samt upplevd koncentrationsförmåga (r=0,11).   Slutsats: Måttlig fysisk aktivitet hade inte någon effekt på objektiv eller upplevd koncentrationsförmågan i ett akut skede och ingen korrelation kunde ses mellan fysisk aktivitetsnivå och koncentrationsförmåga hos en grupp universitetsstudenter. / Background: Physical activity has been observed to have positive effects on concentration. The short-term effect hasn’t been studied to the same degree and haven’t been studied in university students.   Objective: Examine whether physical activity has any short-term effect on concentration and examine the correlation between general physical activity and concentration in university students.   Methods: An experimental quantitative cross-over design. A total of 26 students whose concentration was measured Trail making Test (TMT) A and B and Numeric rating scale following an intervention consisting of physical activity and non-intervention. Data regarding minutes of activity per week was collected by a questionnaire from folkhälsomyndigheten.    Results: There was no statistical significance (p≤0,05) in concentration. The median from TMT B minus A was 26,8 sec (IQR=9,9), NRS 8 (IQR=2) when intervention was administrated and the median from TMT B minus A was 31,2 sec (IQR=11,7), NRS 7 (IQR=2) when no intervention was administrated. There was no statistical significance in the correlation between weekly minutes of physical activity and objective concentration (r=-0,025) or self-reported concentration (r=0,11).   Conclusion: Physical activity did not have a short-term effect on objective or self-reported concentration. There was no correlation between physical activity and concentration.

Syfte och frågeställningar Syftet är att kartlägga hur den akuta effekten av fysisk aktivitet påverkar barns exekutiva funktioner i åldrarna 12-13 i förhållande till intensitet nivå. Vad blir resultatet på ett flanker test som undersöker barns impulskontroll/uppmärksamhetsförmåga efter en fysisk aktivitet på högintensitet? Vad blir resultatet på ett flanker test som undersöker barns impulskontroll/uppmärksamhetsförmåga efter en fysisk aktivitet på medelintensitet? Vad blir resultatet på ett flanker test som undersöker barns impulskontroll/uppmärksamhetsförmåga efter en icke fysisk aktivitet i form av att titta på film? Påverkar inlärningseffekten resultatet på flanker testet? Hur skiljer sig påverkan av olika intensitetsnivåer av fysisk aktivitet och att se film på barns impulskontroll/uppmärksamhetsförmåga? Metod 12 elever i åldrarna 12- 13 år deltog i en kvantitativ metodstudie med interventioner av medel- och högintensiv aktivitet samt vila följt av ett datoriserat flanker test. Den insamlade datan har sedan bearbetats i SPSS. Resultat Efter fysisk aktivitet på hög intensitet var svarshastighetens m (medianvärde) på 741 ms för kongruent del och m 905 (millisekunder) ms på Inkongruent del. Efter medel intensitet var svarshastigheten m på 556 ms för kongruent del, m på 648 ms på inkongruent del. Efter vila var svarshastighet på m 520 ms för kongruent del. För den inkongruenta delen var m 607 ms. Det fanns inte någon signifikant skillnad på om deltagarna haft fysisk aktivitet på medel intensiv intensitet, om de haft fysik aktivitet på hög intensitet eller om de tittat på film innan. Differensen mellan det kongruenta och det inkongruenta resultatet påverkas inte signifikant mellan interventionsgrupperna. Inlärningseffekten hade en signifikant påverkan på resultatet för svarshastighet på kongruenta delen (p=0,00) och inkongruenta delen (p=0,009). Slutsats Inlärningseffekten har en påverkan på deltagarnas svarshastighet i flanker testet. Inlärningseffekten var så pass starkt att eventuell påverkan av träning inte gick att urskilja. När det gäller impulskontroll så visar det sig att denna effekt inte påverkades av varken inlärningseffekten eller fysisk aktivitet. Av detta dras slutsatsen att denna del av impulskontroll antingen inte kan förändras eller mätas med studiens design. / Aim The purpose is to map how the acute effect of physical activity affects children's executive functions in ages 12-13 in relation to intensity level. What is the result of a flanker test that examines children's impulse control / attention ability after a physical activity at high intensity? What is the result of a flanker test that examines children's impulse control / attention ability after a physical activity at medium intensity? What will be the result of a flanker test that examines children's impulse control / attention ability after a non-physical activity in the form of watching movies? Does the learning effect affect the result on the flanker test? How does the influence of different intensity levels differ from physical activity and to see films on children's impulse control / attention ability? Method 12 pupils aged 12-13 years participated in a quantitative method study with interventions of medium and high intensity activity and rest followed by a computerized flanker test. The collected data has then been processed in SPSS. Results After high-intensity physical activity, the response rate m (median value) of 741 ms was for congruent part and m 905 (milliseconds) ms on the incongruent part. After medium intensity, the response rate m of 556 ms for congruent portion, m of 648 ms, was incoherent. After rest, the response speed of m 520 ms was for congruent part. For the inconsistent part, m was 607 ms. There was no significant difference in whether the participants had physical activity at medium intensity, whether they had high-intensity physics activity or whether they were watching film before. The difference between the congruent and the inconsistent results is not significantly affected between the intervention groups. The learning effect had a significant impact on the response rate response of the congruent part (p = 0.00) and the incongruent part (p = 0.009). Conclusion The learning effect has an influence on the participants' response rate in the flanker test. The learning effect was so strong that any impact of training could not be discerned. When it comes to impulse control, it turns out that this effect was not affected by either the learning effect or physical activity. From this it is concluded that this part of impulse control can neither be changed nor measured with the design of the study.

Many refugees and asylum-seekers have been exposed to traumatic events prior to resettlement. This study examines Swedish language teachers’ understandings of post-traumatic stress disorder (PTSD) among adult refugee students who need to learn the societal language to restart their lives. Using focus groups, teachers discussed their understandings of PTSD, how it manifests itself in the classroom, and how they have changed their teaching to accommodate refugee students with PTSD. The focus group discussions revealed that many teachers were unsure how PTSD manifests, and that they felt insecure in their teaching approaches. Nevertheless, the teachers worked hard to provide a safe place for all students to learn and applied teaching and learning approaches they felt were appropriate for adult learners. These results suggest that teachers’ self-confidence in their abilities to support adult refugee students could be increased through formal training on PTSD.