Detta arbete är skrivit av Patrik Persson och Johanna Persson som studerar till förskollärare på högskolan Kristianstad. Arbetet handlar om hur pedagogerna på två olika förskolor i Skåne arbetar med rörelse och motorisk utveckling i förskolans verksamhet. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi lagt märke till att t.ex. idrott ofta inte finns med i den planerade verksamheten. Syftet med vårt arbete var att undersöka hur pedagogerna planerade och genomförde aktiviteter för att främja barns behov av rörelse och utveckling av deras motoriska färdigheter. Under arbetets gång utgick vi från två forskningsfrågor, hur ser pedagogerna i verksamheten på rörelse och utveckling av barns motoriska färdigheter? Och hur planerar och dokumenterar pedagogerna motorik och rörelse i verksamheten?

Syftet med vår studie är att undersöka om det förekommer motorikundervisning i skolan och hur denna i så fall ser ut. Vi vill även undersöka vilka orsaker som kan finnas till att det ser ut som det gör. Eftersom vår utbildning har inriktning mot grundskolans tidigare år, bygger vår studie på undersökningar gjorda på grundskolor. Vi valde ut tre grundskolor, där vi intervjuade och observerade pedagoger som arbetar med idrott och hälsa-undervisning. Våra resultat visar att de skolor vi undersökt arbetar med medveten motorikträning i idrott och hälsa-undervisningen och att det förekommer extra motorikundervisning för de barn som behöver det. Den extra motorikundervisningen ser olika ut på skolorna, med allt ifrån enskild- till gruppundervisning, det är barnens behov som styr. Vilka som gör urvalet till den extra motorikundervisningen varierar men idrottsläraren är alltid involverad. En av anledningarna till att det förekommer motorikundervisning på de skolor vi undersökt, är att pedagogerna betonar hur viktig barns motoriska utveckling är, både för barnets rörelseförmåga men även i olika sociala sammanhang. De har sett vilka konsekvenser det blir för barnet om de har en omogen motorik och vilka fördelar motorikundervisningen kan ge dessa barn. / The aim of our study is to investigate if there are any education regarding motor skills in school, and if there are, how is it managed? We also want to investigate what contributory causes there are that make it look like it does.Beacuse our education are concentrated to compulsory schools earlier year, we built our study on investigations made in compulsory school. We choose three compulsory schools, where we interviewed and observed pedagogues who works with physical and health education.Our results shows that the investigated schools works with a consious motor skills training in there physical and health education, and that it occur extra motor skills education for those children who needs it. The extra motor skills education are different in each schools, with all from invidual to groupe education, it is the childrens needs who rules. It varies who makes the selection too the extra motor skills education but the physical teacher are always involved.One of the reasons that motor skills education occurs on the investigated schools , are that the pedagogues point out how important the childrens motor skills development are, both for the children’s movement ability, but also in different social connections. They have seen which consequenses it has on the child if they have an immature motor skill and which advantages motor skills education can give these children.

SammanfattningSyfteSyftet med vår studie är att undersöka hur förskolans pedagoger resonerar kring användandet av utomhusmiljön som didaktisk resurs samt hur de ser på utomhusmiljöns betydelse för lärande inom olika ämnesområden.MetodVi har använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat sex verksamma pedagoger på tre olika förskolor.ResultatVårt resultat visar att samtliga pedagoger på förskolorna betraktar utomhusmiljön som en didaktisk resurs. Alla ämnesområden, språk, matematik, naturvetenskap, teknik, musik och skapande, är lämpliga att bedriva utomhus. Dessutom visar resultatet stora fördelar avseende barns hälsa och motorik. Pedagogerna nämner också den positiva påverkan som utomhusmiljön har på sinnenas utveckling.

Studiens syfte var att undersöka om, och i det fall det sker hur, man arbetar med småbarns rörelseträning i förskolan. Undersökningen gjordes utifrån en kvalitativ ansats med fokus på småbarn i åldern 1-3 år i förskolans verksamhet. Tre förskolor i Sundsvalls kommun valdes ut och datainsamlingen genomfördes med hjälp av metodtriangulering (intervju, kartläggning avden fysiska miljön och innehållsanalys). Intervjuer med chef, personal och förälder vid respektive förskola visade att dessa förskolor inte planerar och jobbar aktivt med rörelseträning. Kartläggningen av den fysiska miljön med utgångspunkt i Björklids kunskapsöversikt (2005) visar att utomhusmiljön inte är naturrik och inomhusmiljön uppvisar brister. En av förskolorna saknade verksamhetsplan och målen formulerade av de andra två förskolorna utgör ett tunt underlag vad gäller rörelseträning. I Läroplan för förskolan Lpfö 98 beskrivs dock vikten av motorik och rörelse. / <p>Godkännandedatum 2008-10-10</p>

No description available.

Barn rör sig mindre idag än tidigare, vilket kan leda till minskad stimulans av barns rörelseutveckling. I förskolans läroplan finns strävansmål för att stimulera barns motoriska utveckling. Syftet med examensarbetet är att undersöka barns möjligheter till motorisk utveckling i förskolans inomhusmiljö, samt synliggöra samspel mellan barn, pedagog och material utifrån ett rörelseperspektiv under den fria leken. För att uppnå vårt syfte valde vi att göra en kvalitativ studie, där vi observerade barn i den fria leken. Resultatet av vårt examensarbete visade att grov- och finmotorik förekommer i förskolans inomhus miljö under den fria leken. Resultatet visade även hur samspel i olika former stimulerade barns motorik. Tidigare forskning visar att motorik har positiva effekter på barns inlärningsförmågor. Vårt examenarbete stärker forskningen om motorikens betydelse för barns utveckling och lärande.

No description available.

BAKGRUND:Motorisk utveckling diskuteras utifrån två olika perspektiv både den dynamiska utvecklingenoch den motoriska utvecklingen i stadier. Vikten av att ge barn god självkänsla tas upp utifrånolika författares och forskares perspektiv. I undersökningen är det dock endast den motoriskasjälvkänslan som iakttagits. Motoriken kopplas till Merleau-Pontys fenomenologiska tankarom att kroppen och själen hör samman, liksom Ericssons forskning om sambandet mellanskolprestationer och motorik.SYFTE:Vårt syfte med examensarbetet är att undersöka om barnets motoriska färdigheter har ettsamband med vår tolkning av barnets motoriska självkänsla, detta utifrån barnetsgenomförande av förutbestämda fysiska utmaningar.METOD:I undersökningen har en triangulering använts. En observation samt en muntlig enkät gjordes itvå förskoleklasser på landsbygden, sammanlagt deltog 13 barn. Ett rörelsepass observerades,där barnens motorik låg i fokus. Vid den muntliga enkäten framgick frågorna på ett sådant sättatt barnens grad av motorisk självkänsla gick att utläsa.RESULTAT:Vi kan se ett samband mellan barns grad av motorisk självkänsla och deras motoriskafärdigheter. Framförallt ser vi att finmotoriken verkar ha ett samband med denna självkänsla.De flesta barnen hade relativt god motorik, dock med vissa undantag.

<p>Syftet med denna kvalitativa studie var att få kännedom i hur lärare i år 1-3 hanterar det ökade ansvaret med att erbjuda sina elever daglig fysisk aktivitet. Ambitionen var även att få insikt i lärarnas kunskaper kring fysiska aktiviteters effekter samt få insyn i deras kunskaper kring Läroplanens (Lpo 94) innehåll rörande daglig fysisk aktivitet. Utifrån semistrukturerade intervjuer kunde slutsatsen dras att alla tio medverkande lärare ansåg att det var betydelsefullt att arbeta med fysiska aktiviteter. Samtliga arbetade i mer eller mindre stor omfattning med fysiska aktiviteter i klassrummet, både som pausmoment och integrerat i undervisningen. Lärarna menade att elevernas behov lämpligen måste styra aktiviteternas omfattning och form. Slutligen var det dock en fråga om prioritet och en avvägning av vad eleverna klarade av som avgjorde mängden. Den ambition som fanns resulterade följaktligen inte alltid i att de fysiska aktiviteterna genomfördes i praktiken.</p>

<p>Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lära. I leken skapar barn sociala relationer tillsammans med andra barn där de också lär sig att kommunicera, lösa konflikter, känna empati och medkänsla för andra barn. I leken tränas även barns allsidiga rörelsekompetens vilket krävs för att de ska känna trygghet och stärka sitt självförtroende. Barn med motoriska brister kan ibland uppleva problem i leken då de inte har en allsidig grundläggande rörelsekompetens. Syftet med arbetet var att undersöka om lärare i Idrott och hälsa uppfattar någon anknytning mellan barns motorik och deras sociala relationer. Metoden utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex lärare i Idrott och hälsa varav två även är specialidrottslärare. Könsfördelningen är två män och fyra kvinnor. Resultatet visar att lärarna i Idrott och hälsa uppfattar en viss anknytning mellan motorik och sociala relationer då god motorik kan skapa förutsättningar för sociala relationer. Dock belyser intervjupersonerna inte motoriken som den enda faktorn. Barnets personlighet, föräldrarnas stöd och uppmuntran, lärarens arbete i klassen samt tolerans från klasskamrater är andra faktorer som kan ha en anknytning till barns sociala relationer. </p><p>Nyckelord: barn, Idrott och hälsa, motorik, sociala relationer.</p>