This essay examines how age, power and agency is represented and reproduced in contemporary Swedish picture books. This is done through a combination of discourse analysis and literary analysis. It uses theoretical perspectives from sociology, and views childhood as a social construct. It sees discourse and language use as both representing and constructing social reality in the tradition of Norman Fairclough and critical discourse analysis.   The main results is that the discourses of childhood in the material construct children as a separate group in society, and childhood as a special time in life. Children is portrayed as both social actors and in need of protection from adult themes and worries.

No description available.

This study focuses on the youngest children's participation and influence in the planned teaching in preschool and preschool teachers' perceptions of this phenomenon. The purpose of the study is to contribute knowledge about how preschool teachers reason about the youngest children's participation and influence in the planned teaching in preschool. A qualitative method with semi-structured interviews has been used to get answers to the study's purpose and questions. The collected empirical data was analyzed using a phenomenographic method approach. We have also used concepts from childhood sociological theory in the analysis of the outcome in order to gain a deeper understanding of the pre-school teachers' perceptions of the phenomenon.  The results show three categories in how the preschool teachers view the phenomenon of the youngest children's participation and influence in the planned teaching in the preschool. Within the category of the preschool teacher's approach, it emerged that the preschool teachers perceive that they need to be responsive and attentive to the youngest children. In the democratic approach category, it appears how the preschool teachers perceive that they are working to enable the youngest children to influence and participate. Two aspects emerged in the category of challenges. These are organizational challenges as well as the lack of the youngest children's verbal language. The study's conclusion shows that responsive and attentive educators are required, who are aware of the youngest children's way of communicating in order to enable the youngest children's participation and influence in the planned teaching. In conclusion, a well-planned organization is needed to enable the participation and influence of the youngest children. / Denna studie fokuserar på de yngsta barnens delaktighet och inflytande i denplanerade undervisningen i förskolan och förskollärares uppfattningar av dettafenomen. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärareresonerar kring de yngsta barnens delaktighet och inflytande i den planeradeundervisningen i förskolan. En kvalitativ metod med semistruktureradeintervjuer har använts för att få svar på studiens syfte och frågeställningar. Deninsamlade empirin analyserades med hjälp av en fenomenografiskmetodansats. Vi har dessutom använt oss av begrepp från denbarndomssociologiska teorin i analys av utfallet för att få en djupare förståelsegällande förskollärarnas uppfattningar kring fenomenet.I resultatet framkommer tre kategorier i hur förskollärarna ser på fenomenet deyngsta barnens delaktighet och inflytande i den planerade undervisningen iförskolan. Inom kategorin förskollärarens förhållningssätt framkom det attförskollärarna uppfattar att de behöver vara lyhörda och inlyssnande gentemotde yngsta barnen. I kategorin demokratiskt förhållningssätt framgår det hurförskollärarna uppfattar att de arbetar för att möjliggöra för de yngsta barnensinflytande och delaktighet. Två aspekter framkom i kategorin utmaningar.Dessa är organisatoriska utmaningar samt avsaknaden av de yngsta barnensverbala språk. Studiens slutsats visar att det krävs lyhörda och inlyssnandepedagoger, som är medvetna om de yngsta barnens sätt att kommunicera föratt möjliggöra för de yngsta barnens delaktighet och inflytande i den planeradeundervisningen. Avslutningsvis behövs en välplanerad organisation för attmöjliggöra de yngsta barnens delaktighet och inflytande.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare hanterar demokratiuppdraget i förskolan. Demokratiuppdraget i förskolan ses som något komplext med många delar. För att undersöka hur förskollärare hanterar demokratiuppdraget har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer. I intervjuerna har jag fokuserat på hur förskollärare arbetar med demokrati och barns inflytande i utbildningen. Informanterna fick beskriva olika situationer där det upplevdes lättare eller svårare att implementera ett demokratiskt arbetssätt i förskolan. Resultatet visar att förskollärarna ser på begreppet demokrati som det viktigaste de har att arbeta med i förskolan och att det är många delar som utgör det arbetet. Förutsättningar, så som mindre barngrupper, närvarande och samspelta pedagoger och väl utformade lokaler är av värde i ett demokratiskt arbetssätt enligt informanterna i studien. Utmaningarna som medföljer i utbildningen är många, men i utmaningarna finns det möjlighet för barnen att utöva sitt inflytande över sin egen utbildning. I diskussionen diskuteras resultat utifrån egna tankar samt litteratur och forskning. / The purpose of this study is to contribute knowledge about how preschool teachers handle the democratic mission in preschool. The democracy mission in preschool is seen as something complex with many different parts. To examine how preschool teachers handle democracy assignments, I have used semi-structured interviews. In the interviews, I have focused on how preschool teachers work with democracy and children’s influence in education. The informants were asked to describe different situations where it was perceived as easier or harder to implement a democratic way of working in the education. The results show that preschool teachers see the concept of democracy as the most important thing they have to work with in preschool and that there are many parts that contribute to that work. Conditions, such as smaller groups of children, present educators and well-designed premises are of value in a democratic way of working according to the informants in the study. The challenges that come with the education are many, but in the challenges there is the opportunity for the children to exercise their influence over their own education. In the discussion I discuss the results linked to my own thoughts together with previous literature and research.

Denna studie undersöker förskolans demokratiuppdrag och förskollärares erfaranden av fenomenet demokratiska arbetssätt i undervisningen av de yngsta barnen. Fokus är på de möjligheter och begräsningar som undervisningen ger för barns inflytande. Syftet med studien är att bidra till förståelse om förskolans demokratiska arbetssätt avseende de yngsta barnen. I förskolans styrdokument beskrivs att förskollärare ska ge barnen inflytande över sin vardag i utbildningen. För att på svar på studiens syfte och frågeställningarna användes en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. I studien intervjuades fyra verksamma förskollärare som arbetar på olika förskolor där de alla arbetar med de yngsta barnen. Den insamlade empirin analyserades med stöd av en fenomenografisk metodansats. I analysen användes tre centrala begrepp inom det sociokulturella perspektivet, medierade artefakter, proximala utvecklingszonen samt scaffolding, för att förstå kommunikation, interaktion och samspel i ett demokratiskt arbetssätt.Resultatet i studien visar hur förskollärarna kan möjliggöra de yngsta barnens inflytande. Två kategorier framkom i resultatet, dels de fysiska och dels de sociala förutsättningarna. Inom kategorin de sociala förutsättningarna framträder följande aspekter som möjliggör de yngsta barnens inflytande, förskollärarna uppfattar att de måste vara närvarande, lyhörda och nyfikna. Förskollärarna uppfattar att de fysiska förutsättningarna avseende aspekterna barngruppens storlek och materials tillgänglighet är betydelsefulla för deyngsta barnens inflytande i undervisningen. Förskollärarna uppfattar att deras förhållningssätt är avgörande för om ett demokratiskt arbetssätt ska bli möjligt. / Based on preschool teachers experiences of democratic working methods in teaching of the youngest children this study aims to investigate the democracy mission. The study focuses on the possibilities and limitations teachers provide for children’s influence. The purpose of this study is to contribute with further understanding about democratic working methods in preschool. The Swedish preschool curriculum describes every preschool teacher’s obligation to create opportunities for all children to have influence over their everyday life andeducation. Semi-structured interviews were used in this qualitative study to answer the research questions. Four preschool teachers who are working in different preschools where interviewed. The collected empirical data was analyzed with support of a phenomenographic method approach, and from a socio-cultural perspective with focus on three central concepts, mediated artifacts, the proximal development zone and scaffolding.Results of the study show two categories that affect how preschool teachers can enable the youngest children’s influence, these are physical and social conditions. The preschool teacher’s way of being present, responsive and curious was found important for a democratic way of working within the social conditions. The physical conditions which deal with different aspects such as group size and the availability of materials are of great importance for giving children possibility to influence their everyday education. The preschool teachers express an understanding in their pedagogical approach, which is crucial for whether a democratic way of working is possible.

I läroplanen för förskolan betonas starkt att barn ska ha inflytande över sin utbildning i förskolan samt att de ska utveckla adekvat digital kompetens. Min studie syftar till att bidra med kunskaper om hur förskollärare skapar möjligheter för de yngsta barnen att få inflytande i relation till digitala redskap. Begreppet inflytande betyder att barnen ska få sina röster hörda efter intresse och behov. Inflytande skapas genom att barnen får vara med att påverka innan aktiviteten genomförs och under tiden den pågår. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer i två olika kommuner med fyra verksamma förskollärare. Intervjuerna har spelats in och data har transkriberats samt analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultaten i denna studie visar hur förskollärare kan skapa möjligheter för de yngsta barnen att få inflytande i sitt användande av digitala redskap. Resultatet visar att de yngsta barnens inflytande i användandet av digitala redskap varierar utifrån aktuella sociala och fysiska förutsättningar. Utifrån de styrdokument som reglerar barns demokratiska rättigheter i förskolan, får inte alltid de yngsta barnen inflytande i användandet av digitala redskap. De begreppen som valdes ut från den sociokulturella teorin för att tolka datamaterialet och skapa förståelse är artefakter, proximal utvecklingszon och scaffolding. / The governing document for the preschool strongly emphasizes that children should have influence over their education in preschool and that they should develop adequate digital skills. My study aims to contribute knowledge about how preschool teachers create opportunities for the youngest children to gain influence in relation to digital competence. The concept of influence means that the children should have their voices heard according to interests and needs. Influence is created by the children being able to influence before the activity is conducted and during it. I have conducted semi-structured interviews in two different municipalities with four preschool teachers. The interviews have been recorded, transcribed, and analyzed based on the sociocultural theory. The result of this study shows how the preschool teachers can create possibilities for the youngest children to have influence in their use of digital tools. Based on the curriculum for the preschool and the governing documents that regulate children´s democratic rights, the youngest children do not always have an influence in the use of digital tools. The concept selected from the sociocultural theory to interpret the data and create understanding were the artefacts, the zon of proximal development and scaffolding.