Forskning visar att cirka 15 % av svenska elever har specifika matematiksvårigheter samt att många elever även har låg tilltro till sitt kunnande i matematik. Forskning åskådliggör även att det finns en skillnad mellan pojkar och flickor. Om pojkar och flickor ökar sitt självförtroende lika mycket, ökar pojkars prestation betydligt mer än flickors. I vår studie har vi valt att utgå ifrån ett elevperspektiv och genomfört 12 intervjuer med elever i matematiksvårigheter för att studera vilka upplevelser de har haft av matematikundervisning. Vårt syfte med detta arbete var dels att studera hur elever i matematiksvårigheter funderar och resonerar kring ämnet samt att försöka ta reda på om det går att urskilja deras självförtroende. Vi genomförde intervjuerna enskilt på de skolor där vi arbetar. Eleverna valde vi slumpmässigt ut bland de elever som inte klarade de nationella proven i matematik i år fem. Det var 6 pojkar och 6 flickor som intervjuades. Av resultatet framgick att de flesta elever i vår studie har en negativ bild av ordet matematik. Eleverna anser sig dock ha nytta av matematiken utanför skolan. De äldre eleverna fokuserar här mer på kommande yrken och arbeten. Resultatet visade också att läraren, proven och andra elever påverkar elevernas självförtroende. Vårt arbete bidrar med att ge en tydligare bild av hur elever i matematiksvårigheter tänker och resonerar kring ämnet matematik. Denna kunskap ger pedagoger en insikt som kan vara behjälplig vid matematikundervisningen.

<p>Forskning visar att cirka 15 % av svenska elever har specifika matematiksvårigheter samt att många elever även har låg tilltro till sitt kunnande i matematik. Forskning åskådliggör även att det finns en skillnad mellan pojkar och flickor. Om pojkar och flickor ökar sitt självförtroende lika mycket, ökar pojkars prestation betydligt mer än flickors. I vår studie har vi valt att utgå ifrån ett elevperspektiv och genomfört 12 intervjuer med elever i matematiksvårigheter för att studera vilka upplevelser de har haft av matematikundervisning. Vårt syfte med detta arbete var dels att studera hur elever i matematiksvårigheter funderar och resonerar kring ämnet samt att försöka ta reda på om det går att urskilja deras självförtroende. Vi genomförde intervjuerna enskilt på de skolor där vi arbetar. Eleverna valde vi slumpmässigt ut bland de elever som inte klarade de nationella proven i matematik i år fem. Det var 6 pojkar och 6 flickor som intervjuades. Av resultatet framgick att de flesta elever i vår studie har en negativ bild av ordet matematik. Eleverna anser sig dock ha nytta av matematiken utanför skolan. De äldre eleverna fokuserar här mer på kommande yrken och arbeten. Resultatet visade också att läraren, proven och andra elever påverkar elevernas självförtroende. Vårt arbete bidrar med att ge en tydligare bild av hur elever i matematiksvårigheter tänker och resonerar kring ämnet matematik. Denna kunskap ger pedagoger en insikt som kan vara behjälplig vid matematikundervisningen.</p>

Syftet med den här studien är att undersöka om och hur abakusen kan vara ett alternativt verktyg för elever med svårigheter i matematik. Sex intervjuer med matematiklärare har genomförts. En av dessa lärare arbetade på gymnasiet, tre på högstadiet och två på lågstadiet. Tre använder eller har använt abakusen och övriga tre har ingen erfarenhet av den. Studiens resultat visar att samtliga deltagare är positiva till att använda abakusen som ett alternativt verktyg för elever med svårigheter. De ansåg dock att matematiklärare behöver en bred kunskap om abakusen, för att arbeta med eleverna, och att det finns en kunskapströskel som eleverna behöver komma över för att lära sig hur abakusen fungerar. Studiens resultat visar också att de deltagande matematiklärarna anser att speciallärare har en betydelsefull roll att fylla i detta sammanhang, som rådgivare till lärare angående abakusens användning samt funktion. Detta, i kombination med att lärarna ger elever grunderna i matematik, leder till att elever med svårigheter i matematik lättare tar till sig kunskap i matematikämnet. Avslutningsvis diskuteras betydelsen av alternativa verktyg för elever som påvisar brister i matematiken samt speciallärares uppdrag att främja, förebygga och stödja elever i svårigheter. / The purpose of this study is to investigate if and how the abacus can be an alternative tool for students with mathematics difficulties. Six interviews with mathematics teachers have been conducted. One of these teachers worked in high school, three in high school and two in primary school. Three use or have used the abacus and the other three have no experience with it. The study's result show that all participants are positive about using the abacus as an alternative tool for students with difficulties. However, they felt that mathematics teachers needed a broad knowledge of the abacus to work with the students, and that there was a knowledge threshold that the students needed to come across to learn how the abacus works. The study's result also show that the participating mathematics teachers consider that special education teachers have an important role to play in this context, as advising teachers about the use and function of the abacus. This, in combination with the teachers giving the students the basics of mathematics, makes it easier for students with difficulties in mathematics to gain knowledge in the mathematics subject. Finally, the importance of alternative tools for students demonstrating shortcomings in mathematics, as well as specialist teachers' assignments to promote, prevent and support students in difficulties, is discussed.