<p>Skolan är en central del av vårt samhälle idag, ständigt diskuterad och granskad. Inom skolans väggar sker förändringar, vilket för eleverna mot framtidens kunskaper. I inledningen ställer sig dock författaren frågande till varför detta inte skett i lika stor utsträckning inom ämnet matematik. Styrdokumenten är skolans styrande verktyg som ger riktlinjer och mål vi ska sträva mot. Författaren vill genom sin syftesfråga belysa vad som styr läraren mot valt arbetssätt, och om arbetssättet följer styrdokumentens intentioner. I intervju med tre lärare som alla har olika arbetssätt får vi deras bild av skälen, elevernas tilltro och lust för ämnet, kunskapsmålen samt styrdokumentens förankring. Här visar resultaten på att de skäl lärarna uppger till valt arbetssätt, inte har sin grund i styrdokumenten, utan snarare utgår från lärarnas personliga ställningstagande. Författaren menar att förhållandet mellan hur eleverna lär och lärarens valda arbetssätt bör vara nära förknippat, och efterlyser därför en större reflektion hos lärarna. Lärandet är mångfacetterar och kräver därför ett mångfacetterat arbetssätt anser författaren.</p>

Skolan är en central del av vårt samhälle idag, ständigt diskuterad och granskad. Inom skolans väggar sker förändringar, vilket för eleverna mot framtidens kunskaper. I inledningen ställer sig dock författaren frågande till varför detta inte skett i lika stor utsträckning inom ämnet matematik. Styrdokumenten är skolans styrande verktyg som ger riktlinjer och mål vi ska sträva mot. Författaren vill genom sin syftesfråga belysa vad som styr läraren mot valt arbetssätt, och om arbetssättet följer styrdokumentens intentioner. I intervju med tre lärare som alla har olika arbetssätt får vi deras bild av skälen, elevernas tilltro och lust för ämnet, kunskapsmålen samt styrdokumentens förankring. Här visar resultaten på att de skäl lärarna uppger till valt arbetssätt, inte har sin grund i styrdokumenten, utan snarare utgår från lärarnas personliga ställningstagande. Författaren menar att förhållandet mellan hur eleverna lär och lärarens valda arbetssätt bör vara nära förknippat, och efterlyser därför en större reflektion hos lärarna. Lärandet är mångfacetterar och kräver därför ett mångfacetterat arbetssätt anser författaren.

Syfte med denna studie har varit att närmare granska och analysera hur studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor arbetar med att motivera elever för att förebygga avhopp. I samband med detta har även avsikten varit att undersöka vilka faktorer som antas kunna påverka gymnasieelevers motivation till att fullfölja sina studier. För att besvara studiens syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex verksamma studie- och yrkesvägledare på två gymnasieskolor i norra Sverige. Som analysram för det insamlade materialet har vi använt oss av två olika karriärteorier: Social cognitive career theory (SCCT) och Self determination theory (SDT). Vi har även använt oss av tidigare forskning som kunskapsorientering för att ringa in och positionsbestämma syftet men även för att kunna tolka och förstå vårt resultat. Det resultatet indikerar är att tiden till att arbeta med motivation i förebyggande syfte för att motverka avhopp i dagsläget är begränsad. Trots detta finns en stark önskan om att arbeta mer med detta bland studiens medverkande studie- och yrkesvägledare. Resultatet indikerar också att intresse och relationer är två stora faktorer när det kommer till gymnasieelevers motivation till att fullfölja sina studier.

Background: Earlier studies show that 30-92 % of ACL reconstructed return to their pre-injury physical activity. It is not clear why some people do not return. Purpose: The purpose of this study was to investigate the return rate to pre-injury sport among ACL reconstructed men. Another purpose was to characterize those patients who return and those who do not. Metod: A Web-based questionnaire with questions about returning to physical activity was sent out during the spring of 2012 to 93 men who had undergone an ACL reconstruction 6-40 months earlier and who, after 6-40 months after surgery, were evaluated with validated strength tests and self-assessment outcome measures. Results: At 12 months after surgery 56 % of the subjects had returned to their pre-injury sport. If the criteria were set higher “back to the same- or a higher level” 14 % had returned. No differences were observed between those who had returned and those who did not, in terms of results on strength tests and the self-assessment outcome scores. Two years after surgery the subjects who returned to their pre-injury physical activity maintained a higher physical activity level compared to subjects that did not return. Conclusion: 56 % of the men that had undergone an ACL reconstruction reported that they returned to their pre-injury sport, but not to the same level, 12 months after surgery. Those men who returned maintained a higher physical activity level two years after surgery compared with those men who did not return.   Keywords: ACL, surgery, muscle function, self-efficacy, quality of life.   Level of evidence: II, retrospective study with prognostic value.

I denna studie redogörs för hur förskollärare arbetar för att barn ska skapa tilltro till sin egenförmåga och om deras arbete varierar mellan yngre och äldre barn. Detta har undersökts genom intervjuer av fem förskollärare, som arbetar på samma förskola.  Studien har genomförts utifrån den sociokulturella teorin och begreppen appropriering samt proximal utvecklingszon, där fokus har legat på hur förskollärare arbetar för att barn ska skapa tilltro till sin egen förmåga. Av studien har framgått att förskollärare spelar en stor roll i barns skapande av tilltro till sin egen förmåga. Hur förskollärare agerar i mötet barn spelar en stor roll för barns tilltro till sin egen förmåga och självkänsla. En av de intervjuade förskollärarna betonade exempelvis hur små saker kan ha stor betydelse. Saker som för vuxna är lätta kan vara svåra för barn, eftersom vuxna är mer kompetenta. Flera av förskollärarna poängterar även att ålder och förmåga inte alltid går hand i hand, utan att barns förmåga är personlig och inte nödvändigtvis bestämd av ålder.

No description available.

No description available.

The rise of e-commerce in combination with an increased interest in second-hand products have resulted in multiple marketplaces where buyers and sellers can meet. One area where marketplaces of this kind is used is course litterature, where students often buy and sell used books. The purpose of this report is to study how a web application for buying and selling second-hand course litterature can be designed to affect the perceived usability and trust mainly based on navigability. During the development stage, two user tests were conducted to study how the introduction of new functionality and design affected the usability and trust of the web application. The test results indicate that a website’s search functionality can affect its perceived navigability both negatively and positively depending on how well it meets the users’ expectations. Furhermore, the test results confirm the theory about the importance of link- and button-labels for website navigability. / Den växande e-handeln kombinerat med ett ökat intresse för begagnade varor har resulterat i flera marknadsplatser där köpare och säljare kan mötas. Ett område där marknadsplatser av detta slag används är kurslitteratur, där studenter ofta köper och säljer begagnade böcker. Syftet med detta arbete är att undersöka hur en webbapplikation för handel med begagnad kurslitteratur kan utformas för att påverka den upplevda användbarheten och tilltron med utgångspunkt i navigerbarhet. Under projektets utvecklingsfas genomfördes två andvändartester för att undersöka hur webbapplikationens användbarhet och tilltro påverkades av införandet av nya funktioner och designförändringar. Resultaten från användartesterna indikerar att en hemsidas sökfunktion kan påverka en hemsidas upplevda navigationsförmåga både negativt och positivt beroende på hur väl den möter användarnas förväntningar. Vidare bekräftar användartesternas resultat teorin om att tydliga länk- och knapptexter är av stor vikt för en hemsidas navigerbarhet

I denna uppsats undersöks relationen mellan tilltro till föräldraförmåga och föräldrabeteenden över tid och huruvida föräldrars depression och föräldrastress modererar relationen. Tidigare forskning har konstaterat att tilltro till föräldraförmåga är en stark prediktor för föräldrabeteenden, och att föräldrars depression och föräldrastress minskar positiva och ökar negativa föräldrabeteenden. Syftet med uppsatsen är att undersöka om föräldrars välmående är en omständighet då tilltro till föräldraförmåga inte är en lika stark prediktor för positiva föräldrabeteenden. Studiens hypotes är att högre nivåer av föräldrars depression och föräldrastress försvagar associationen mellan tilltro till föräldraförmåga och positiva föräldrabeteenden över tid. Urvalet i studien kommer från ett större projekt som undersökt föräldrars användning av internet och sociala medier, och hur det associerade till föräldraskap. I denna uppsats inkluderas föräldrar (N = 247) till barn i åldrarna 0-5 år och datan är insamlad vid två tillfällen via enkäter. Resultatet av moderationsanalysen går i linje med tidigare forskning och visade en predicerande effekt av tilltro till föräldraförmåga på positiva föräldrabeteenden över ett års tid. Den aktuella studien adderar kunskap om det longitudinella sambandet mellan tilltro till föräldraförmåga och positiva föräldrabeteenden hos föräldrar med barn under sex år. Resultatet visade inga signifikanta modererande effekter av föräldrars depression eller föräldrastress i associationen. Resultaten indikerar att föräldrars välmående inte leder till förändringar i deras föräldrabeteenden över tid, oavsett tilltro till föräldraförmåga. Framtida forskning bör fortsätta undersöka sambandet och använda ett normalfördelat urval gällande föräldrars depression, föräldrastress, tilltro till föräldraförmåga och föräldrabeteenden. / This thesis examined the relationship between parental self-efficacy (PSE) and parental behavior, and whether levels of parents' depression or parental stress can moderate the relationship over time. Previous research has inferred that PSE is a strong predictor for parental behaviors, further research suggests that depression and parental stress, decrease positive and increase negative parental behaviors. The purpose of this thesis is to investigate whether parents' well-being, such as parents' depression or parental stress, could be circumstances in which PSE decreases its predicting effect on positive parenting behaviors. The hypothesis is that higher levels of parents' depression or parental stress decreases the strength of the association between PSE and positive parental behavior over time. The sample is drawn from a larger longitudinal study in Sweden that investigated parents' use of internet and social media, and its link to parenting. This study included parents (N = 247) of children 0-5 years old and data was collected at two times via survey responses. Research questions were tested using moderation analysis. Results supported previous findings of a significant predicting effect of PSE on positive parenting behavior over time. In addition, the current study contributes with knowledge that a longitudinal association also exists for parents with children under six years of age. Furthermore, results showed no significant moderating effects of parents' depression or parental stress on the association of PSE and positive parenting behaviors. Findings indicate that levels of parents' depression and parental stress does not change positive parenting behaviors over time, regardless of PSE in this sample. Future research should further investigate parents’ well-being and the effects of PSE and parenting behavior and use a normally distributed sample regarding levels of depression, parental stress, parental self-efficacy and positive parenting behavior.

Att amma är inte enbart en fysiologisk process utan har även en själslig och existentiell dimension. Amningen ses som en väg in i moderskapet och beskrivs som en strävan mot att bli den goda modern. Forskningen visar att bröstmjölk och amning har många gynnsamma hälsoeffekter för både mor och barn. Barnmorskans kompetensområde omfattar sexuell- och reproduktiv hälsa, i detta ingår att kunna ge stöd och råd vid amning och amningssvårigheter. Barnmorskan har en viktig roll i etablerandet av amningen. Huruvida kvinnan fortsätter att amma eller om det blir en lyckad amning är även ett resultat av vårdgivarnas attityder, förhållningssätt och vårdrutiner. Om barnet av någon anledning inte kan amma så måste mamman mjölka ut och ge sin bröstmjölk på andra sätt än genom amning för att upprätthålla sin bröstmjölksbildning. För att kunna förbättra vården och stärka kvinnor som behöver pumpa behövs mer kunskap om hur kvinnor upplever det att inleda amning genom pumpning. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av pumpning vid inledande amningssvårigheter. En kvalitativ innehållsanalys har använts som metod. I resultatet framkom ett tema vilket var Pumpning hjälper och stjälper kvinnors tilltro till sin egen förmåga att amma. Detta tema omfattas av fyra kategorier; viljan att amma motiverar pumpning; pumpning som ett hinder i det dagliga livet, pumpning medför en känslomässig påverkan samt barnmorskans amningsstödjande roll är betydelsefull. Pumpningen påverkar kvinnans uppfattning om sig själv och sin kropp. Som barnmorska är det viktigt att sätta sig in i kvinnans mål, erfarenheter och behov för att kunna stötta och hjälpa kvinnan på bästa sätt.