<p>Syftet med studien var att undersöka om micropauser med såkallade aktivitetskort kunde leda till ökad koncentration och arbetsvilja hos elever. Aktivitetskortleken är en kortlek med korta pausaktiviteter som lärare skall kunna använda under såkallade micropauser. Syftet med studien var också att undersöka huruvida aktivitetskortleken hade några begränsningar och utvecklingsmöjligheter. Metoden som användes för att besvara studiens frågeställningar var ett utvärderingsformulär som fyra lärare som under två veckor använt aktivitetskortleken besvarade. Resultatet av studien visade dels att kortleken bidrog till ökad koncentration i form av arbetsvilja och motivation samt dels till att göra eleverna livliga och stojiga. Kortleken utvecklades med sex nya kort för att jämna ut balansen mellan de mest energigivande korten och de nya lugnande aktiviteterna i form av avslappningsövningar och massage. Kortleken har inte några direkta begränsningar gällande elevernas ålder eller undervisande ämne.</p>

<p>The purpose of this investigation is to find out how the children’s exercises affect their learning capabilities. With exercise, I mean all kinds of movements, like physics, walks and games.</p><p>The method I will use in this investigation is interviews, where I choose to interview both teachers and their pupils at a school which uses an exercise-program called röris. Röris is an exercise program which involves moving to music. I also choose to look at Bunkefloprojektet, were scientists has investigated how the power of concentration is affected by exercise.</p><p>My conclusion from the interviews and the literature is that I can’t prove that the children’s exercises affect their learning capabilities. In relation to this, I can also say that one of the scientists in Bunkefloprojektet neither can confirm that more exercise and training of the mobility improves the power of concentration with the children. On the other hand she can tell us that children’s performance in Swedish and maths, improves with the help of exercises. The teachers I interviewed told me that the students concentrate and learn more, when they exercise. But they couldn’t refer the results to röris, because they also used to take walks every week with the children, and that can also affect the results.</p> / <p>Mitt syfte med det här arbetet var att ta reda på hur barns inlärning påverkas av rörelse. Med rörelse avser jag all slags rörelse, såsom idrotter, promenader och lek.</p><p>Jag valde att intervjua några lärare och elever på en skola, som använder röris. Röris är ett slags program med olika rörelser som man gör till musik. Jag valde även att titta på Bunkefloprojektet, där olika forskare har studerat hur bl.a. koncentrationen påverkas av rörelse, för att kunna jämföra med röris.</p><p>Jag kom fram till utifrån mina intervjuer samt litteraturen att jag inte kan bevisa att rörelse inverkar på barns inlärning. Dock kan sägas att Ericsson, en forskare från Bunkefloprojektet, inte kan bekräfta att ökad fysisk aktivitet och motorisk träning förbättrar barns koncentrationsförmåga. Däremot kan Ericsson visa att barns skolprestationer i svenska och matematik förbättras med hjälp av ökad fysisk aktivitet. Lärarna som jag intervjuade berättade att eleverna koncentrerade sig bättre, samt fick bättre inlärning. Detta kunde dock lärarna inte hänvisa till röris, då de samtidigt hade promenader, som även kunde inverka på resultaten.</p>

Syftet med arbetet är att belysa rörelsens betydelse för individens utveckling och förmåga till lärande. Vidare undersöks i vilken utsträckning rörelseträningen förekommer som undervisningsmetod i förskolan och vilken effekt den har på individen och gruppen som helhet. Metoden som användes bestod av tre olika delar. Dels en enkät som delades ut till fyra förskolor och dels en observation kombinerad med intervju på en av förskolorna. Resultatet visade att medveten rörelseträning inte användes som pedagogisk metod i någon större utsträckning på förskolorna. De förskolor som arbetade aktivt med rörelseträning upplevde främst att barnen förbättrade sin grundmotorik och fick ökad koncentrationsförmåga. Förskolornas erfarenhet av rörelseträningen stämmer väl överens med de resultat hjärnforskare kommit fram till genom studier av rörelsers påverkan på hjärnans funktioner. Alla erfarenheter som gjorts inom området pekar åt samma håll, nämligen att ökad rörelseträning behövs inom både förskola och skola samt att det är ett roligt och viktigt sätt att förebygga problem med lärandet.

Barn har ett naturligt behov av rörelse. Vi människor har kroppar som under miljoner år utvecklats och är byggda för aktivitet. Syftet med arbetet har varit att undersöka elever i år 2 behov av rörelse under en stillasittande lektion i skolan. Ett vidare syfte var att undersöka hur en lärare kan agera då eleverna eventuellt inte skulle orka koncentrera sig genom hela lektionen utan rast. De frågeställningar jag utgått ifrån lyder: Hur länge kan elever i år 2 arbeta koncentrerat utan rast innan de tappar fokus på skolarbetet? På vilket sätt tar sig detta uttryck? Hur agerar läraren då klassen eventuellt inte orkar koncentrera sig under en lektion? För att studera detta har jag observerat samma klass vid tre olika tillfällen under en 80 minuter lång lektion. Vid de tre observationerna använde jag mig av metoden löpande protokoll. Vid alla tre observationstillfällen visade det sig att eleverna kunde arbeta koncentrerat i ungefär femton minuter. Därefter visade eleverna att de var okoncentrerade genom att påkalla någons uppmärksamhet, prata om annat än skolarbete eller röra på kroppen. Då detta skedde fick läraren eleverna att åter bli koncentrerade genom att bland annat visa dem något som fångade deras uppmärksamhet eller genom att byta arbetsuppgift till eleverna, vilket medförde viss fysisk aktivitet.

The purpose of this investigation is to find out how the children’s exercises affect their learning capabilities. With exercise, I mean all kinds of movements, like physics, walks and games. The method I will use in this investigation is interviews, where I choose to interview both teachers and their pupils at a school which uses an exercise-program called röris. Röris is an exercise program which involves moving to music. I also choose to look at Bunkefloprojektet, were scientists has investigated how the power of concentration is affected by exercise. My conclusion from the interviews and the literature is that I can’t prove that the children’s exercises affect their learning capabilities. In relation to this, I can also say that one of the scientists in Bunkefloprojektet neither can confirm that more exercise and training of the mobility improves the power of concentration with the children. On the other hand she can tell us that children’s performance in Swedish and maths, improves with the help of exercises. The teachers I interviewed told me that the students concentrate and learn more, when they exercise. But they couldn’t refer the results to röris, because they also used to take walks every week with the children, and that can also affect the results. / Mitt syfte med det här arbetet var att ta reda på hur barns inlärning påverkas av rörelse. Med rörelse avser jag all slags rörelse, såsom idrotter, promenader och lek. Jag valde att intervjua några lärare och elever på en skola, som använder röris. Röris är ett slags program med olika rörelser som man gör till musik. Jag valde även att titta på Bunkefloprojektet, där olika forskare har studerat hur bl.a. koncentrationen påverkas av rörelse, för att kunna jämföra med röris. Jag kom fram till utifrån mina intervjuer samt litteraturen att jag inte kan bevisa att rörelse inverkar på barns inlärning. Dock kan sägas att Ericsson, en forskare från Bunkefloprojektet, inte kan bekräfta att ökad fysisk aktivitet och motorisk träning förbättrar barns koncentrationsförmåga. Däremot kan Ericsson visa att barns skolprestationer i svenska och matematik förbättras med hjälp av ökad fysisk aktivitet. Lärarna som jag intervjuade berättade att eleverna koncentrerade sig bättre, samt fick bättre inlärning. Detta kunde dock lärarna inte hänvisa till röris, då de samtidigt hade promenader, som även kunde inverka på resultaten.

Arbetscykel och arbetspass är centrala delar i montessoripedagogiken. En arbetscykel är något som barnet bygger upp inom sig själv då han/hon får möjlighet till fria val under ansvar och tillräcklig med tid, i en organiserad miljö. Arbetspass är något som montessoriläraren måste erbjuda och planera för, dessa ska innehålla en tidsrymd på minst två timmar idealet är tre timmar. Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka i vilken utsträckning arbetspass praktiseras vid svenska montessoriskolor. Resultaten visar att i de förskolor som deltog i min enkätundersökning finns det fyra olika frekvenser i att erbjuda barnen arbetspass. Två timmar fyra dagar i veckan, två till tre timmar 4-5 dagar i veckan, två timmar tre dagar i veckan och två timmar fem dagar i veckan. Förskolorna har planerat verksamheten så att de möjliggör för barnen att ha fria val av aktiviteter från det att de anländer till förskolan fram till samlingen kl 11. Det finns dagar som undantas från arbetspass i två av grupperna. I en av grupperna har förskolorna valt att ha en dag undantagen, i en annan grupp har man två dagar per vecka undantaget. Dessa dagar ägnar man sig åt traditionell förskolepedagogik, skogspromenader, rytmik, utflykter, bibliotek, teater eller musik. Jag har funnit att det finns ett samband i frekvensen av arbetspassen och deras längd med hur många i vuxengruppen som är Montessoriutbildade. De grupper som har längsta arbetspassen, (tre timmar och högsta frekvensen 5 dagar i veckan) har alla eller näst intill alla i vuxengruppen montessoriutbildade. Värt att notera är att det finns förskolor i materialet som inte uppfyller de krav som Svenska montessoriförbundet ställer för auktorisatio.

Syftet är att undersöka hur lärare arbetar för att skapa en fungerande klassrumsmiljö för elever med koncentrationssvårigheter som går i normalstor klass, samt att undersöka hur skolor organiserar stödet för dessa elever. Dessutom vill vi undersöka vad lärare anser om inkluderande undervisning av elever med koncentrationssvårigheter i normalstor klass. Syftet är även att undersöka hur lärare värderar sina förmågor att kunskapsmässigt kunna stimulera dessa elever. Undersökningen är baserad på en enkätstudie som har genomförts i två kommuner inom Stockholms län. Av de 100 enkäter som skickades ut till lärare fick vi 63 respondenter. Lärarna som deltog i enkätstudien besitter kunskaper om hur de bör undervisa elever med koncentrationssvårigheter, men de ser helst att dessa elever går i liten grupp. Detta kan vi koppla till det stöd och resurser som finns att tillgå på skolorna. Det fanns dock lärare som var nöjda med stödet men ändå inte ansåg att dessa elever bör undervisas i normalstorklass. The objective is to examine how teachers work to create a functioning class room environment for students with attention deficit disorders in a normal sized class, as well as to investigate how the schools organise the support for those students. We also want to look into how teachers feel about including students with attention deficit disorders when teaching a normal sized class, and how the teachers rate their knowledge and abilities to stimulate students with attention deficit disorders. The study is based on a survey that has been given in two communities south of Stockholm. Of the 100 surveys that were sent out to teachers, 63 were answered. The teachers that partook in the survey feel they have the know-how to teach students with attention deficit disorders, but prefer to have these students in a smaller group. We can see a clear connection between this and the support and resources available at the schools. There were however teachers that were happy with the support but still felt that these students should not be taught in a normal sized class.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar rörelsens betydelse för elevers lärande samt hur de använder sig av rörelse i sin undervisning.I studien använde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod och vi genomförde tio semistrukturerade intervjuer på två olika skolor. En skola arbetade traditionellt och den andra arbetade med lärstilar, i år 1-6. Resultatet visade att lärarna använde sig av rörelse under skoldagen i varierad mängd och deras medvetenhet om rörelsens betydelse för lärande skilde dem åt.En del av lärarna ansåg att de använde sig av för lite rörelse när de undervisar på grund av bland annat okunskap, begränsade arbetsytor och en "rädsla" för att eleverna inte skall återfinna fokus och koncentration. Samtliga lärare var eniga om att rörelsen är en viktig del av undervisningen och att den är viktig för elevernas lärande. Det var en märkbar skillnad i användandet av rörelse mellan skolorna, framförallt i år 4-6.

Syftet med studien var att undersöka om micropauser med såkallade aktivitetskort kunde leda till ökad koncentration och arbetsvilja hos elever. Aktivitetskortleken är en kortlek med korta pausaktiviteter som lärare skall kunna använda under såkallade micropauser. Syftet med studien var också att undersöka huruvida aktivitetskortleken hade några begränsningar och utvecklingsmöjligheter. Metoden som användes för att besvara studiens frågeställningar var ett utvärderingsformulär som fyra lärare som under två veckor använt aktivitetskortleken besvarade. Resultatet av studien visade dels att kortleken bidrog till ökad koncentration i form av arbetsvilja och motivation samt dels till att göra eleverna livliga och stojiga. Kortleken utvecklades med sex nya kort för att jämna ut balansen mellan de mest energigivande korten och de nya lugnande aktiviteterna i form av avslappningsövningar och massage. Kortleken har inte några direkta begränsningar gällande elevernas ålder eller undervisande ämne.

No description available.