Studiens syfte är att bidra med kunskap om barns inflytande i förskolan utifrån förskollärarens perspektiv. Jag strävar efter att göra detta genom två frågeställningar: Vad innebär inflytande för förskollärare? Och, hur anser förskollärare att de skapar möjligheter för barns inflytande? För att besvara frågeställningarna skickades fyra frågeformulär ut och fyra telefonintervjuer genomfördes, samtliga riktade mot förskollärare. Materialet transkriberades sedan för att sammanställas. Studiens resultat visar att barn får inflytande i olika utsträckning beroende på situation och förutsättningar. Samtliga förskollärare strävar efter att barn ska få inflytande men det framgår även att verksamhetens rutiner, förskollärares förhållningssätt och barns åldrar kan vara hinder för detta. Den slutsats jag dragit av min studie är att samtliga förskollärare arbetar för att ge barn inflytande utifrån de förutsättningar som finns i verksamheten. Förskollärarna är medvetna om de hinder som finns och det framgår genom min studie att de använder olika arbetssätt för att försöka kringgå dessa. / The study aims to contribute knowledge about children's influence in preschool from preschool teacher’s perspective. I aim to do this through two issues: What does influence mean to preschool teachers? And, how do preschool teachers consider themselves creating opportunities for children's influence? In order to examine the issues, four questionnaires were sent out and four telephone interviews were conducted, all directed to preschool teachers. The material was then transcribed to be summarized. The results show that children receive influence in varying degrees depending on the situation and circumstances. All preschool teachers strive for children to have influence, but it is apparent that the preschool practices, preschool teachers' attitudes and children's ages may be obstacles. The conclusion I drew from my study is that all preschool teachers work to give children influence on the conditions that exist in the preschool. The preschool teachers are aware of the obstacles and I reveal through my study that they use different approaches to try to circumvent them.

In the curriculum for Swedish pre-school the focus is mainly on five concepts. These are care of the children, learning, influence, rearing and security. These concepts are to characterize the activities of the pre-school in Sweden. Back in time the focal point of pre-school activities for young children was mainly on security. The learning part became more prominent as the children grew older. When speaking to teachers and parents I do sense that some believe this is the case even nowadays. They seem to suppose that pre-school for young children are only babysitting and not until the children get older they will get the opportunity to start learning. Is this how pre-school for the youngest children is functioning? My aim with this essay is to find out how the pre-school teachers are motivating their work and also how they are using the curriculum. In my search for significant material for my essay I visited two pre-schools where I interviewed four teachers and also performed observations. The empirical material I came across during interviews and observations was then compared to previous research made by other researchers. My result shows that teachers of pre-schools for younger children strictly work among the goals of the curriculum. The activities all have an obvious purpose and are linked to the curriculum. One of the main activities in investigated pre-schools is playing. Playing sessions are according to the teachers used for many reasons. By playing the children will not only learn how to behave in a group but also attain knowledge of new words and concepts, imaginativeness and taking turns. Likewise activities such as different kinds of language activities, singing and creating appear to be common in these pre-schools. The care of the children do occupy a big part of the day at pre-schools for young children but even so, these moments are used for learning.

The purpose of the study is to investigate how preschool teachers structure different routine situations in the preschool activities and how the preschool teachers in turn respond to children who in different ways resist these structures and situations.   The study has been conducted based on an ethnological research method. Through observations and open interview questions, preschool teachers and children have given examples of how these phenomena can be seen in daily structured pre-school activities.   The analysis, based on a relational perspective and Foucault’s theory on power, shows that preschool teachers often looks at the children's resistance as a problem and issue anchored to the child in question and not as a response to the teacher’s actions of power and other factors, which opened for further questions about children's ability to influence in preschool.

Syftet med studien är att få kunskap om hur makt och normer påverkar barns inflytande i förskolan. Vi har valt att rikta fokus mot hur förskollärare ger barn inflytande i planerade aktiviteter inomhus. Studien utgår från en kvalitativ metod där vi intervjuat sex olika förskollärare i direkt anslutning till observationer som vi genomfört av planerade aktiviteter. Med planerade aktiviteter avses de aktiviteter som förskollärare planerar och leder med ett tydligt didaktiskt mål. Det insamlade materialet har analyserats utifrån olika maktbegrepp som hämtats från Michel Foucaults förståelse av makt. Vårt analytiska verktyg för bearbetning av det insamlade materialet har tolkats utifrån Harry Shiers delaktighetsmodell som bygger på Roger Harts “Ladder of participation”. Det är modeller som tillsammans med Paulo Freires teorier pekats ut som användbara i arbetet med barns inflytande. Tidigare forskning lyfter att barn enbart kan få fullt reellt inflytande i den fria leken. Samtidigt som det finns utrymme för fri lek i förskolan är en stor del av barnens tid på förskolan planerad med aktiviteter som förskolläraren och/eller arbetslaget leder. Vår studie visar att barn får inflytande i planerade aktiviteter men att makt och normer kan begränsa barns inflytande då förskollärare har en tendens att styra barn i en önskvärd riktning. Samtidigt finns det en vilja hos förskollärarna att bidra till en verksamhet som låter barn, på både ett verbalt och icke-verbalt sätt, ta plats och kunna påverka. / The aim of this study is to gain knowledge of how power and norms affect children's influence in preschool. We have chosen to focus on how preschool teachers give children influence in planned activities indoors. The study is based on a qualitative method in which we interviewed six different preschool teachers right after the observations we did of the planned activities. In this study planned activities mean those activities that preschool teachers plan and lead with a clear didactic goal. The collected material has been analyzed on the basis of different power concepts derived from Michel Foucault's understanding of power. Our analytical tool for processing the collected material has been interpreted on the basis of Harry Shier's participation model, which is based on Roger Hart's "Ladder of participation". Together with Paulo Freire's theories these participation models are pointed out as useful in the work with children's influence. Previous research suggests that children can only have full real influence in the free play. While there is room for free play in the preschool, much of the children's time at preschool is planned with activities that the preschool teacher and / or the work team leads. Our study shows that children get influence in planned activities, but that power and norms can limit children's influence when preschool teachers have a tendency to direct children in a desirable direction. At the same time, there is a desire among preschool teachers to contribute to an activity that allows children, in both a verbal and non-verbal manner, to take their place and be able to influence.

Children nowadays are exposed to a huge amount of advertisements wherever they go. It appears that children are a very attractive target group because of their ability to influence their parents to buy them preferred products and brands. This Thesis focuses on analysis of children's influence on their parents' purchase decisions. The Thesis consists of 5 chapters. First three parts are theoretical. The introductory chapter deals with the consumer's purchase decision-making process and factors that affect this process. The second part describes family as a special consumer unit which forms individual consumer behaviour. Final theoretical chapter focuses on the child as a specific consumer and customer. In the practical part the reserach is conducted to reveal into what extent children influence their parents about purchase. At the end the recommendations for successful children advertisement are set up.

Abstract The aim of this study is to retrieve knowledge about how teachers in the preschool talk about children’s participation and influence in the work of pedagogical documentation, and what they think about children’s integrity associated whit it. I have used qualitative interview as method, and I have interviewed five teachers from four different preschools. The result from my study shows that the teachers don’t see so much of children’s participations and influence in the work of pedagogical documentation. One contributor to that they think is the less of time. The teachers however, would like to let the children take more part of and have more influence in the documentation. They also believe that documentation cannot be pedagogical until you’ve done something whit it. When it comes to children’s integrity in the pedagogical documentation, the teachers feel like they don’t see to it as much as they should do. The teachers have a clear view on what pedagogical documentation is and how children’s participation and integrity should be in it, but they aren’t there just yet. / Sammanfattning Syftet med denna studie är att bidra med mer kunskap om hur förskollärare tänker om barns delaktighet och inflytande i den pedagogiska dokumentationen, samt hur de tänker om barns integritet i samband med den. Jag har använt mig av en kvalitativ intervjustudie, där jag har intervjuat fem stycken förskollärare från fyra olika förskolor. Resultatet av min studie visar att förskollärarna inte ser så mycket av barns delaktighet och inflytande i dagens dokumentation, en bidragande faktor till det anser de vara bristen på tid. Förskollärarna skulle däremot vilja låta barnen vara mer delaktiga och ha ett större inflytande i dokumentationen, då de anser att en dokumentation inte blir pedagogisk förrän man gjort något med den. När det kommer till barns integritet i den pedagogiska dokumentationen, känner förskollärarna att de inte ser till den lika mycket som de kanske borde. Förskollärarna har en tydlig syn på vad pedagogisk dokumentation är och hur barns delaktighet och integritet i den borde vara, men de är inte riktigt där än.

Denna studie undersöker förskolans demokratiuppdrag och förskollärares erfaranden av fenomenet demokratiska arbetssätt i undervisningen av de yngsta barnen. Fokus är på de möjligheter och begräsningar som undervisningen ger för barns inflytande. Syftet med studien är att bidra till förståelse om förskolans demokratiska arbetssätt avseende de yngsta barnen. I förskolans styrdokument beskrivs att förskollärare ska ge barnen inflytande över sin vardag i utbildningen. För att på svar på studiens syfte och frågeställningarna användes en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. I studien intervjuades fyra verksamma förskollärare som arbetar på olika förskolor där de alla arbetar med de yngsta barnen. Den insamlade empirin analyserades med stöd av en fenomenografisk metodansats. I analysen användes tre centrala begrepp inom det sociokulturella perspektivet, medierade artefakter, proximala utvecklingszonen samt scaffolding, för att förstå kommunikation, interaktion och samspel i ett demokratiskt arbetssätt.Resultatet i studien visar hur förskollärarna kan möjliggöra de yngsta barnens inflytande. Två kategorier framkom i resultatet, dels de fysiska och dels de sociala förutsättningarna. Inom kategorin de sociala förutsättningarna framträder följande aspekter som möjliggör de yngsta barnens inflytande, förskollärarna uppfattar att de måste vara närvarande, lyhörda och nyfikna. Förskollärarna uppfattar att de fysiska förutsättningarna avseende aspekterna barngruppens storlek och materials tillgänglighet är betydelsefulla för deyngsta barnens inflytande i undervisningen. Förskollärarna uppfattar att deras förhållningssätt är avgörande för om ett demokratiskt arbetssätt ska bli möjligt. / Based on preschool teachers experiences of democratic working methods in teaching of the youngest children this study aims to investigate the democracy mission. The study focuses on the possibilities and limitations teachers provide for children’s influence. The purpose of this study is to contribute with further understanding about democratic working methods in preschool. The Swedish preschool curriculum describes every preschool teacher’s obligation to create opportunities for all children to have influence over their everyday life andeducation. Semi-structured interviews were used in this qualitative study to answer the research questions. Four preschool teachers who are working in different preschools where interviewed. The collected empirical data was analyzed with support of a phenomenographic method approach, and from a socio-cultural perspective with focus on three central concepts, mediated artifacts, the proximal development zone and scaffolding.Results of the study show two categories that affect how preschool teachers can enable the youngest children’s influence, these are physical and social conditions. The preschool teacher’s way of being present, responsive and curious was found important for a democratic way of working within the social conditions. The physical conditions which deal with different aspects such as group size and the availability of materials are of great importance for giving children possibility to influence their everyday education. The preschool teachers express an understanding in their pedagogical approach, which is crucial for whether a democratic way of working is possible.

The purpose of this scientific essay is to seek answers to how I as a preschool teacher can teach and create conditions for the children to develop an interest in science and sustainable development. Based on the first story where children play in freedom in nature, I wonder what role children's free exploration plays for learning in science and sustainable development. The other stories depict two teaching collection situations, one of which depicts some children who lose interest in the subjects, and the other depicts when my control is partially lost. The question is therefore how I as a preschool teacher can develop my didactic ability where the children's influence and interest is maintained in the activities. I also investigate how I as a preschool teacher can work with the preschool environment and through which activities I can create interest and understanding for sustainable development. The essay's research method is essay writing with reflective text linked to three stories. The reflection part consists of own reflections and with the help of scientific studies in science and sustainable development as well as the preschool curriculum. Theoretical concepts used are free exploration, didactics, children's influence, the importance of play, the role of the preschool teacher, recycling, activities and experiments. The study shows that children's free exploration of nature is important and significant for connecting with it and arousing the desire to explore it, where the feeling of wonder, fascination and reverence can emerge. By interacting with the children and taking their perspective in playful ways where the children are active, I can develop my didactic ability. With that starting point, I can ask didactic questions based on my knowledge and work in small groups. The work with sustainable development in the preschool environment can consist of space for recycling, cultivation boxes, compost and recycling of rainwater and different materials, to do different activities in the business, such as different water experiments and the carbon cycle. Support structure and continuing education are also included in the subject. / Syftet med denna vetenskapliga essä är att söka svar på hur jag som förskollärare kan undervisa och skapa förutsättningar för barnen att utveckla intresse för naturvetenskap och hållbar utveckling. Med utgångspunkt från den första berättelsen där barnen leker i frihet i naturen, frågar jag mig vilken roll barns fria utforskande spelar för lärande i naturvetenskap och hållbar utveckling. De andra berättelserna skildrar två undervisande samlingssituationer, varav den ena gestaltar några barn som tappar intresset i ämnena, och den andra skildrar när min kontroll delvis förloras. Frågeställningen lyder därför hur jag som förskollärare kan utveckla min didaktiska förmåga där barnens inflytande och intresse bibehålles i aktiviteterna. Jag undersöker även hur jag som förskollärare kan arbeta med förskolans miljö och genom vilka aktiviteter kan jag skapa intresse och förståelse för hållbar utveckling. Uppsatsens undersökningsmetod är essäskrivning med reflekterande text kopplat till tre berättelser. Reflektionsdelen utgörs av egna reflektioner och med hjälp av vetenskapliga studier inom naturvetenskap och hållbar utveckling samt förskolans läroplan. Teoretiska begrepp som används är fritt utforskande, didaktik, barns inflytande, lekens betydelse, förskollärarens roll, återvinning, aktiviteter och experiment. Undersökningen visar att barnens fria utforskande i naturen är viktig och betydelsefull för att knyta an till den och väcka lusten att utforska den, där känslan av förundran, fascination och vördnad kan växa fram. Genom att interagera med barnen och inta deras perspektiv under lekfulla former där barnen är aktiva kan jag utveckla min didaktiska förmåga. Med den utgångspunkten kan jag ställa didaktiska frågor utifrån mina kunskaper och arbeta i mindre grupper. Arbetet med hållbar utveckling i förskolemiljön kan bestå av plats för återvinning, odlingslådor, kompost och återvinning av regnvatten och olika material, för att göra olika aktiviteter i verksamheten, som till exempel olika vattenexperiment och kolets kretslopp. Även stödstruktur och fortbildning finns i ämnet.