<p>År 2003 reviderades Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94 (Lpo94) och daglig fysisk aktivitet infördes som en obligatorisk del av skoldagen. Utifrån våra tolkningar av Lpo94 skall daglig fysisk aktivitet genomsyras i alla skolans ämnen för att skapa förutsättningar som stärker barnens förmåga att lära och utvecklas. Vår studie syftar till att undersöka tre olika teoriers syn på hur motorisk färdighet påverkar barnets läs- och skrivinlärning.</p><p>I den teoretiska bakgrunden redogörs för tidigare forskning gällande motorisk aktivitet och dess betydelse för barns läs- och skrivutveckling. Vi har valt att ta del av tre personers olika teorier och hur de förhåller sig till barns motorik i relation till läs- och skrivinlärningen.</p><p>För att besvara vårt syfte har vi genomfört intervjuer med informanterna. Arbetet belyser vilka olikheter det finns i synen på betydelsen av motorisk träning för barns läs- och skrivinlärningen.</p><p>Alla tre ansåg att motoriken i någon form hade betydelse, men i vilken utsträckning där gick informanternas åsikter isär.</p>

<p>Examensarbete 15 hp Lärarutbildningen Höstterminen 2008</p><p>ABSTRAKT</p><p>Hanna Kroon, Sandra Sandström och Anna Svensson</p><p>Motorik och lärande - hur verksamma pedagoger resonerar kring relationen motorik och lärande</p><p>Motor ability and learning - the relationship between motor ability and learning from teachers point of view</p><p>Antal sidor: 29</p><p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur verksamma pedagoger ser på relationen motorik och lärande samt vilken betydelse detta har i pedagogers vardagsarbete. En enkätundersökning skickades ut till verksamma pedagoger och riktade sig till lärare i grundskolan. Dessutom användes adekvat litteratur och vetenskapliga artiklar inom området. Litteraturstudien visar på en splittrad syn gällande betydelsen av motorik för elevens lärande. Däremot framhålls att det finns ett indirekt samband. Det råder en enighet om att det finns ett samband mellan motoriska svårigheter och andra svårigheter i skolan. Enkätundersökningen visar att flertalet verksamma pedagoger anser sig kunna se ett samband mellan motorik och lärande, samt att rörelseträning förbättrar motoriken och därmed kan ha positiva effekter på skolarbetet. Den motoriska träningen kan ta sig olika uttryck och stor vikt läggs vid lekens betydelse. Avslutningsvis poängterar författarna motorikens betydelse för elevers lärande och fortsatta utveckling.</p><p>Sökord: motor, motor ability, motor learning, motor development, motorik, motorik och inlärning</p>

Syfte och frågeställningar Syftet är att ta reda på om en utökad undervisning i idrott och hälsa har ett samband på skolelevers motoriska färdigheter. Detta syfte kommer vi undersöka genom att besvara frågorna ”hur ser de motoriska färdigheterna ut hos eleverna i en Bunkefloskola jämfört med i SIH-projektet?” och ”finns det något/några områden inom de motoriska färdigheterna där skillnaderna är särskilt utmärkande?” Metod Datainsamlingen bestod av två stycken observationstillfällen där vi observerade 60 elever, från en Bunkefloskola i Sverige. Eleverna uförde NyTidstestet som syftar till att testa deras allsidiga rörelsekompetens. Skolan som eleverna går på arbetar med Bunkeflomodellen som karaktäriseras av att ha fysisk aktivitet på schemat varje skoldag. Resultatet av datainsamlingen jämförs med en kontrollgrupp ur SIH-projektet (Skola – Idrott – Hälsa). Vi bearbetade resultatet i IBM SPSS Statistics 19 (Statistical Package for the Social Science). Resultat Den sammantagna motorikprofilen visade på att SIH-gruppen generellt hade en bättre motorik än Bunkeflogruppen. Resultatet visade att det skiftade från station till station för vilken grupp som presterade bäst. Således skiljer sig de motoriska färdigheterna då testgruppen presterade sämre än kontrollgruppen i NyTidstestet. Under specifika stationer blev skillnaderna särskilt utmärkande, men detta kunde variera åt båda håll. Slutsats Av studiens resultat kan vi dra slutsatsen att Bunkefloeleverna som vi testade generellt sett har en sämre allsidig rörelsekompetens jämfört med elever ur SIH-projektet. På vissa enskilda stationer presterade Bunkefloeleverna bättre än kontrollgruppen ur SIH. Detta kan bero på en mängd olika anledningar och det hade varit spännande att testa fler Bunkefloelever från andra Bunkefloskolor för att se om resultaten skulle bli de samma.

Abstract My purpose with this study is to find out if it helps children who have diffuculties with their concentration if they get to practise their motor behaviour knowledge during their day at the school to promote their learning capacity. My purpose is also to find out how schools works with motor behaviour training. To get answers to my questions have I done interviews with four educationalists and I have also used books and internet sites. Motor behaviour is of importance to how children learn things in the school, without a well working motor children gets difficulties to sit still and to concentrate. The children may put their energy at the wrong things in the classroom, when the energy instead should be need to learning things. The schools work with these children will train up their motor knowledge through playing but also through training the specific motor motions that’s exists. In my interviews with four educationalists, so have they told me that children who has problems with their motor behaviour has difficulties with especially the writing and reading moments in school. Four keywords: Motor behaviour, concentration, learning and training.

Denna studie behandlar utvalda pedagogers uppfattning om motorikens betydelse för kroppsuppfattningen hos förskolebarn. Det är en kvalitativ studie där enkätfrågor använts som insamlingsmetod. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Vad anser pedagogen att motorik respektive kroppsuppfattning är? Vad anser pedagogerna om motorikens betydelse för barns kroppsuppfattning? Hur pedagogerna arbetar med utveckling av barnens kroppsuppfattning?Litteraturen och tidigare forskning visar att motorik är ett vitt begrepp. För att ha en god motorik krävs ett väl fungerande nervsystem som sänder signaler till hjärnan att vi ska utföra en viss rörelse. Redan i fosterstadiet börjar den motoriska utvecklingen och fortgår hela livet. Motoriken utvecklas i samspel med andra. De barn som känner att de inte behärska sin kropp tillfullo undviker ofta att delta i spontana lekar och idrotter. Flera författare menar därför att motoriken har stor betydelse för kroppsuppfattningen samt självförtroendet.Resultatet från studien pekar på att pedagogerna menar att motorik har betydelse för kroppsuppfattningen. Pedagogerna anser att barn som inte har en helt funktionell motorik kan uppleva sin kropp och dess funktioner på ett helt annat sätt än den som har jämnvikt och balans i sitt rörelsemönster. Vidare anser pedagogerna att man måste uppmana barnen så att de vågar prova på nya utmaningar, allt utifrån sina egna förutsättningar

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskolans inomhusmiljö kan gynna barnens motoriska utveckling. De frågeställningar vi vill undersöka är: 1.) Hur uppfattar förskollärare att inomhusmiljön på förskolan påverkar barns motorik? 2.) Vilka möjligheter respektive hinder anser förskollärarna att det finns för barns motoriska utveckling i förskolans inomhusmiljö? 3.) På vilket sätt visar barnen intresse för fysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö? I studien används Jagtøien m.fl (2002) stadieteori. Teorin utgår från barnens utveckling av rörelser från ca fyra månader till fjorton års ålder. Den är uppdelad i fyra faser, som i sin tur är indelad i olika huvuddrag. De olika faserna beskriver vad som sker i varje fas, hos barnen i deras rörelseutveckling. Denna studie utgår från barn i åldrarna tre-fem år och därmed finns endast dessa faserna med i denna studie.   I studien används både en kvalitativ och kvantitativ data, i form av intervjuer av förskollärare och observationer av barn. Det är tre förskolor vi har utgått ifrån. Tre förskollärare har blivit intervjuade och tre grupper med barn i åldrarna tre-fem år. Mängden barn i grupperna vi observerade, på de tre olika förskolorna kunde skilja sig från tio barn till tjugo barn. I resultatet framkommer det att förskollärarna uppfattar förskolans inomhusmiljö, i förhållande till barns motorik, som ibland för liten. Då förskolans lokaler inte är anpassade för fysiska aktiviteter som att springa, klättra och leka med bollar. De finmotoriska rörelserna tränas dagligen i förskolans inomhusmiljö. Det finns bra material och utrymmen för den finmotoriska sortens träning. Idrottshallen är en positiv faktor, som de tre olika förskollärarna önskade att de hade tillgång till. De hinder som finns i förskolans miljö är för små lokaler, dålig ekonomi och personalbrist som hindrar viss fysisk planerad aktivitet. Möjligheterna är barnens glädje och fantasi i förhållande till rörelse. Barnen visar en ständig glädje till fysiska aktiviteter, de springer, hoppar, klättrar, leker med bollar, målar och ritar även om det inte alltid är tillåtet av personal i förskolans verksamhet.

Eurhythmics in school – A study of some teachers' understanding off eurhythmics during music lessons.

Studien har undersökt om motorisk anpassad träning ger någon observerbar effekt på elever med motoriska brister som har idrott och hälsa två gånger per vecka. Elever i skolår 2 (7 – 8 år) observerades vid två tillfällen med sju månaders mellanrum på två snarlika skolor. För att mäta och registrera motoriskt status användes MUGI observationsschema. Materialet i studien omfattade 75 elever. De elever, på interventionsskolan (I-skolan), som fick MUGI poäng ≥ 6 vid första observationen erbjöds anpassad motorisk träning. Eleverna på jämförelseskolan (J-skolan) erbjöds däremot inte någon anpassad motorisk träning, detta för att en jämförelse mellan skolorna skulle kunna göras. Efter sju månaders anpassad motorisk träning hade 13 av 14 elever, i interventionsgruppen, signifikant förbättrat sin motoriska status medan endast 2 av 10 elever, i jämförelsegruppen, förbättrat sin motoriska status. Slutsats: anpassad motorisk träning, för elever med motoriska brister, har en positiv påverkan på motoriken, även om eleverna bara har idrott och hälsa två gånger per vecka. / This study investigated if adapted motor exercise gives an obvious effect on students with motorial deficits, who’s got physical education twice a week. Students in school-year 2 (7 – 8 year old’s), from two similar schools, were observed twice with an interval of seven month. To measure and register the students’ motor skill MUGI observation schedule was used. The material of the study comprises 75 students. Those of the students, at the intervention school (I-school), that was given a MUGI score ≥ 6 at the first observation was offered adapted motor exercise. For implement a comparison between the schools, the students at the control school (J-school) with a MUGI score ≥ 6 was not offered adapted motor exercise. After seven month of adapted motor exercise, 13 of 14 students, in the intervention group, had significantly improved their motorial status, when merely 2 of 10 students, in the control group, had improved their motorial status. Conclusion: adapted motor exercise, for students with motorial deficitis, affects the motor skills in a positive way, although the student’s had got physical education only twice a week.

Studien bygger på en enkätundersökning som är riktad till specialpedagoger/speciallärare i Malmö och Kalmar med omnejd. Syftet har varit att kartlägga hur specialpedagoger/speciallärare uppmärksammar barn med motoriska svårigheter. Vi upplever att betydelsen av den motoriska utvecklingen har kommit lite i skymundan. Debatten om motorik var hetare för tio år sedan. Motoriken har stor betydelse för barnets hela utveckling. Med en väl utvecklad motorik får barnet ett bra självförtroende, god kroppsuppfattning och möjlighet till ett positivt socialt samspel. Vi har med detta arbete också försökt att få klarhet i om den motoriska utvecklingen har betydelse för barns inlärning, genom att studera vad olika författare skriver inom detta område.

Syftet med arbetet är att skapa en större förståelse för hur förskollärarna, i förskolan, väljer aktiviteter som fokuserar på barns motoriska utveckling. Rubrikens namn översatt till engelska blir: Motor skills- Preschool teacher`s role in planned activity.Våra frågeställningar är: Vad använder förskollärarna för innehåll och metod när de planerar en aktivitet med motoriskt innehåll för barnen? Vilka faktorer spelar in i förskollärarens val av aktivitet med inriktning mot motorisk utveckling? Hur tänker förskolläraren kring målet med den planerade aktiviteten?Undersökningen sker genom intervjuer av tio förskollärare som arbetar inom förskoleverksamheten. Intervjufrågorna består av kvalitativa frågor och de spelas in under ljudupptagning. Resultatet visar att barnens och förskollärarnas intresse till stor del styr valet av aktivitet. Faktorer som nämns är barnens och förskollärarnas intresse, syftet med aktiviteten och miljön. Däremot framkommer det i resultatet att det är individuellt hur innehållet av aktiviteten ser ut och hur förskollärarna tänker kring målet med den planerade aktiviteten. Några anser att målet är det viktiga så att man kan utvärdera och sedan arbeta vidare. Medans andra anser att det är på vägen till målet som lärandet sker.