Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver sin yrkesprofession. Förskollärare uppfattar sina förutsättningar och möjligheter att utföra sitt uppdrag samt att kompetensutvecklas i sitt yrke på olika sätt. Detta har vi intresserat oss för i studien och för att undersöka det har vi använt kvalitativ metod med intervjuer. I den analytiska delen framkom för oss fyra kvalitativt skilda kategorier vilka är ledarskap, organisation, förhållningssätt och förutsättningar. Samarbete anser förskollärarna är en viktig del för att klara av det som beskrivs i uppdraget. De anser även att förskolechefens roll och engagemang är av stor betydelse för möjligheterna att utföra sina arbetsuppgifter och få kompetensutveckling En av våra slutsatser är att förskollärarna uppfattar att de har ett ledaruppdrag på förskolorna, men att det är arbetslagets sammansättning av erfarenhet, kunskap och samarbetsförmåga som är avgörande för att klara uppdraget som är en del av professionen.

The purpose of my study is to find out whether and how preschool teachers work with biology with the youngest preschool children. I also intend to investigate whether teachers in toodler groups believes that the biology related targets within the curriculum preschool policy document are achievable and how they intend to work with them practically. I have conducted interviews with four preschool teachers who are working with the youngest preschool children. The interviews describe how the preschool teachers work with biology integrated into the everyday practice by taking note of what the children show interest in and then acts together with them. They emphasizes the importance of working close to the child to overcome barriers and demonstrate sustainable approach to nature. The preschool teachers believes that the curriculum documents related to biology are reasonable and achievable, they claims to be working with them on the children's level.

Goda möjligheter till rörelse och medveten motorisk träning skapar goda möjligheter för barn att utveckla motoriska färdigheter, vilket kan leda till bättre skolprestationer. Forskning visar att dagens stillasittande aktiviteter så som tv, surfplattor och datorer m.m. har negativ inverkan på hälsan och kan leda till en rad olika negativa hälsoeffekter. Denna studie fokuserar på pedagogers medvetenhet, syn och kunskap angående barns motoriska utveckling samt hur de arbetar för att stimulera förskolebarnen till att utveckla goda motoriska färdigheter. Metoden som använts i undersökningen är semistrukturerade intervjuer med sex stycken förskollärare. Deras svar har behandlats i studiens i resultat- och analysdel. Tidigare forskning har visat att motorisk träning i tidig ålder ger en god hälsa och bra förutsättningar för kognitiv inlärning. Motoriken anses ha betydelse får såväl motoriska som sociala färdigheter samt en god självkänsla. Resultatet i den här studien visar att det skiljer sig ganska mycket mellan de olika förskolorna och att mycket hänger på pedagogens ambitionsnivå och intresse för just motorisk utveckling. Det framkommer att några av pedagogerna jobbar aktivt och medvetet med motoriska övningar, medan andra anser att barnen automatiskt får mycket motorisk träning på förskolan genom exempelvis utegården. Förskolegården och skogen lyfts fram som betydelsefulla platser för motorisk träning enligt många av förskollärarna. Det framkommer även att flera utav förskollärarna anser att det finns för lite kunskap kring ämnet motorik i förskolan. I den här studiens diskussionsdel diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning. / A good possibility for movement and conscious motor training creates opportunities for children to develop motor skills, which can lead to better school performance. Previous research shows that today's sedentary activities such as TV, tablets and computers etc. have negative impact on health and may lead to a variety of adverse health effects. This study focuses on finding out what grade of awareness, vision and knowledge preschool teachers have about child motor development, and how they work to stimulate the children in pre-school so that they develop good motor skills. The method used in the study is semi-structured interviews with six pre-school teachers. Their answers will be processed in the results and analysis section of the work. Previous research has shown that motor training at an early age gives good health and good opportunities for cognitive learning. Motor skills are considered pertinent in order to develop both social skills and a good self-esteem. The results of this study show that there are big differences between the various pre-schools and much depends on the pre-school teachers level of ambition and interest in the development of motor skills. It appears that some of the teachers are working actively and consciously with motor exercises, while others believe that children automatically get a lot of motor skill training in preschool through, for instance, the preschool playground. The pre-school playground and the forest were pointed out as important sites for motor training by many of the preschool teachers. It also reveals that several pre-school teachers believe that the knowledge of motor skills in pre-schools is small. In the last part of this study the results are discussed in relation to previous research.

2011 fick det svenska utbildningsväsendet en ny skollag, i vilken det står att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Tidigare studier har påvisat att förskollärare känner en osäkerhet inför vad det vetenskapliga begreppet innebär. Den här studien syftar till att undersöka förskollärares yrkesidentitet och yrkesspecifika kompetenser i relation till att förskolan vilar på vetenskaplig grund. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv vilket innebär en syn på människor som deltagare i en social interaktion där handlingar och tänkande är situerade i en social kontext.  Studiens empiriska data härrör från fokusgrupper med förskollärare samt intervjuer med en lektor och en professor. Analysarbetet har genomförts med inspiration av Grounded Theory. Resultatet består av sju olika kategorier. Kollektiv kompetens som praxisbunden och verbal, Kompetens i form av görande, Kompetens som förmåga att hantera en komplex verksamhet, Personlighet som kompetens, Reflektion som kompetens, Se och förstå barns intentioner samt Kompetens och identitet i relation till en vetenskaplig grund. Det framkommer en hög kompetens hos förskollärare när de samtalar om sin verksamhet, men de har svårt att uttrycka sin kunskap i relation till vetenskapliga teorier. När de sätter ord på sin kompetens gör de det i termer av ett görande i en kollektiv och praxisbunden kultur.

The purpose of this study was to develop an educational application and evaluate how it could support multilingualism in preschool. In carrying out this study, two methods were used. First, a research and development method (R&D) was used to help form and develop the application. To develop the product further, an interview study was used to explore preschool teachers` experiences of the developed application and whether the developed application supports multilingualism in preschool. The interviews were processed and categorized. The study found that the developed application can encourage multilingualism in preschools and has the potential to be developed further. / Syftet med denna studie var att utveckla en digital applikation, samt utvärdera applikationen om den stödjer flerspråkighet i förskolan. Det har använts två metoder i studien. Den första är en forskning och utvecklingsmetod (R & D) för att forma och utveckla produkten. För att utveckla produkten vidare användes metoden intervjustudie, för att undersöka förskollärares upplevelser av den utvecklade applikationen samt om den stödjer flerspråkighet i förskolan. Intervjuerna bearbetades och kategoriserades. Studien påvisade att den utvecklade applikationen kan stödja flerspråkighet i förskolan och har potential att utvecklas vidare.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen kring hur förskollärare anser att de arbetar med barns fysiska integritet i förskolan. Studien har genomförts genom att använda oss av strukturerade intervjuer, där fem förskollärare intervjuades. Studiens teori bygger på Baderstens (2004) förståelse av vad en normativ teori är, samt den normativa beskrivning som Skolverket gjort av hur integritetsarbete i förskolan bör gå till. Det är utifrån Skolverkets normativa beskrivning, vilket vi valt att benämna Skolverkets normativa metod, som insamlad data analyserats. Resultatet i vår studie visar att för att öka barns förståelse för sin egen och andras fysiska integritet, hjälper förskollärare barn att sätta gränser. Pedagoger behöver vara närvarande och lyhörda för att se signaler samt kliva in om ett barns gräns blivit överträdd. Resultatet visar även att respondenterna menar att kommunikation är viktigt för att utveckla en förståelse kring fysisk integritet. För att kunna respektera barns fysiska integritet visar resultatet att pedagoger behöver lyssna till varje enskilt barn. Det visar även att relationer är viktiga och att barnen ska känna trygghet till den vuxne, samt att barnen behöver får vara delaktiga i beslut som rör dem själva. Slutsatser utifrån studien är att arbetet med att respektera barns fysiska integritet samt utveckla barns förståelse för sin egen och andras fysiska integritet är nära sammanbundet. Har barnet en förståelse för fysisk integritet har barnet också lättare att respektera någon annans fysiska integritet.

AbstraktTitle: Play and learning - a qualitative study of teaching and children's free play in the swedish preschool.Sedan begreppet undervisning infördes i förskolans läroplan 2018 har diskussioner pågått om hur begreppet ska definieras i förskolans kontext och hur undervisning kan bedrivas utan att den fria leken får stå tillbaka. Hur ska förskollärare undervisa i verksamheten? Hur ska de genomföra undervisning i barns fria lek utan att ta över den? Undervisning kan förknippas med “förmedlingspedagogik” och uppfattas passa in mer i skolans arbetssätt än med förskolans. Föreliggande studie syftar till att utveckla en förståelse om hur förskollärare förstår och använder undervisningsbegreppet i relation till den fria leken i förskolans verksamhet. Detta är relevant för förskolläraryrket eftersom uppdraget att utforma och bedriva undervisning ligger på förskollärarna. Uppdraget att undervisa riskerar sätta undervisning i motsättning till barns fria lek, som även den ska ha en central roll i verksamheten. Det är därför viktigt att utveckla ytterligare kunskap om hur förskollärare förhåller sig till undervisning och den fria leken och vilka strategier de använder för att kunna undervisa i den fria leken. Frågeställningar • Hur förhåller sig förskollärare till begreppen undervisning och fri lek? • Vilka strategier använder förskollärare för att arbeta med fri lek och undervisning i förskolan? I studien används en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med sex olika förskollärare som har arbetat innan och efter att undervisningsbegreppet tillkommit i läroplanen 2018. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan för att lättare kunna fånga respondenternas ord och för att lättare kunna analysera deras svar. I resultatet presenteras olika teman som beskriver hur förskollärare förhåller sig till undervisning,fri lek och de strategier de använder för att undervisa i den. Resultatet analyseras utifrån begrepp hämtade från den utvecklingspedagogiska teoribildningen och visar hur förskollärarna förhåller sig och undervisar i barns fria lek. Studiens resultat visar att förskollärarna värnar om barnens fria lek och ser den som tillfälle för lärande, där innehållet i leken utvecklas för att barnen själva ska få syn på sitt lärande. Detta visar att förskollärarna undervisar utifrån barnens intentioner med leken, att de snarare försöker utveckla den än ta över.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares olika uppfattningar om ett förändrat ansvar och ledarskap i arbetslaget. Över tid har förskollärarens ansvar förändrats i styrdokumenten och gått från att vara obefintligt till att nu tillskrivits som ett särskilt ansvar. Denna förändring kan tolkas som att det nu finns ett implicit ledarskap, ett ledarskap som utmanar förskolans platta organisationsstruktur och jämlikhetskultur som präglat förskolans organisation. Studien utgår från en fenomenografisk metodologisk utgångspunkt och därför valdes semistrukturerade intervjuer med sju yrkesverksamma förskollärare från två kommuner i Mellansverige. Därefter har de teoretiska antagandena om distribuerat och hybridiskt ledarskap använts för att analysera det som framkommit i resultatet. Resultatet visar två beskrivningskategorier som synliggör för hur förskollärare uppfattar det förändrade ansvaret som ett ledarskap men även hur förskollärare inte uppfattar det förändrade ansvaret som ett ledarskap. Analysen av resultatet synliggör hur förskollärarens ledarskap i arbetslag uppfattas kännetecknas av ett gemensamt ansvar och ett vägledande ledarskap. Förskollärarens ledarskap uppfattas även påverkas av organisationens struktur samt om det råder ett öppet eller stängt klimat i arbetslaget.Resultatet illustrerar även att förskollärarens ledarskap innefattar en komplexitet i form att kunna balansera de demokratiska och hierarkiska handlingarna, samt att förskolans organisation utger komplexa förutsättningar.

Att barn visar motstånd förekommer ofta, små barn som är i ett tidigt stadie för sitt lärande och utveckling har sina sätt att göra motstånd. Motstånd kan låta som något stort och svårt att hantera men det är ett sätt som barn använder för att förstå sin omvärld samt skapa, behålla eller förändra relationer. Studiens syfte är att generera kunskap om och undersöka hur förskollärare beskriver och talar om barns motstånd i förskolan. Flera förskollärare har beskrivit att motstånd är en del av barns utveckling och lärande, det är genom motståndsuttryck barn visar vad de vill, vad de inte vill eller har en annan åsikt. Motstånd förklaras med att barn visar att de har behov av något, det är ett sätt för barnen att kommunicera med andra barn och vuxna. Det framgår också att det är förskollärares ansvar att förstå barnens individuella uttryckssätt så barnen blir bemötta utefter sina behov. Barn visar motstånd på många olika sätt samt i de flesta situationer i förskolan, hur förskollärare agerar kan variera efter situation. Primärdata inhämtades genom intervjuer med fyra förskollärare från olika förskolor. Studien genomfördes med kvalitativ metod, data har analyserats med induktiv analys som sedan sammanställts till resultat.

Denna uppsats beskriver förskollärares erfarenheter av inkludering i förskolan. Detta genom att synliggöra både möjligheter och svårigheter i arbetet med inkludering i förskolan. Eftersom vi har ett brinnande intresse för barnens rättigheter och att alla ska ha rätt till en likvärdig utbildning, motiverade detta oss till att genomföra denna studie. Vårt syfte med studien var att belysa förskollärares erfarenheter gällande inkludering av alla barn i förskolan samt hur förskollärares olika upplevelser kan problematiseras. Syftet med studien har besvarats med hjälp av två olika frågeställningar. Vi har använt oss av intervjuer för att samla in datamaterial till studien och har sedan analyserat detta ur ett fenomenologiskt perspektiv som beskrivs mer ingående i metod delen. Dessa intervjuer har gjorts på fyra olika förskolor med tolv verksamma förskollärare. Detta för att i resultatet kunna synliggöra syftet och frågeställningen som legat till grund för vår studie. Resultatet presenteras med hjälp av diagram, tabeller och tre olika teman som genomsyrat vår studie. Dessa teman har framkommit utifrån de intervjuer vi har analyserat. Studien avslutas med en diskussion där alla studiens delar faller samman.Slutsatsen vi har kommit fram till är att utifrån förskollärares erfarenheter finns det både för- och nackdelar med inkludering i förskolan. Samt att inkludering som en pedagogisk process i bemötandet av alla barns behov är komplicerat och därav behövs mer framtida forskning kring ämnet.