<p>Forskning visar att cirka 15 % av svenska elever har specifika matematiksvårigheter samt att många elever även har låg tilltro till sitt kunnande i matematik. Forskning åskådliggör även att det finns en skillnad mellan pojkar och flickor. Om pojkar och flickor ökar sitt självförtroende lika mycket, ökar pojkars prestation betydligt mer än flickors. I vår studie har vi valt att utgå ifrån ett elevperspektiv och genomfört 12 intervjuer med elever i matematiksvårigheter för att studera vilka upplevelser de har haft av matematikundervisning. Vårt syfte med detta arbete var dels att studera hur elever i matematiksvårigheter funderar och resonerar kring ämnet samt att försöka ta reda på om det går att urskilja deras självförtroende. Vi genomförde intervjuerna enskilt på de skolor där vi arbetar. Eleverna valde vi slumpmässigt ut bland de elever som inte klarade de nationella proven i matematik i år fem. Det var 6 pojkar och 6 flickor som intervjuades. Av resultatet framgick att de flesta elever i vår studie har en negativ bild av ordet matematik. Eleverna anser sig dock ha nytta av matematiken utanför skolan. De äldre eleverna fokuserar här mer på kommande yrken och arbeten. Resultatet visade också att läraren, proven och andra elever påverkar elevernas självförtroende. Vårt arbete bidrar med att ge en tydligare bild av hur elever i matematiksvårigheter tänker och resonerar kring ämnet matematik. Denna kunskap ger pedagoger en insikt som kan vara behjälplig vid matematikundervisningen.</p>

Disputats, Stockholms universitet, 2006. / Serien udgivet af: Lärarhögskolan i Stockholm.

Special educations with second language learners

ABSTRACTLonghurst Klang, Petra (2016) Grundutbildningens betydelse för specialpedagogers perspektiv på det specialpedagogiska uppdraget. (How SENCO´s teacher training backgrounds affect how they perceive their role within Special Needs Education)Specialpedagogprogrammet, Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola.BakgrundVarför söks det specialpedagoger med specifika grundutbildningar när specialpedagoger inte har i uppdrag att undervisa? Under utbildningen till specialpedagog får studenter höra att specialpedagoger ska kunna arbeta i alla stadier, ändå söks det specialpedagoger med särskilda grundutbildningar till de olika skolformerna.Syfte och preciserade frågeställningarStudien undersöker hur specialpedagoger i de olika skolsystemen, förskola, grundskola och gymnasieskola uppfattar sitt uppdrag. Har grundutbildningen till lärare någon betydelse för hur man förstår och hanterar sitt specialpedagogiska uppdrag. De preciserade frågeställningarna är:*Vilka likheter och skillnader finns det gällande tre specialpedagogers uppdrag i de olika skolformerna förskolan, grundskolan och gymnasieskolan.* Vilken betydelse har grundutbildningen för specialpedagogernas syn på sitt uppdrag och hur de utför det?TeoriStudien utgår ifrån Etienne Wengers teori om delaktighet, praktik och identitet som han kallar communities of practice. Studien undersöker hur de olika specialpedagogernas gemenskap ser ut. Kan man finnas i en gemenskap fastän man inte deltar i samma praktik?MetodStudiens syfte är att belysa tre specialpedagogers tankar och åsikter samt att undersöka hur deras uppdrag ser ut i de olika skolformerna. Därför används en kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer. För att få en djupare inblick i specialpedagogernas vardag genomfördes skuggningar på tre specialpedagogers respektive arbetsplatser.Resultat Studien visar att det finns många gemensamma nämnare mellan specialpedagogernas arbetsuppgifter på de olika stadierna. Det finns ett värde och trygghet i att stanna inom samma skolform i vilken grundutbildningen genomfördes. Främst tack vare den legitimitet man får som specialpedagog från de andra pedagogerna, om man har samma bakgrund. Att förstå de informella reglerna inom skolformerna är också av värde för specialpedagogerna i studien. Utöver legitimitet framkommer det även att erfarenhet, utbildning och kunskap spelar stor roll i hur specialpedagoger hanterar sitt uppdrag. Alla tre specialpedagoger i studien kan se värdet i att söka sig till andra skolformer än den man kommer ifrån. Studien visar också att de tre specialpedagogerna ofta ägnar sig åt handledning, men att handledningen oftast är rådgivande. Den handledningsmetod som specialpedagogerna utbildades i förekommer mer sällan.. Wengers begrepp reifikation, vilket betyder att göra ett begrepp eller fenomen till ett ting, ett objekt, visar sig tydligt i hur specialpedagogerna möter och hanterar olika specialpedagogiska begrepp som t.ex. barn i behov av särskilt stöd. Reifikationen av begreppet barn i behov av särskilt stöd kan ge en delaktighet och en tillhörighet i gemenskapen som yrket specialpedagog innebär. Specialpedagogiska implikationerStudien visar att specialpedagoger sätter utbildning och erfarenheter främst. Utbildningen till specialpedagog är inte tillräcklig för att kunna möta verksamheternas krav, menar specialpedagogerna i studien. Det finns ett stort värde i att utmana de studerande till att se andra verksamheter utöver den egna och att möta specialpedagoger från olika verksamheter.Nyckelord: Etienne Wenger, grundutbildning, skuggning, specialpedagog, specialpedagogik

No description available.

The education system in Sweden is progressing towards integrated schools with inclusive education, one school for all, but there are still classes and schools separated from the rest. The aim of this study was to examine the learning environment for children with language disorder in different type of school organizations - an inclusive school for all children, regardless of functional ability, and an adapted language school for children diagnosed with general language disorder.   Several methods were used in triangulation. Four observations were made, two in one class in each school, and four interviews were held with one special education teacher, one speech therapist and two class teachers. Regulatory documents of local development were analyzed as well. The data was structured under the themes of organization of learning environment, work and responsibility and also adaptation and support.   In conclusion, the study shows that the children in the language school were separated from ONE school for all, but were part of an inclusive learning environment. The children in the inclusive school, however, were integrated but not yet fully part of an inclusive environment, although their school is making progress in that direction.

This study investigates how the use of alternative tools are implemented in teaching in elementary school instruction for pupils with reading and writing difficulties in a municipality. The following questions are asked: What are the routines for the implementation of the alternative tools? How do pupils with reading and writing difficulties use alternative tools in their schoolwork? How do teachers enable the use of alter-native tools in the schoolwork for pupils with reading and writing difficulties? What is the role of the special education teacher in the implementation of the alternative tools in schoolwork for pupils with reading and writing difficulties in different stages in elementary school? Two methods were used, webb survey for principals, special education teachers and teachers and interviews with three pupils, three teachers and three special education teachers. The results showed that there are certain, but differing, routines in the municipality. Students use alternative tools in all grades. Teachers want to use the tools but doesn´t always enable it in their teaching. The special education teachers have a keyrole in the implemen-tationprocess. The conclusion is that routines and roles need to be properly specified throughout the im-plementationprocess. Students and teachers need more knowledge and continuous support in their use of tools.

Syftet med den här studien var att få en fördjupad kunskap om hur förskolan stödjer och stimulerar flerspråkiga barns språkutveckling, kommunikationsförmåga och identitetsskapande. Vi har valt att studera detta ämne ur ett specialpedagogiskt perspektiv då vi upplevde att detta var en grupp som inte får det stöd i förskolan och skolan som de skulle behöva. Studien utgick från fyra förskolor där vi intervjuade 12 pedagoger, en specialpedagog och en modersmålstränare samt gjorde fyra observationer. Resultatet visade två sidor av arbetet kring flerspråkiga barn, det ena handlade om språkstimulering och det andra handlar om arbetet med att stödja den mångkulturella identiteten. Pedagogerna ansåg att språkstimulering var ett viktigt uppdrag i förskolan och har ett stort utbud av metoder och arbetssätt för hur de stimulerade svenskan. Däremot såg vi att de har ett väldigt svagt interkulturellt arbetssätt och de ansåg att det var svårt att veta hur de skulle stödja barns modersmål när de inte kunde det språket. Vi menar att förskolans arbete med flerspråkiga barn behöver lyftas och diskuteras och en interkulturell pedagogik måste utvecklas. Även pedagogerna efterfrågade mer kunskap och utbildning inom detta område.

No description available.

<p>Syftet med examensarbetet var att undersöka vad som är utmärkande för särskolepedagogiken och vilka pedagogiska teorier den bygger på, utifrån personalens perspektiv. I denna rapport presenteras resultatet från en kvantitativ studie, genomförd som en enkätundersökning. I studien deltog 57 personal från särskolan i ett län. Den insamlade datan har analyserats utifrån en kvalitativ ansats. Resultatet ställs mot tidigare forskning om särskolepedagogik. Vi har kommit fram till att utmärkande för särskolepedagogiken är att den är flexibel, konkret och individualiserad. Mycket i särskolepedagogiken överensstämmer med TEACCH – programmet, som också kan ha varit en påverkansfaktor. I vår studie har vi utgått från flera pedagogiska teorier med tyngdpunkt på reformpedagogik och främst funnit influenser av Vygotskijs teorier.</p>