Det övergripande syftet med studien är att undersöka förskollärarnas uppfattning om och utformande av den fysiska inomhusmiljön på förskolan utifrån ett genusperspektiv. Studien utgår från det postmoderna perspektivet som i denna studie innebär att det ställs höga krav på den pedagogiska processen. Det vill säga att utforma en lärandemiljö som intresserar och utmanar barnen till att konstruera samt arbeta kreativt utan att begränsas av könsstereotypa normer. Detta innebär att miljöns utformning samt förskollärarens förhållningssätt påverkar barnens möjligheter till interaktion, lek och utforskande. I lärandeprocessen skapar barnen inte bara kunskap utan också identitet. Identitet är något som konstrueras och rekonstrueras hela tiden i de specifika sammanhang barnen befinner sig i. Studien undersöker förskollärarnas uppfattning om könsroller och genus i den fysiska lärandemiljön inomhus på förskolan samt hur de utformar denna med hänsyn till genus och jämställdhet mellan könen. Detta har gjorts genom intervjuer av tre förskollärare samt observationer av tre förskoleavdelningars inomhusmiljöer.  I intervjuerna med förskollärarna framkommer att massmedia, samhället och olika hemförhållanden påverkar barns synsätt och könsnormer. Resultatet visar att förskollärarna är eniga om att det är viktigt att arbeta med genus och jämställdhet i förskolan. Genusarbetet ses som en lång process som börjar med granskning av förskollärarens eget förhållningssätt och egna värderingar. Förskollärarna anser att genus handlar om individen, att se varje barn som barn, inte som flicka respektive pojke. Barnen ska inte begränsas av könsnormer i den fysiska inomhusmiljöns utformning utan alla ska få lika möjligheter oavsett kön. För att alla barn ska få möjlighet att leka könsneutralt är det viktigt att materialet i lärandemiljöerna är tilltalande för båda könen. Det handlar om att lägga till samt blanda material för att göra miljön intressant samt inbjudande för både pojkar och flickor, att till exempel i bygg- och konstruktionsrum lägga till tyger, mjuka djur och figurer.  Lärandemiljön har enligt de intervjuade förskollärarna förändrats och blivit mer könsneutral vilket kan förankras i studiens observationer. Det framkommer i observationerna att förskolornas lärandemiljöer har uppblandat material som inbjuder till könsneutrala lekar. Lärandemiljön på förskolan har enligt litteratur och forskning förändrats från en hemlik samt kvinnligt präglad inredning till att bli mer skapande och verkstadslik med konstruktionsrum samt ateljéer. Observationerna och intervjuerna i denna studie bekräftar detta.