Inomhusmiljön i svenska småhus kontrolleras inte av myndigheterna. Tidigare forskning har visat ett samband mellan ökande allergisjukdomar och en dålig inomhusmiljö. Syftet med detta arbete är därför att undersöka småhusägarnas kunskaper om inomhusmiljön och dess problem samt vilka hinder och möjligheter som finns för att förbättra inomhusmiljön i deras bostäder. Arbetet bygger på halvstrukturerade intervjuer med sex småhusägare. Resultatet visar att småhusägarnas generella faktakunskaper om inomhusmiljöfrågor är relativt goda men att dessa kunskaper inte alltid relateras till det egna boendet. Ägarna ägnar sig i större omfattning åt praktiskt underhåll än åt förebyggande arbete, och de hinder och möjligheter som finns för att förbättra inomhusmiljön har samband både med kunskapsfrågan och med ekonomiska prioriteringar. Min slutsats är att inomhusmiljön i svenska småhus skulle kunna förbättras med hjälp av information och utbildning av småhusägare, för att de kunskaper som finns bättre ska kunna relateras till den egna bostadens inomhusmiljö. / The indoor environment of Swedish one-family houses is not subject to any government con-trol. Prior research has shown a connection between an increasing prevalence of allergic dis-ease and an inferior indoor environment. The aim of this study, therefore, is to examine the home-owners’ knowledge of indoor environment and its issues. Furthermore, obstacles and possibilities connected to the improvement of the home-owners’ indoor environment are iden-tified. The study is based on semi-structured interviews with six owners of one-family houses. The result shows that the owners’ general knowledge about indoor environment issues is rela-tively accurate, but that the owners do not always relate this knowledge to their own homes. The obstacles and possibilities towards improving the indoor environment are connected both to knowledge and to economic priorities, and the home-owners’ concerns are often limited to maintenance rather than being directed towards preventive actions. My conclusion is that in order to improve the indoor environment of Swedish one-family houses, it is necessary that the home-owners relate their general knowledge of indoor environment to the circumstances of their own homes. For the home-owners to be able to make that connection, information and education will be needed.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur förskolans inomhusmiljö stödjer barns sociala samspel och på vilket sätt förskolepersonal utformar miljön för att främja barns interaktion med varandra. Denna kvalitativa undersökning genomförs på två olika förskolor där vi sammanlagt utför åtta stycken intervjuer med både förskollärare och barnskötare. Resultatet visar att miljöns rum, material samt utformning antingen kan främja eller begränsa barns sociala samspel. Vikten av att ha en flexibel miljö framhålls samtidigt som vårt resultat synliggör tankar kring rummens storlek och utformning samt betydelsen av att erbjuda barn varierat och tillgängligt material. Utifrån vårt resultat kan vi se att förskolepersonal dock bör lägga större fokus på barns egna idéer och synpunkter och göra dem mer delaktiga i utformandet av förskolans miljö.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Förskolans fysiska inomhusmiljö ska vara stimulerande och locka barnen till lek och lärande, och det kräver av förskollärare att de ständigt reflekterar över och bearbetar den som en del av sitt arbete. Studiens syfte är att få fördjupad kunskap om förskolans fysiska inomhusmiljö som ett verktyg för lärande. Den baseras på förskollärares inställning och erfarenheter och därför används kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Fem förskollärare från tre olika förskolor intervjuades. Förskollärarna såg många möjligheter med den fysiska miljöns bidrag till lärande, men det kommer fram att det även finns många svårigheter. De strävar efter att miljön ska anpassas efter varje barns behov och intresse, och att allt ska vara tillgängligt för barnen. De känner sig emellertid begränsade av stora barngrupper, trånga lokaler och ett behov av att skydda de yngre barnen från saker som kan fastna i halsen. Att försöka förstå många barns intentioner samtidigt är en viktig uppgift i förskolearbete. Förskollärare uppvisar även olika barnsyner i sina berättelser om den fysiska inomhusmiljöns utformning.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur förskollärare uppfattar den fysiska inomhusmiljön i form av möbler och material, samt hur de uppfattar barnens möjlighet till inflytande i utformningen av miljön. En kvalitativ forskningsmetod har använts i form av intervjufrågor som utformats för att besvara vår studies frågeställningar. Fyra utvalda respondenter med olika lång erfarenhet har intervjuats och dessa intervjuer har dokumenterats genom ljudinspelning för att sedan transkriberas. Resultatet av vår studie visar på olika hinder som kan uppstå i utformningen av den fysiska inomhusmiljöns  möbler och material, samt att ansvaret för en attraktiv och stimulerande miljö ligger på pedagogerna och på organisationen, i form av förskolechef, specialpedagog och den budget som verksamheten erbjuds.Vidare visar vårt resultat att observation och dokumentation är redskap som är gynnsamma att använda för att möjliggöra att barn får ett reellt inflytande över den fysiska inomhusmiljön. De slutsatser vi kan dra och de lärdomar vi själva fått genom vårt examensarbete är hur viktig miljöns utformning är för barns utveckling och lärande, vilket därmed sätter krav på alla som verkar inom förskolan. De har ett ansvar då det kommer till att ge alla barn en likvärdig utbildning på förskolan och detta uppnår de bland annat genom att forma miljön utefter varje individ i barngruppen. I det resultat vi fått fram är samtliga respondenter medvetna om detta och påtalar att det tillhör deras uppdrag som förskollärare. Vi har även konstaterat ett samband mellan den fysiska inomhusmiljön med  avseende på möbler och material kopplat till arbetsmiljön på förskolan. Vår slutsats är främst att det kan finnas två sidor av samma mynt, eftersom det som är bäst för barnen inte alltid är det som är bäst för de vuxna. Här blev hållbart lärararbete något att ta i beaktning.

Syftet med studien är att undersöka om pedagoger upplever att det förekommer skillnader i barns lek inomhusmiljön respektive utomhusmiljön ur ett genusperspektiv. Detta har skett genom att pedagoger blivit intervjuade kring deras syn på barns lek i dessa två miljöer ur ett genusperspektiv. Upplever pedagogerna några skillnader i barns lek inomhus gentemot utomhus? Pedagogernas upplevelser av dessa skillnader är centralt i studien. Syftet är också att bidra med mera kunskap kring hur pedagoger ser lek i olika miljöer i förhållande till genus. Studien visar att pedagogerna upplever att det finns skillnader i hur, vad och med vem barn leker med i olika miljöer. Generellt sett anser pedagogerna att inomhusmiljön segregerar barns lek till en mera könsuppdelande lek, där flickor leker på ett vis och pojkar på ett annat vis. Det beskrivs också hur utomhusmiljön i kontrast till detta öppnar upp för en mera gränsöverskridande och normbrytande lek där flickor och pojkar leker mera blandat över könsgränserna. Denna gränsöverskridare lek över könsgränserna relaterar pedagogerna till bland annat utemiljöns ofta större ytor och den större mängden dynamiska och könsneutrala material.

BAKGRUND: I vår bakgrund beskriver vi förskolans framväxt med betoning påinomhusmiljön. Med hjälp av litteratur och aktuell forskning förklararvi hur rum och material, tid och rutiner, påverkar barns aktiviteter.SYFTE: Vårt syfte är att studera hur barn och pedagoger agerar i förskolansmiljö, samt hur pedagoger talar om detta.METOD: Undersökningen omfattar fyra kvalitativa intervjuer med fyrapedagoger på två förskolor där även observationer har genomförts vidfyra olika tillfällen. Datainsamlingen har bearbetats och analyserats.RESULTAT: Resultatet visar att pedagogerna upplever att de har trångt och att endel rum inte fyller sitt syfte, och att de saknar resurser. Resultatet visaräven att barnen ofta blir avbrutna i sin aktivitet och att de inte har fritillgång till förskolans alla rum. / Uppsatsnivå: C

<p>Denna studie behandlar den syn man inom Reggio Emiliainspirerade förskolor har på pedagogisk miljö. Man tillskriver miljön ett sådant stort pedagogiskt värde att man benämner den ”den tredje pedagogen”. I studien har jag klarlagt Reggio Emiliafilosofins pedagogiska grundsyn och dess uppfattning om den fysiska miljön. Vidare har jag undersökt om det finns ett samband mellan fysisk miljö och lärande – och därmed Reggio Emilias syn på pedagogisk miljö - genom att ta del av relevant forskning i ämnet samt genom intervjuer med två pedagoger med erfarenhet av Reggio Emiliainspirerade arbetssätt. Min undersökning visade att det finns ett samband mellan lärande och fysisk miljö och att det finns belägg i forskningen för ett flertal av Reggio Emiliaflosofins idéer om pedagogisk miljö. Till exempel har forskningen lyft fram det positiva med att ha material tillgängligt för barnen och att ha möbler i barnens storlek. Vidare menar man att det finns vinster i att utforma förskolans miljö enligt verkstadskaraktär och i att ha en estetiskt tilltalande miljö. Många forskare poängterar vikten av miljön återspeglar läroplanen och pedagogiken man arbetar efter. Att utgå från barnens intressen i planerandet av miljö och material har också tillskrivits betydelse. Dock efterlyses ytterligare forskning i ämnet om relationen mellan lärande och fysisk miljö då den kan sägas vara eftersatt.</p>

<p>Denna studie har haft till syfte att ur fritidspedagogernas perspektiv undersöka hur fritidshemmets fysiska inomhusmiljö fungerar i samverkan med skolan. Vilken plats har fritidshemmet i dagens integrerade skola? På grund av denna integration med grundskolan som pågått sedan 1980-talet då fritidshemmet flyttade in i skolans lokaler, ville vi undersöka hur förutsättningarna för personal på fritidshem att bedriva pedagogisk verksamhet såg ut. Detta gjorde vi genom intervjuer med fritidspedagoger och skolledare samt observationer av hur den fysiska inomhusmiljön såg ut på ett antal fritidshem. Det vi såg var att fritidshemmets lokaler var väldigt olika utformade. Fritidspedagogerna på skolorna upplevde sin situation på varierande sätt. Vissa var nöjda samtidigt som andra var motsatsen. De ville se en tillbakagång till då fritids hade egna lokaler. Detta hade sin grund i hur mycket ”plats” fritidshemmet fick ta i skolan och i vilken utsträckning de fick nyttja skolans olika lokaler. Vi anser att det är viktigt att man från skolans sida ger fritidshemmet den plats det behöver och har rätt till. För att få en hel och sann bild av barn, deras utveckling, lärande och behov så kan inte den ena verksamheten existera på bekostnad av den andra. Vi skulle vilja betona begreppet samverkan i skolan som handlar om att gemensamt arbeta mot samma mål, då det handlar om våra barn i våra lokaler.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger på förskolan resonerar runt sin inomhusmiljö och sitt leksaksinnehav, samt hur barnen inspireras av miljöns uppbyggnad och vilka leksaker barnen intresserar sig mer eller mindre för. De undersökta områdena är inomhusmiljö, barnens lek, leksaksinnehav på fyra förskolor, samt en jämförelse av två traditionellt kommunala förskolor och två förskolor med Waldorfpedagogisk inriktning. Metoden jag har använt är kvalitativa intervjuer med en pedagog från varje förskola, samt observationer av lekmiljöerna. Genom pedagogerna har jag fått information om barnens lek. Mitt resultat är att pedagogerna inreder för att sänka ljudnivån, ha olika vrår för olika aktiviteter och ge barnen utrymme för att få vara ifred. På de kommunala förskolorna har de gott om plats med flera lekrum och många olika leksaker för att det ska finnas något som tilltalar alla barn. Waldorfförskolorna har endast ett litet lekrum med bara några få och enkla leksaker i naturmaterial som ska utveckla barnens fantasi.</p>