Syftet med min studie var att synliggöra hur pedagogerna formar en god läromiljö i stora barngrupper. Jag ville få en klarhet i hur pedagogerna förhåller sig till, och upplever arbetet med att tillgodose barns utveckling och lärande. Jag genomförde fem kvalitativa intervjuer med förskollärare i en liten kommun, där jag riktade mig mot förskolor som hade en barngrupp med mer än 15 barn. Resultatet av min studie visade att informanternas svårigheter var att hinna med arbetet både mot läroplansmålen men också att hinna tillgodose varje barns behov i stora barngrupper och att barn påverkas olika; behoven skiljer sig från barn till barn. Informanternas arbetssätt utgår från barngruppens sammansättning, och barns olika behov. Samtliga informanter som var med i studien var eniga om att barngrupperna är för stora idag. Deras önskan var att ha max 15 barn i gruppen. För att på ett bra sett tillgodose alla barns behov och att barnen skall bli sedda, var informanternas strategi att dela in barnen i små grupper när möjligheten fanns. Samtliga informanter tryckte på att tryggheten var viktig att jobba med i deras verksamhet. Svårigheten var att hinna se alla barnen, då fokus hamnade på själva gruppen och att få ihop dagen med alla vardagliga rutiner som skall göras. / The aim of my study was to find out how pedagogical views affect their work in large children groups. Furthermore, I wanted to know how the pedagogues organize a good learning environment to provide for children´s development and learning. I conducted five qualitative interviews with preschool teachers in a small municipality, where I aimed for preschools that had a children group with more than 15 children. The results of my study showed that the difficulties of informants were to work with both the learning objectives, and also to meet the needs of every child in large children's groups and that children are affected differently; the needs differ from child to child. The informants' approaches are based on the composition of the children's group, and the different needs of children. All informants who participated in the study agreed that the children's groups are too big today. Their wish was to have a maximum of 15 children in the group. In order to properly accommodate the needs of all children and the children to be seen, the informants' strategy was to divide the children into small groups when the opportunity was available. All informants stressed that safety was important to work in their business. The difficulty was to see every child, as the focus was on the group itself and getting the day together with all the everyday routines needing to be done.

The purpose of this essay is to reflect upon the participation and the influence of young children, between the ages one to three, in preschool. The starting point of the essay is a selfexperienced dilemma where children can make different choices in different aspects. The situations I describe are gathering- and meal situations. I also describe the impact that the learning environment can have in preschool. Can it help rather than hinder the possibilities for younger children to participate and have influence? In exploring these topics, I was guided by the following research questions: What impact has the educators’ approach in facilitating participation and influence for younger children? How does the learning environment impact the younger children’s participation and influence? How do the younger children communicate their will to participate and influence? In this reflection I discuss the preschool’s steering documents, the Convention on the Rights of the child and the Preschool Curriculum, that all preschool educators should follow. I am highlighting the meaning of the different concepts of participation and influence. I even discuss the importance of different approaches where the educator shows sensitivity for the children’s possibility to influence their day at preschool. The essay considers the impact of the learning environment on the younger children’s participation and influence. The essay ends with highlighting the great importance of the interplay between educators and children through different ways of communication and documentation / Syftet med denna vetenskapliga essä är att reflektera över delaktighet och inflytande för de yngre barnen mellan ett och tre år på förskolan. Essän har som utgångspunkt ett självupplevt dilemma där barnen utifrån olika aspekter kan göra olika val. Situationer jag beskriver är bland annat från samlingar och matsituationer. Jag beskriver även lärmiljöns betydelse på förskolan. Kan den hjälpa mer än stjälpa de yngre barnens möjligheter till delaktighet och inflytande? Till hjälp för att utforska detta har jag använt mig av dessa frågeställningar: Vilken betydelse har pedagogers förhållningssätt för att skapa delaktighet och inflytande för de yngre barnen? Hur påverkar lärmiljön yngre barns delaktighet och inflytande? Hur kommunicerar de yngre barnen sin vilja till delaktighet och inflytande? I reflektionen diskuterar jag förskolans styrdokument, barnkonventionen och läroplanen som alla pedagoger på förskolan ska förhålla sig till. Jag lyfter innebörden på de olika begreppen för delaktighet och inflytande. Diskuterar även förhållningsätt där vikten av pedagogens lyhördhet utifrån barnens möjlighet till att påverka sin vardag på förskolan. I essän reflekteras det över lärmiljöns betydelse för de yngre barnens delaktighet och inflytande. Essän avslutas genom att lyfta fram den stora betydelsen som samspelet mellan pedagoger och barn har genom olika kommunikationsvägar och dokumentationer.

I läroplanen för förskolan betonas starkt att barn ska ha inflytande över sin utbildning i förskolan samt att de ska utveckla adekvat digital kompetens. Min studie syftar till att bidra med kunskaper om hur förskollärare skapar möjligheter för de yngsta barnen att få inflytande i relation till digitala redskap. Begreppet inflytande betyder att barnen ska få sina röster hörda efter intresse och behov. Inflytande skapas genom att barnen får vara med att påverka innan aktiviteten genomförs och under tiden den pågår. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer i två olika kommuner med fyra verksamma förskollärare. Intervjuerna har spelats in och data har transkriberats samt analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultaten i denna studie visar hur förskollärare kan skapa möjligheter för de yngsta barnen att få inflytande i sitt användande av digitala redskap. Resultatet visar att de yngsta barnens inflytande i användandet av digitala redskap varierar utifrån aktuella sociala och fysiska förutsättningar. Utifrån de styrdokument som reglerar barns demokratiska rättigheter i förskolan, får inte alltid de yngsta barnen inflytande i användandet av digitala redskap. De begreppen som valdes ut från den sociokulturella teorin för att tolka datamaterialet och skapa förståelse är artefakter, proximal utvecklingszon och scaffolding. / The governing document for the preschool strongly emphasizes that children should have influence over their education in preschool and that they should develop adequate digital skills. My study aims to contribute knowledge about how preschool teachers create opportunities for the youngest children to gain influence in relation to digital competence. The concept of influence means that the children should have their voices heard according to interests and needs. Influence is created by the children being able to influence before the activity is conducted and during it. I have conducted semi-structured interviews in two different municipalities with four preschool teachers. The interviews have been recorded, transcribed, and analyzed based on the sociocultural theory. The result of this study shows how the preschool teachers can create possibilities for the youngest children to have influence in their use of digital tools. Based on the curriculum for the preschool and the governing documents that regulate children´s democratic rights, the youngest children do not always have an influence in the use of digital tools. The concept selected from the sociocultural theory to interpret the data and create understanding were the artefacts, the zon of proximal development and scaffolding.

Studiens syfte är att beskriva hur förskollärare erfar sina möjligheter att påverka barns självkänsla. För att bidra med ökad kunskap och förståelse kring arbetet med att stärka barns självkänsla, då det påverkar barns inflytande och delaktighet i sin vardag som är en del av förskolans demokratiuppdrag. Intervjuer används som metod för att undersöka förskollärarnas upplevelser samt vilka möjligheter och utmaningar de ser i arbetet med barns självkänsla. Det framkommer i analysen att förskollärarnas förhållningsätt är en viktig faktor i arbetet med barns självkänsla. Förhållningsättet ligger till grund för hur förskollärarna bygger upp relationer och samsynen förskollärarna får om barn. Förskollärarna beskriver samsynen som betydelsefull där en gemensam barnsyn och arbetssätt i arbetslaget upplevs gynna barns skapande av en god självkänsla och tilltro till den egna förmågan. Vidare visar analysen att förhållningsättet som förskollärarna väljer speglar hur de verkar som förebilder och ger barn förutsättningar till att tro på sig själva. Vilket gör det möjligt för barn att skapa förmågor till att våga göra sin röst hörd, för att vara delaktiga och få inflytande i utbildningen. / The purpose of the study is to describe how preschool teachers experience their opportunities to influence children's self-esteem. To contribute with increased knowledge and understanding of the work to strengthen children's self-esteem, as it affects children's influence and participation in their everyday lives, which is part of the preschool's democracy mission. Interviews are used as a method to investigate the preschool teachers' experiences and what opportunities and challenges they see in working with children's self-esteem. It appears from the analysis that the preschool teachers' approach is an important factor in the work on children's self-esteem. The approach forms the basis for how preschool teachers build relationships and the consensus preschool teachers get about children.The preschool teachers describe the consensus as important where a common view and working methods in the work team are perceived to favor children's creation of a good self-esteem and confidence in their own abilities. Furthermore, the analysis shows that the approach that preschool teachers choose reflects how they act as role models and gives children the conditions to believe in themselves. Which makes it possible for children to create the abilities to dare to make their voice heard, to be involved and gain influence in education.