I denna kvalitativa intervjustudie undersöks mellanstadielärares uppfattningar om digitaliseringens påverkan på elevers läsinlärning och attityder till digitaliseringens intåg i det svenska skolväsendet. Utifrån strukturerade intervjuer med en fenomenografisk ansats intervjuas fyra legitimerade mellanstadielärare från olika skolor i Norrbottens län, representerade i ålderskategorierna 24–34 år, 35–45 år, 46–56 år och 57–67 år. Resultatet av denna intervjustudie visar en utveckling där eleverna läser allt mindre till följd av en allt mer skärmstyrd och uppkopplad vardag. En viss generationsskillnad avseende mellanstadielärarnas attityder till digitala verktyg går att utstudera, samtidigt som det råder en osäkerhet hur styrdokumentens krav på digitaliseringen ska tillämpas i svenskundervisningen. Lärande och elevernas intressen konstateras gå hand och i hand, eleverna behöver uppleva läsinlärningen som en meningsskapande process med ett tydligt utstakat syfte och mål för att skapa ett personligt engagemang för sin läsning både i och utanför klassrummets och skolans väggar.

I lärarutbildningen har det funnits möjlighet att tillägna sig olika tillvägagångssätt för hur undervisning i klassrummet planeras och struktureras. Detta har utvecklat ett starkt intresse hos mig för att söka vidare kring hur elever i koncentrationssvårigheter hanteras i klassrum. Inom området koncentrationssvårigheter och läsinlärning fattas det forskning. Därmed är området i behov av vidare forskning. Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i skolans tidigare år beskriver läsinlär- ning hos elever som bedöms vara i koncentrationssvårigheter. Detta gjordes genom semi- strukturerade intervjuer med sex lärare från tre olika skolor och intervjumaterialet analysera- des genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att de lärare som blev intervjuade har en överensstämmande syn på elever i koncentrationssvårigheter. Lärarna anser att undervisningen bör vara strukturerad och väl planerad, men även att undervisningen bör variera inom det igenkända. Möjligheterna att dela på gruppen och att fler lärare arbetar tillsammans ses som mycket positivt. Men att nivåanpassa de texter som eleverna stöter på anses vara en utmaning. Studien visar att koncentrationssvårigheter påverkar läsinlärningen till viss del, men att andra faktorer kan påverka läsinlärningen. / In the teacher education, there has been the opportunity to adopt different approaches to how classroom teaching is planned and structured. This has, for me, developed a strong interest to investigate further how students in concentration difficulties are handled in classrooms. However, in the area of concentration difficulties and reading learning, research is scarce. Thus, the area is in need of further research. The purpose of this study is to investigate how teachers in the earlier years of the school describe reading learning among pupils who are considered to be in concentration difficulties. This was done through semi-structured interviews with six teachers from three different schools and the data was analyzed through a qualitative content analysis. The result shows that the teachers who were interviewed have a consistent view of pupils in concentration difficulties. The teachers believe that the teaching should be structured and well planned, but also that the teaching should vary within what is familiar to the pupils. The opportunities to divide the group of pupils and the fact that more teachers work together are seen as very positive. Adapting the level of texts that pupils encounter, though, is considered a challenge. The study shows that concentration difficulties affect reading learning partially, but that oth- er factors also affect reading learning.

The purpose of this study is to describe how and why primary school teachers use the Kiwi method – especially in relation to reading difficulties. To answer this purpose, I conducted qualitative interviews with three primary school teachers. The interviews were transcribed since I made the estimation that they would provide with a more comprehensive material to the study that way. The result showed that the teachers did not make any differences in their teaching regardless whether they were planning for pupils with or without reading difficulties. Adjustments were made to all pupils, to meet all their special needs. They did so since the Kiwi method advocates meaningful teaching, where reading should be rewarding already from the beginning. The Kiwi method’s key stones are reading aloud, unified reading, guided reading and independent reading. All three of the teachers used these key stones in their teaching, but in different ways. / Syftet med studien är att undersöka hur och varför lärare arbetar med Kiwimetoden, särskilt i relation till elever med lässvårigheter. För att svara på detta syfte genomfördes kvalitativa in- tervjuer med tre lärare som arbetar med Kiwimetoden inom årskurs 1–3. Intervjuerna transkri- berades, eftersom bedömningen gjordes att det skulle resultera i ett rikare material till under- sökningen. Resultatet visade att lärarna inte gjorde någon skillnad på undervisningen oavsett om det gällde elever med eller utan lässvårigheter. Anpassningar gjordes nämligen åt alla elever, för att möta alla elevers särskilda behov. Detta gjordes eftersom Kiwimetoden förespråkar me- ningsfull undervisning där det ska löna sig att läsa redan från start. Kiwimetodens hörnstenar är högläsning, gemensam läsning, vägledd läsning och självständig läsning. Alla lärarna an- vände sig av dessa i sin läsundervisning, men på olika sätt.