The computer today is an essential worktool for students. It is used during lectures, exercises and private studying. Notifications from the computer are very relevant as the area of use is expanding and developed constantly. Students are easily distracted during studies and procrastination is a recurring theme. Social media on both mobiles and tablets has proved to be a cause of distraction and stress during education. The aim of the study is to  answer the question "How do notifications from the computer affect the concentration of the students when studying?". To answer this question, the students have received notifications from two social media, Facebook and Slack, for a week. They have then used an application called "RescueTime" to log how much time they have spent on Facebook and Slack. The week after, the same group of students has been studying without having any notifications. They have then submitted the time they have spent on Facebook and Slack with "RescueTime". After each week, students have answered questions. The questions were partly about the time they spent on Facebook and Slack during their study work and, secondly, how productive or distracted they felt during the week. The result showed that more time was spent on Facebook and Slack during lectures the week with notifications. The notifications had an impact on how often the participants were on Facebook and Slack during lectures. According to the answers from the questions, the perceived feeling of the test subjects was that they were most disturbed by the notifications during their private studying. The participants, on the other hand, felt that the week without notifications felt less distracting as notifications did not interfere with their concentration. This shows that notifications and distraction have a connection. Although the participants in the survey did not enter the social media when they received notifications, the participants became distracted. This was also true when the participants received notifications they felt were irrelevant. This caused several short breaks and the participants thus had no continuity at work. / Datorn idag är ett essentiellt arbetsverktyg för studenter. Den används under föreläsningar, övningar och under eget arbete. Notifikationer från datorn är mycket aktuella då notifikationers användningsområde utvidgas och utvecklas konstant. Studenter blir lätt distraherade under studier och prokrastinering är ett återkommande tema. Sociala medier på både mobiler och surfplattor har visat sig vara anledning för distraktion och stress under undervisning. Undersökningen har därför som syfte att besvara frågan “Hur påverkar notifikationer från datorn studenters koncentration när de studerar?”. För att besvara denna fråga har studenter haft påslagna notifikationer från två sociala medier, Facebook och Slack, under en vecka. De har då använt en applikation som heter “RescueTime” för att logga hur mycket tid de har varit inne på Facebook och Slack. Veckan efter har samma grupp studenter fått studera utan att ha några notifikationer påslagna och loggat tiden inne på Facebook och Slack med “RescueTime”. Efter varje vecka har studenterna fått besvara frågor. Frågorna handlade dels om tiden de varit inne på Facebook och Slack under deras studiearbete och dels om hur produktiva eller distraherade de känt sig under veckan som gått. Resultatet visade att mer tid spenderades på Facebook och Slack under föreläsningar veckan med notifikationer. Notifikationerna hade en påverkan på hur ofta deltagarna var inne på Facebook och Slack under föreläsningar. Enligt svaren på frågorna var den upplevda känslan hos testpersonerna att de var mest störda av notifikationerna under eget arbete. Deltagarna upplevde däremot att veckan utan notifikationer kändes mindre distraherande då notifikationerna inte störde deras koncentration. Detta visar att notifikationer och distraktion har ett samband. Även om deltagarna i undersökningen  inte gick in på de sociala medierna när de fick notifikationer så blev deltagarna distraherade. Detta gällde även när deltagarna fick notifikationer de kände var irrelevanta. Detta orsakade flera korta pauser och deltagarna fick därmed ingen kontinuitet i arbetet.

Syftet med vårt arbete är att kartlägga och granska om läxor har någon betydelse och meningsfullhet för inlärningen hos elever med särskilt stöd i årskurs 3-6.Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om läxors betydelse samt om inlärningsteorier, motivation och hur minnet fungerar.Med hjälp av intervjuer av elever med särskilt stöd och deras pedagoger ville vi utröna huruvida läxor har någon betydelse för inlärningen.Sammanfattningsvis pekar resultaten på våra undersökningar på att både pedagoger och elever anser att läxor behövs och ingår i skolarbetet.Pedagogerna säger att de anpassar läxorna till eleverna med särskilt stöd, men eleverna säger att de ibland får läxor som är för svåra och för långa. Det är oftast mammorna som hjälper sina barn med läxorna. Pedagogernas syn på varför man ger läxa är att hinna med kursplanen, lära sig att ta ansvar, öva sig inför högre årskurser, förstärka, fördjupa och befästa kunskaper, ge föräldrar insyn i skolarbetet samt i egenskap av en skoltradition. Flera elever säger att de måste ha läxa för att hinna ifatt eftersom de inte kan koncentrera sig på lektionerna.Vi drar slutsatsen att vi i vår undersökning inte fick fram några tydliga resultat över läxornas betydelse för inlärningen hos elever med särskilt stöd. Vår uppfattning är att mycket av det som eleverna skulle ha gjort i skolan behöver de ta hem och göra hemma som läxa med hjälp av sina mammor. / Is there any impact of homework om pupils in need of exta support?

Abstract”Dagen då eleverna dödade läraren”Marie NilssonUlrika WendelNilsson, Marie & Wendel, Ulrika (2006) ”Dagen då eleverna dödade läraren” - en teknikdag med programmerbart Lego. (The day when the pupils killed the teacher – a day of technical activities using programme friendly Lego). Lärarutbildningen; Malmö högskola. Studiens syfte är att undersöka vad som sker bland elever under en praktisk uppgift i teknik. Två tredjeklasser, från olika upptagningsområden, har under en teknikdag arbetat med programmerbart Lego. Frågeställningarna som är centrala i denna studie är: Vad sker under arbetet med programmerbart Lego? Förhåller sig barn i en mångkulturell skola annorlunda till teknikämnet, jämfört med barn i en skola med elever som huvudsakligen har en i etnisk mening svensk bakgrund? Finns det skillnader avseende hur pojkar och flickor förhåller sig till teknik? Hur påverkar koncentrationen och interaktionen elevernas arbete med den praktiska uppgiften och vilka förutsättningar för inlärning skapades? Vi har med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet undersökt hur teknikuppgiften påverkar och påverkas av den sociala interaktionen med observation som metod. Eleverna undervisades var skolklass för sig i det programmerbara Legot Robolab. Eleverna videofilmades under lektionen som varade i en och en halv timme per klass.Resultatet visar att skillnaderna mellan skolklasserna vad avser graden av koncentration och interaktion är tydliga men det finns även skillnader inom klasserna. Nyckelord: Teknik, interaktion, koncentration, sociokulturellt perspektiv, genus, etnicitet

Denna uppsats belyser de svårigheter som kan uppkomma hos personer medMultipel Skleros. Syftet var att beskriva hur MS-patienter påverkas av att levamed MS. Med hjälp av SBU:s sju steg har sju kvalitativa artiklar valts ut. Dessahar granskats och resultatet presenteras i tre huvudkategorier, sjukdomenspåverkan, olika strategier att hantera MS och bemötande från vårdpersonal.Resultatet visade att MS-patienter tappar sina förmågor som minnet,koncentrationen, drabbas av fatigue och försämrat rörelsetempo. Detta gör attvikten av sociala kontakter ökar för att bland annat klara av arbete. Dessa socialakontakter minskar i stället för ökar vilket leder till att många MS-patienterupplever ensamhet. De olika strategierna för att hantera MS-sjukdomens påverkankan vara att planera sitt liv men ändå vara flexibel och skriva ned viktiga saker.Resultatet visar också att personer med MS har behov av individuell information ivårdkontakter för att känna sig väl behandlad av vårdpersonalen / This paper highlights the difficulties that can arise in people with multiplesclerosis. The aim was to describe how patients perceive these difficulties. Withthe help of SBU's seven stages, seven qualitative articles have been selected. Theyhave been examined and results are presented in three main categories: diseaseeffects, different strategies to cope with MS and treatment from healthprofessionals. The results show that MS patients lose abilities as memory,concentration, and operating tempo and have an experience of fatigue. Theseproblems increase the importance of social contacts to cope with work. Whilesocial contacts tend to decrease rather than increase, which means that many MSpatients experience loneliness. Methods for dealing with communication barrierscan be to plan their lives and yet be flexible, write down important things.Individual information from the nursing staff was needed to feel well-treated inhealth care contact.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur pedagoger ser på motorik i förhållande till lärande samt ta reda på hur de arbetar kring detta. Vi kommer att utgå ifrån ett pedagogperspektiv då det är deras syn på motorik och lärande vi önskar undersöka. Våra frågeställningar under arbetet kommer att vara: •Hur ser pedagoger på motorik i förhållande till lärande?•På vilket sätt ger pedagogerna eleverna möjlighet till att utveckla sin motorik eller få tid till rörelse i klassrummet? •Hur uppfattar pedagogerna att motorisk träning påverkar lärandet?Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sju pedagoger på en skola i en medelstor stad i Skåne. Fem av pedagogerna valdes ut med hjälp av snöbollsmetoden utifrån kontakt med de två första via mejl. Resultatet av vår undersökning visar att pedagoger ser positivt på motorik i förhållande till lärande. Majoriteten ger inte eleverna någon möjlighet till medveten motorisk träning trots att de uppfattar att detta är något som påverkar lärandet. / The purpose of our study is to find out how educators see motor skills in relation to learning and find out how they work with them. Our study will be based on a teachers perspective, since it is their view on motor control and learning we intend to examine.Our questions in this investigation are as follows:• How do educators see motor skills in relation to learning?• In what way do teachers give the students an opportunity to develop their motor skills and find time for movement in the classroom?• How do educators perceive that motor training affects learning?We have utilized qualitative interviews with seven teachers at a school in a medium-sized town in the south of Sweden. The first two teachers were contacted using e-mail, and based on them, the remaining five were selected using the snowball method.The results of our study show that educators stands positive to motor skills in relation to learning. Despite this the majority do not give students any opportunity for conscious motor training in the classroom even though the educators consider that this is something that affects learning.

Dagens skolsystem ser elevers olikheter som en tillgång ochundervisningen ska anpassas efter elevernas behov. En inkluderande undervisning är således aktuell. Syftet med denna studie var att fördjupa kunskapen om hur lågstadielärare arbetar inkluderande under skönlitterär högläsning i svenskämnet. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Den insamlade empirin har därefter reducerats och tematiserats. Resultatet har analyserats i relation till litteratur och tidigare forskning samt de teoretiska utgångspunkterna; det sociokulturella perspektivet på lärande, scaffolding, relationellt perspektiv på svårigheter samt en modell om främjande, förebyggande och åtgärdande strategier. Resultatet visadeatt lärarna främst arbetar med främjande och förebyggande strategier på gruppnivå i form av att tillgängliggöra lärmiljön och genom extra anpassningar. Studiens slutsats är att ju mer grundläggande förberedande arbete som görs, främjande och förebyggande arbete, desto mindre åtgärdande strategier i form av särskilt individuellt stöd behövs.

Anastasiia Andersson, en student vid Högskolan Dalarna inom Ljud- och musikproduktionsprogrammet, presenterar detta arbete. Studiens syfte var att undersöka effekterna av musik på bilförare, särskilt den lugna musikens påverkan under bilkörning. Därmed se om den lugna musiken kan minska stress nivån. För att stödja analysarbetet och svara på forskningsfrågorna integrerades tidigare forskning och teorier. Forskningsfrågorna var följande: Går det att minska på stress med hjälp av lugn musik? Hur uppnår vi en säkrare bilkörning med hjälp av lugn musik? Metoden involverade en egen undersökning där en enkät användes för att samla in data. Det deltog 81 deltagare inom enkäten. Resultaten av enkätundersökningen och den efterföljande analysen presenterades för att bidra med ny kunskap och stimulera reflektion hos läsaren. Resultatet tyder på problem utifrån enkätundersökningen kring stress som finns i trafiken och därmed föreslår källor som eventuella lösningar på det, utifrån tidigare forskning samt teorier. Resultatet representerade också andra aspekter vid bilkörning som koncentration, mående, trygghet/otrygghet, relation till de snabba/energiska musiken och långsamma/lugna musiken hos deltagare samt påverkan av musik. Forskningens huvudfokus var att öka förståelsen för hur musik påverkar bilförare samt att utforska hur lugn musik kan påverka körningen.

Anekdoter kring konstnärers arbetsrutiner indikerar att vardagliga sysselsättningar kan vara viktigt för kreativt arbete, då kombinationen av tristess och kreativitet är ett återkommande tema. Tidigare forskning visar att tristess kan vara negativt för personers välmående och prestationsförmåga, samtidigt som annan forskning visar att det kan gynna kreativitet. Syftet med denna studie var att undersöka hur konstnärers arbetsprocess ser ut och vilken roll tristess spelar i den. En kvalitativ enkätstudie genomfördes med ett urval bestående av nio konstnärer som arbetade med visuell konst, musik och text. Genom induktiv tematisk analys fann denna studie att den konstnärliga arbetsprocessen bestod av fem olika faser; förberedelseoch inspirationsfas, koncentrationsfas, inkubationsfas, illuminationsfas och avslutningsfas. Tristess uppstod för många i olika delar av arbetsprocessen, och upplevdes som fysiskt och psykiskt obehagligt och stressande. Tristess kunde fungera som motivator att leta upp ny stimulans genom utåtvänt eller inåtvänt sökande. Att uppsöka tristessartade situationer kunde användas som en medveten strategi i arbetsprocessen, och effekterna av tristessperioder upplevdes påverka den kreativa arbetsprocessen både positivt och negativt. Huruvida effekten var positiv eller negativ berodde i stor grad på definitionen av tristessbegreppet samt om det var frivilligt att uppleva tristessen eller inte.

The purpose of the present study was to (1) examine throughout the season dynamics of the handball team's performance and related factors (i.e. emphasizing leadership, emotions and concentration) as perceived by the coach and the captain. The analysis was used to motivate the emotions being studied in objective two (2) examine the handball team during successful and less successful games in terms of the dynamics of the players’ emotions, concentration and performance between two halves of the game and after time-outs. Informants for objective 1, was the team coach and the team captain. Objective 2 of the study consisted of 15 women all playing in the same team. The study includes longitudinal data over a ten game period containing five successful and five less successful games. Data was collected after games using the ECPP(H) developed by Olausson and Vallmark-Jansson (2013). In-depth narrative interviews were used. Three analyses were made: (1) sjuzet- fabula, (2) holistic- content and (3) categorical-content analysis. Poetic representation was used to present parts of the results. The results showed shifts in the dynamics of performance, possible explanation to the shift of dynamics of emotions, concentration and performance and different types of leadership styles demonstrated throughout the season. Furthermore, similarities and diversities were found between the coach and captain’s perceptions of the season in focus. Finally, practical team-specific applications are suggested, such as working with emotional control in order to help the team enhance their performance. / Syftet med föreliggande studie var att (1) undersöka dynamiken av ett lags prestation och relaterade faktorer (med betoning på ledarskap, emotioner och koncentration) under en säsong ur lagets coach och lagkaptens perspektiv. Analysen användes för att motivera emotionerna studerade i syfte 2 att (2) undersöka dynamiken av spelarnas emotioner, koncentration och prestation mellan halvlekar i en match och efter time-out. Informanter i syfte 1 var lagets coach och lagkapten. Deltagare i syfte 2 bestod av 15 kvinnor, alla spelare i samma elit handbollslag. Studien innehåller longitudinell data insamlad under en period av tio matcher, bestående av fem framgångsrika och fem mindre framgångsrika matcher. Datainsamling genomfördes efter matcher med hjälp av instrumentet ECPP(H) framtaget i Olausson och Vallmark-Jansson’s (2013) studie. Djupgående narrativa intervjuer användes. Tre analyser användes (1) sjuzet-fabula, (2) holistisk innehållsanalys och (3) kategorisk innehållsanalys. Poetisk representation användes för att presenterar delar av resultatet. Resultatet visade förändringar i prestations dynamik, möjliga förklaring till dynamiken inom specifika emotioner och koncentration samt olika typer av ledarskapsstilar. Vidare uppvisade resultaten både likheter och olikheter mellan coachen och kaptenens uppfattningar av avslutad säsong. Avslutningsvis föreslås flera lagspecifika praktiska applikationer, som att arbeta med emotionell kontroll i syfte att hjälpa lagets prestation.

Bakgrund: Placebo finns i en mängd olika former, allt från läkemedel till manipulation av utrsutning. Hur placebo fungerar i kroppen är svårt att fastslå, trots detta har positiva effekter påvisats genom minskad kronisk smärta (Finnis et al., 2010), sömnlöshet (Belanger et al., 2007) och depression (Kirsch et al., 2008). Tidigare studier visar även att styrkelyftare ökar sin maximala styrka med hjälp av placebo. Metod: Studien är en cross-over experimentell design där totalt 19 deltagare medverkat. Två stycken kapslar, en på 300 mg och en större på 450 mg används för att se skillnader i ett trial making test och ett beeptest. Syftet med studien är att undersöka och kvantifiera placeboeffekten. Studien baseras på hypotsen att priset på, och mängden av ett placebopreparat påverkar resultatet i ett test för fysisk prestation (beeptest) och i ett test som mäter koncentrationsförmågan (Trial making test). Resultat: Trial making test del a visade ingen signifikant skillnad mellan kapsel a och kapsel b (p=0,699). Trial making test del b rapporterade inte någon signifikant skillnad mellan kapsel a och b (p=0,161). Vid beeptestet rapporterades det även här ingen signifikant skillnad mellan kapsel a och b (p=0.839). Slutsats: Det är svårt att dra en slutsats om vi lyckats övertala deltagarna tillräckligt för att bevisa att en placeboeffekt påverkar resultatet i ett beeptest och i ett trial making test. En annan fråga vi ställer oss är om beeptestet är rätt val av test för att testa placebons effekt eftersom mycket runt omkring kan ha påverkat deltagarna, exempelvis av varandra och hur de presterar. Detta är något som vi tror kan ha påverkat resultatet.