No description available.

Syftet med min rapport är att skapa förståelse för hur lärare bör stödja elever med koncentrationssvårigheter under matematiklektioner. Resultatet har framkommit genom kvalitativa intervjuer med fyra specialpedagoger. I rapporten tar jag del av hur specialpedagogerna anser att koncentrationssvårigheter uttrycks under matematiklektioner samt hur de anser att man bör stödja eleverna. Resultatet visar hur man genom inlärningsmiljö samt inlärningsmetod kan stödja eleverna. Specialpedagoger menar att eleverna fokuserar bäst i ett avskalat klassrum. Eleverna kan stödjas genom att arbeta utanför klassrummet men bör inkluderas i klassrummet då där råder en god arbetsmiljö. Eleverna behöver tydlighet i matematikundervisningen som bör vara uppdelad i delmål samt innefatta belöningar. Materialet bör vara konkret där bilder samt datorprogram kan underlätta för eleverna.

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka hur inkludering av funktionsnedsatta elever i ämnet idrott och hälsa fungerar i realiteten i Sverige och Nya Zeeland. Vi vill även undersöka arbetssätt och undervisningsmetoder i de båda länderna. Vilken inverkan har idrottslärarens tidigare erfarenhet och kunskap om funktionsnedsatta elever på deras undervisning av funktionsnedsatta elever i idrott och hälsa? Vilka tillvägagångssätt använder sig idrottslärare i Nya Zeeland och Sverige av vid undervisning av funktionsnedsatta elever i ämnet idrott och hälsa? Hur ser en lektion i idrott och hälsa ut i praktiken då funktionsnedsatta elever är med? Metod Studien har varit kvalitativ intervju för att ge en beskrivande bild av området och ge möjlighet att komma ner på djupet i ämnet. Detta har skett genom halvstrukturerade intervjuer med tre lärare i Sverige samt två lärare och en ansvarig för funktionsnedsatta barn i Nya Zeeland. Intervjuerna följde en intervjuguide och tog ca 30- 50 min, samt spelades in. Urvalet av intervjupersonen skedde genom personliga kontakter och rekommendationer från kurskamrater. Resultat För en inkluderad undervisning ställs det höga krav på både lärare och elever. Lärarna i studien har inte någon speciell utbildning men förväntas klara av undervisningen i alla fall. Deras långa erfarenhet att arbeta med barn som har en funktionsnedsättning påverkar valet av arbetsmetod. De lärare som var med i studien arbetar med inkludering i den mån det är möjligt. För att få till en bra inkludering behövs en bra planering av lektionerna. Detta är något som lärarna i studien ser som en utmaning, och något som behövs för att lektionen ska fungera. Vid planering av lektionen är det viktigt att utgå från elevens behov och förutsättningar. Detta möjliggörs enligt lärarna genom samtal, och elevinflytande. En anpassad undervisning gynnar alla elever i klassen och ökar delaktigheten. Detta kan göras genom olika svårighetsgrad och en nivåanpassning av lektionsinnehållet. Slutsats Arbetssättet för barn med funktionsnedsättning ser väldigt lika ut i Nya Zeeland och i Sverige. I Sverige finns en lag som förespråkar att elever med en funktionsnedsättning inkluderas och de har en egen läroplan, men i Nya Zeeland utgår alla från allmän och gemensam läroplan. Alla lärare i studien har en vilja att arbete med elever med funktionsnedsättning och tror på att en form av individanpassning undervisning är den bästa vägen att gå.

Syftet med följande arbete är att kartlägga specialpedagogers roll i förskolan för barn med koncentrationssvårigheter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring barn med koncentrationssvårigheter. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och frågeformulär ville vi kartlägga vilken roll specialpedagoger har i förskolan för barn med koncentrationssvårigheter samt få reda på vilka generella åtgärder som vidtas för dessa barn. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att specialpedagogerna uppfattar att deras roll i förskolan är av stor betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. Detta eftersom de deltagande i studien anser att deras främsta arbetsuppgift är att handleda och förmedla till övriga pedagoger för att på så vis kunna gynna utvecklingen hos barn med koncentrationssvårigheter.

I förskolan är det många förskollärare som ska samarbeta. Förskollärarna ska ge stöd åt de barn som behöver det, för det finns alltid barn som behöver särskilt stöd. Syftet med denna undersökning är att se, hur förskollärare tolkar de styrdokument som finns inom förskolan för barn i behov av särskilt stöd utifrån ett konkret fall. Denna undersökning är en semi-strukturerad intervjustudie som metod. Jag besökte två förskolor och intervjuade fyra förskollärare, de fick tolka ett styrdokument utifrån barn i behov av särskilt stöd. De fick även läsa en fallbeskrivning om ett barn i behov av särskilt stöd. Detta även för att se hur förskollärarna utifrån erfarenheter och kompetenser tolkar dessa dokument. Resultatet visade att förskollärarna har alla olika tolkningar och det är något som kan finnas på förskolor, men tillsammans kan ett arbetslag arbeta ihop sig och ha ett arbetssätt som är lika för barn som är i behov av särskilt stöd, genom att diskutera osv. runt åtgärder som kan behövas. Det förskollärarna kan tycka, är att styrdokumenten kunde vara tydligare och mer ingående i dess syfte. Det är viktigt att ge barnen trygghet och att se till barnens bästa.

Bakgrund: När man talar om en skola för alla menar man att alla elever oavsett problematik skall inkluderas i den ordinarie undervisningen. Elevers olikheter skall ses som en naturlig variation och som en tillgång i skolan och undervisningen. I såväl Lpo94 som Lgr11 framgår att alla elever har rätt till en likvärdig utbildning och få möjlighet att utvecklas på bästa tänkbara sätt utifrån de individuella förutsättningar man har. För att skolan skall kunna säkerställa att varje elev får det stöd han/hon är berättigad till används olika former av dokumentationsverktyg och åtgärdsprogrammet är ett väletablerat sådant. Ett åtgärdsprogram skall upprättas då en elev riskerar att inte nå upp till målen för utbildningen och dokumentet skall behandla såväl individ-, grupp- som organisationsnivå. Svårigheten skall alltså inte ses som enbart individburen utan som en produkt skapad av de olika faktorer som eleven omges av. Dokumentet skall fungera som ett redskap för pedagogerna när det gäller att planera, utforma, utvärdera och utveckla det pedagogiska arbetet. Handlingen blir en skriftlig bekräftelse på vilket stöd eleven är i behov av och en beskrivning av de insatser som skall vidtas. Syfte: Varje skola har djupt nedärvda normer och traditioner som genomsyrar verksamheten och dess utformning. Den kultur som råder påverkar därmed också skolans sätt att beskriva skolsvårigheter och formulera sig kring stödinsatser i åtgärdsprogram. En annan faktor som har inflytande på textens form och innehåll är de diskurser som skolan omges av. Genom denna studie vill vi synliggöra dessa bakomliggande diskurser och de invanda mönster och förhållningssätt som uppenbaras i dessa dokument. Vårt preciserade syfte är att undersöka vad som föranleder att åtgärdsprogram upprättas samt hur man språkligt uttrycker sig kring eleven och de insatser som ämnas vidtas. Metod: För att uppnå syftet med undersökningen har vi valt att använda oss av diskursanalys som metod. Genom att studera språket i åtgärdsprogrammen är tanken att få syn på vilka bakomliggande förgivettaganden och diskurser som konstruerar de "sanningar" som skrivs fram. Vi vill försöka urskilja de mönster som framträder i åtgärdsprogrammen för att se vad språket underförstår, förhindrar, respektive medför. Målet med diskursanalysen är att kartlägga sambanden mellan språkbruk och social praktik. I kombination med diskursanalysen har vi använt oss av Perssons (2008) modell med kategoriskt/relationellt perspektiv. Modellens funktion är att fungera som ett verktyg i resultat- och analysprocessen samt för att ge studien en tydlig inramning. Resultat: I denna studie synliggörs hur rådande skolkultur och olika diskurser påverkat åtgärdsprogrammens innehåll och form. Exempel på diskurser som finns synliga i dokumenten är maktdiskursen, diskursen om en skola för alla samt diskursen om inflytande och delaktighet . Vidare visar studien att skolan lägger stort fokus på de mål eleverna skall uppnå och att kunskapsutveckling prioriteras framför den sociala utvecklingen. I motsättning till visionen en skola för alla kan vi även se att det kategoriska perspektivet dominerar i stor utsträckning. I och med att texterna behandlar elever med behov blir utgången att insatserna som beskrivs nästintill enbart ligger på individnivå. Studien bekräftar att det finns ett glapp mellan ideologi och praktik och att målet en skola för alla befinner sig långt bort från den verklighet vi har granskat.

Vid världskonferensen om undervisning av elever i behov av särskilt stöd år 1994 i Salamanca i Spanien gick det tydligt att se att riktmärket för arbetet med elever i behov av särskilt stöd i undervisning skulle vara att arbeta inkluderande. Dessa tankar lyser också igenom i den svenska läroplanen, Lpo 94. Syftet med studien är att få exempel på hur inkludering och stöd i klassrummet på en gymnasieskola kan se ut.   Metoden som ligger till grund för studien är en multipel fallstudie av tre lärare i ämnet svenska på en mellansvensk gymnasieskola. Fallstudien bygger på direkta observationer och kvalitativa intervjuer. I resultatgenomgången läggs tyngdpunkten på intervjuerna och observationerna används för att illustrativt syfte.   Resultatet som jag har fått fram i min fallstudie visar att lärarna använder sig mycket av sin egen person för att skapa kontakt med eleverna och finna sätt att lära känna och se varje enskild elev. Informanterna beskriver relationen mellan elev och lärare som att det handlar om att vara personlig för att förmedla en känsla för att skapa trygghet i klassrummet och för att uppnå inkludering. Vidare visar resultaten att lärarna i studien arbetar mycket med att ge varje elev individuell tid vid varje lektionstillfälle för att uppnå inkludering.  I studien har det också framgått att lärarna använder datorer i undervisningen för att nå inkludering genom till exempel diskussionsforum under lektioner men att datorerna också kan verka exkluderande genom att elever exkluderar sig själva från den verksamheten som pågår i klassrummet. / During the world conference on special needs education in the year 1994 in Salamanca, Spain, it became clear that the aim for working with children in need of special education was to work inclusive in the classroom. These are also the thoughts that can be seen in the Swedish curriculum from the same year. The aim with this study is to get examples on how teachers on high school can work inclusive in their classroom.   The method that is used in the study is a case study of three teachers who teach Swedish on a school situated in the mid part of Sweden. The case study is based on direct observations and qualitative interviews. The focus in the results is on the interviews and the observations are used in an illustrative way to show and support what the informants mean.   The results that came out from this study were that the teachers used their own personality and also personal memories to create and build a relationship with each and everyone of the students as a way to get to know and see them as individuals and to give them individual help to gain inclusion in the classroom. The results also show that the informants work a lot with giving every student individual time on every single lesson to see everyone´s special need and to reach inclusion. In the case study it has also has shown that the informants use computers as an aid to reach inclusion in the classroom, forums are one example on when they use the computer as an aid but the study also has shown that students use the computers to exclude themselves from the classroom activities.

Motivet till studien är intresse och nyfikenhet för att ta reda på mer om hur lärare ser på inkludering. Med kunskap därom finns möjlighet att förstå vilken form av specialpedagogiskt stöd som behövs för att särskoleelever ska kunna inkluderas i grundskoleklasser.  Studiens övergripande syfte är att fördjupa kunskap om hur grundskollärare med erfarenhet av inkludering ser på inkluderande undervisning. Studien utgår från begreppet inkludering och hur den möjliggörs i grundskolan. Studien söker svar på frågeställningarna vilka erfarenheter har grundskollärare av att undervisa elever enligt grundsärskolans läroplan i grundskoleklasser och hur ser behovet av specialpedagogiskt stöd ut för att möjliggöra inkludering?   För att nå studiens syfte användes en kvalitativ ansats. För att få ett material att analysera utifrån studiens syfte och frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer med en öppenhet för följdfrågor med tre högstadielärare. Resultat visar att lärarna i studien är medvetna om innebörden av inkluderande undervisning. De upplever det svårt att förverkliga inkluderingstanken och anger resursbrist som orsaker till det. Lärarna säger också att resursbrist gör det svårt för dem att bli insatta i elevernas behov av anpassning och särskolans kursplaner. Resurs- och kunskapsbrist leder till marginalisering i undervisningen av elever som i studien omtalas som inkluderade elever.

No description available.

No description available.