Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar didaktiskt med matematik i förskolan, vi ville med studien undersöka vilka metoder och vid vilka situationer det matematiska lärandet sker för barnen. samtVi vill även  att få en ökadkunskap omfatt i vad förskollärare har för förhållningssätt till matematik i förskolan.  Vi inleder med att ge ger en översikt av tidigare forskning inom det valda fokusområdet, matematik. Vi belyser vad förskollärare uppfattar att matematik är och hur de kan synliggöra matematiken i förskolan, tolkat med hjälp av Bishops grundläggande matematiska aktiviteter: Leka, räkna, mäta, designa, lokalisera, argumentera och förklara. I denna studie har fyra stycken legitimerade förskollärare intervjuats. Studien är en kvalitativ studie. Sammanfattningsvis visar resultatet på att förskollärarna i studien är medvetna om vad matematik är, men att det finns svårigheter med att veta hur de ska använda matematik i verksamheten. I resultatet kan vi även tyda att kunskapen hos förskollärarna i matematik är varierande.

Syftet med denna studie är att undersöka hur läsmiljöer på hemvister kan utformas, hur förskollärarna i studien tar till vara på läsmiljön samt vilka egenskaper läsmiljöer kan ha för att främja barns språkutveckling. Studien är en kvalitativ studie där semi-strukturerade intervjuer, observationer samt foto-elicitering genomsyrar metoden. Resultatet visar en medvetenhet hos förskollärarna om läsmiljöns och barnbokens betydelse för främjandet av barns språkutveckling. Slutsatsen av studien visar att för-skollärarna är medvetna om att läsmiljöerna har betydelse för barns språkutveckling. Förskollärarna arbetar med att ständigt utveckla sina läsmiljöer och varierar hur de läser barnböcker i verksamheten för att främja barnens språkutveckling och intresse för barnböcker

Denna studie handlar om hur pedagoger tänker runt bråklekar utomhus. Fokus i studien är att ta reda på hur pedagogerna förhåller sig till utevistelsen, vad pedagogernas uppfattning av bråklekarna är och hur pedagogerna behandlar pojkar och flickor när det kommer till bråkleken. För att ta reda på hur pedagogerna tänker runt bråklekarna har jag använt mig av en kvalitativ metod med interjuver och observationer. Resultatet visar att det finns många olika tankar runt bråklekarna ifrån pedagogerna. Man kan se att pedagogernas egna erfarenheter formar olika sätt att bemöta bråklekarna på. Många hanterar bråklekarna på olika sätt. Pedagogerna har olika gränser när bråklekarna är okej och inte okej. Det har också kommit fram att flickor vill leka dessa lekar men har däremot svårt att starta upp bråklekarna för att då skulle flickorna gå emot samhällets förväntningar.

Förskollärares resonemang och förhållningssätt gentemot materialet utifrån ett genusperspektiv är en viktig del för barns utveckling och lärande. Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare resonerar kring val av material i förskolans innemiljö utifrån ett genusperspektiv, med utgångspunkt i att förskolan aktivt och medvetet ska främja alla barns lika rättigheter och möjligheter oberoende av könstillhörighet. Studiens frågeställningar är: vilket material erbjuds barnen i förskolans innemiljö och hur beskriver förskollärarna sitt arbete med att utforma en lekmiljö. Kvalitativ metod samt semistrukturerade intervjuer av fem förskollärare har använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Studiens resultat visar att förskollärarna har ett medvetet förhållningssätt till materialet samt hur de resonerar när de utformar en lekmiljö där alla barn får förutsättningar till lärande och utveckling. I studiens resultat framkommer även att förskollärarnas resonemang skiljer sig men att deras medvetna förhållningssätt genomsyrar val av material för att främja alla barns lika rättigheter och möjligheter oberoende av könstillhörighet.

Syftet med studie var att undersöka förskollärarens förhållningsätt i mål med att utveckla barnets identitet. Under den verksamhetsförlagda utbildningen reflekterade vi över förskollärarens variation i sitt agerande i olika situationer med barnen. Vilket även blev vårt område i barnets identitetsskapande. Det sociokulturella perspektivet blev vår teoretiska bakgrund. Med en kvalitativ metod utförde vi semistrukturerade interjuver med nio förskollärare från sex olika förskolor. I resultatet ansåg flera av förskollärarna att kommunikation var viktigt för att kunna utvecklas framåt i sitt förhållningsätt genom att prata med sina kollegor och med barnen. Förskollärarnas beskrivning av barns identitet skiljer sig i uppfattning och definition men ändå riktar sig de till att identitet är något som definierar barnets inre och yttre ”jag” och förskollärarnas förhållningsätt är vägen till det ”jaget”.

Nya tekniska redskap finns överallt i samhället idag, och i alla åldrar. På förskolan använder sig barn och pedagoger mer av tekniskt hjälpmedel i verksamheten. En form av digital teknik som har blivit allt vanligare på sistone är pekplattan.Syftet med denna studie är att undersöka tanken bakom användning av pekplattan som redskap och hur den i praktiken används i den pedagogiska verksamheten. Studien baserar sig på kvalitativa intervjuer med en förskolechef och ett antal pedagoger på samma förskola. För att knyta an pedagogernas tankar och ord till den praktiska användningen av pekplattan i barngruppen, gjordes två olika observationer på samma avdelning. Då det ännu inte finns så mycket forskning om pekplattor i förskolan, har vi istället utgått från litteratur kring datorn i förskolan. Resultatet visade att pedagogerna hade olika tankar, synsätt och förhållningssätt till varför pekplattan ska finnas på förskolan. Det pedagogerna var enade om var att de behövde utbildning och vägledning kring hur man ska använda sig av pekplattan som ett pedagogiskt redskap. Resultatet från observationerna visade olika samspel och inlärningsmetoder som barnen använde sig av. / New technological tools are everywhere in society today, and of all ages. The preschool uses children and educators more of technical aids in the activity. A form of digital technology that has become more common lately is the touchpad. The purpose of this study is to examine the idea behind using the touchpad as a tool and how it is effectively used in the educational activities. The study is based on qualitative interviews with a preschool director and a number of teachers at the same preschool. To connect with teachers' thoughts and words to the practical use of the touchpad in the children's group, there were two different observations in the same department. Since there is not yet much research on touchpad’s in the nursery, we have instead been based on literature on computer in kindergarten. The results showed that the educators had different ideas, perspectives and approaches to why the touchpad will be at preschool. The educators were united on was that they needed training and guidance on how to use the touchpad as an educational tool. Results from observations showed different interactions and learning methods that kids were using.

Syftet med denna studie var att synliggöra pedagogers förhållningsätt gällande könsnormer och genus i barnens fria lek utifrån ett maktteoretiskt perspektiv. Jag har genomfört en kvalitativ studie där jag använt mig av icke deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer för att samla in empirin. Observationerna genomfördes både inomhus och utomhus på två förskolor. Intervjuerna genomfördes av sex pedagoger varav fyra var förskollärare och två var barnskötare. Studiens teoretiska utgångspunkt utgår ifrån ett maktperspektiv som Tullgren använder och det bygger på Foucault syn på makt. Det empiriska materialet har analyserats utifrån begreppen; att barnen leker, vad barnen leker och hur barnen lekar. Resultatet pekar på att det finns en medvetenhet hos pedagoger kring hur de ska bemöta stereotypa normer i förskolan. Det framkommer även att det finns en viss omedveten om hur pedagoger faktiskt bemöter de djupt rotade normerna som är kopplat till genus och kön. En övergripande slutsats är att pedagoger medvetet styr barnen mot vad pedagogerna anser vara normalt i stället för att utmana och bredda barnens intressen och normer. / <p>Betyg i Ladok 240110.</p>

BAKGRUND:Utomhuspedagogik är en mycket aktuell pedagogisk avgrening med komplex innebörd. I vårt bakgrundsavsnitt närmar vi oss en begreppsförklaring så väl som en spegling av det utomhuspedagogiska fältet. Detta görs ur ett historiskt såväl som nutida perspektiv med en didaktisk aspekt.SYFTE:Vår studie syftar till att undersöka verksamma utomhuspedagogers uppfattning om utom-huspedagogik som arbetsmetod och vad som särskiljer denna sorts pedagogik.METOD:Vi använder oss av kvalitativa intervjuer, på så vis kan vi undersöka verksamma utomhus-pedagogers uppfattningar. Vi har vänt oss till åtta verksamma utomhuspedagoger som dagli-gen arbetar med utomhuspedagogik och därmed förhoppningsvis besitter den kunskap vi är intresserade utav.RESULTAT:Vårt resultat leder till slutsatsen att den utomhuspedagogiska arbetsmetoden ställer höga krav på pedagogen. Det egna engagemanget är nödvändigt för en givande och fungerande utomhuspedagogik. Utomhuspedagogikens särskiljande drag utröns och redovisas. / Program: Lärarutbildningen

Sammanfattning Bakgrund:Samlingen är i stort sett det enda tillfället under dagen då alla barn är samlade samtidigt och blir då en möjlighet för pedagogen att se och bekräfta dem. För att skapa ett så bra samspel som möjligt gäller det att anpassa samlingen utifrån barnens intressen, det är viktigt att samspelet och kommunikationen är av betydelse för barnen. I vår undersökning har vi valt att undersöka hur samspelet mellan pedagog och barn ser ut i samlingen och om det är någon skillnad i bemötandet beroende på om det är en pojke eller flicka. Syfte: Vårt syfte med studien var att fördjupa oss i ämnet samspel, i förskolan. Frågeställningarna vi valde att utgå ifrån var:  Hur yttrar sig ett fungerade samspel mellan pedagog och barn i samlingen?  Bemöts flickor och pojkar på olika sätt i samlingen? Metod: Resultatet grundas på kvalitativ studie i form av metoderna observation och intervju. Observationerna genomfördes i samlingen vid fem tillfällen, för att samla in det som sades under samlingarna använde vi oss av en diktafon, vi antecknade även barnens och pedagogens förhållningssätt och kroppsspråk. Vi intervjuade tre stycken pedagoger och även där spelade vi in med diktafonen. Genom att vi spelade in de olika tillfällena kunde vi lyssna flera gånger för att sedan analysera resultatet. Resultat: Resultatet visar att det som är avgörande för hur samspelet mellan pedagogen och barnen blir är hur styrd pedagogen är i samtalet, om pedagogen är öppen och tar sig tid till att lyssna på de barnen har att säga skapas ett bra samspel där barnen är delaktiga. Om pedagogen däremot känner tidspress blir samlingen och samtalen mellan pedagog och barn mer styrt på så sätt blir barnen mindre delaktiga. I flera situationer domineras samtalsutrymmet av pojkarna, de söker bekräftelse och får vid vissa tillfällen mer utvidgande svar än vad flickorna får.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver sin yrkesprofession. Förskollärare uppfattar sina förutsättningar och möjligheter att utföra sitt uppdrag samt att kompetensutvecklas i sitt yrke på olika sätt. Detta har vi intresserat oss för i studien och för att undersöka det har vi använt kvalitativ metod med intervjuer. I den analytiska delen framkom för oss fyra kvalitativt skilda kategorier vilka är ledarskap, organisation, förhållningssätt och förutsättningar. Samarbete anser förskollärarna är en viktig del för att klara av det som beskrivs i uppdraget. De anser även att förskolechefens roll och engagemang är av stor betydelse för möjligheterna att utföra sina arbetsuppgifter och få kompetensutveckling En av våra slutsatser är att förskollärarna uppfattar att de har ett ledaruppdrag på förskolorna, men att det är arbetslagets sammansättning av erfarenhet, kunskap och samarbetsförmåga som är avgörande för att klara uppdraget som är en del av professionen.