Syftet med uppsatsen är att synliggöra hur speciallärare arbetar med inkludering och vilka svårigheter och utmaningar de stöter på i arbetet. Till grund för undersökningen ligger en översyn av vad styrdokument och skollag säger om elevers rätt till lika undervisning, men också redogörelse av vad forskning säger om begreppet inkludering och om speciallärares arbete. Den empiriska studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fem utbildade speciallärare på olika grundskolor i samma kommun. Studiens resultat visar att inkludering huvudsakligen definieras som att elever i behov av särskilt stöd har en klasstillhörighet och att stödet ges i klassen som eleven tillhör, men också att allt arbete utgår från elevens individuella behov. Mycket av speciallärarens arbete utgörs av undervisning och mindre av handledning och förebyggande arbete, vilket visar på brister i kunskap om speciallärares kompetenser hos såväl kollegor som skolledning. Viss undervisning sker också i mindre grupp, Utmaningar och svårigheter som präglar speciallärares arbete är en känsla av att inte räcka till, av att mer resurser hade behövts, men också emellanåt en bristande samsyn mellan speciallärare och lärarkollegor av vad speciallärares uppdrag är eller hur man bäst ska arbeta inkludernade, med elever i behov av särskilt stöd. Därmed bekräftar studien också de dilemman som kännetecknar inkluderingsarbetet enligt forskningen

Att utvärdera om rektorer och specialpedagoger inom särskolor i olika kommuner uppfattar att man ger sina elever optimala möjligheter att nå uppsatta mål. / Are we aiming high enough

SammanfattningExamensarbete i pedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Författare: Johanna PalmaeusHandledare: Annette ByströmTitel: Elever med dyslexi i klassrummet – En skola för allaSökord/ämnesord: Dyslexi, Specialpedagogik, Utredning, ÅtgärdSyfte: Syftet med den här studien har varit att undersöka vilka förändringar sin kan göras hosskolan respektive den enskilde läraren för att situationen för elever med dyslexi ska bli bättre.Fyra frågeställningar användes för att besvara syftet:• ”Vilka hjälpmedel kan man använda inne i klassrummet för elever med dyslexi?”• ”Hur kan man anpassa undervisningen så att elever med dyslexi blir merinkluderade?”• ”Hur påverkas en elev med dyslexi psykosocialt av sitt handikapp och vad kanskolan och läraren göra för att ge rätt stöd?”• ”Vilka konsekvenser kan man se hos eleven i relation till hur lång väntetiden ärinnan en utredning görs och en diagnos ställs?”Metod: Den metod som användes var en kvalitativ intervjustudie med två lärare och tvåspecialpedagoger på grundskolan. Ett frågeformulär har använts, anpassat till de bådalärarkategorierna, men utrymme har lämnats för förtydligande och följdfrågor.Resultat: Undersökningen har visat att stora brister råder i skolan vad gäller utredning ochåtgärder, men även att lärare saknar kunskap om hur de ska upptäcka och underlätta för elevermed dyslexi i sitt klassrum. För att förbättra situationen för dyslektiker i skolan, behövs enkombination av ökad specialpedagogisk kompetens hos lärarna, kortare väntetid för utredning,adekvata åtgärder, samt ett specialpedagogiskt team på skolorna som även kan handledapersonalen. Då kan man kanske uppfylla begreppet ”En skola för alla” – med andra ord, även förelever med särskilda behov som dyslexi.

ABSTRAKTCremona, Eva och Jägerdén, Calle (2009) Matte på lätt svenska är svårt - en studie om andraspråkselever och matematiska textuppgifter. Maths in simple Swedish is difficult, A study of second-language students and textual mathematical exercises.Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskolaSyftet med studien var att undersöka vilken betydelse den språkliga formuleringen har för andraspråkselevers resultat i matematik.I examensarbetet redovisas hur dagens forskning ser på andraspråkselevers situation och vil-ka hinder som kan finnas för att dessa ska nå framgång i skolan. Hur skolornas organisation bidrar till studieresultaten samt betydelsen av modersmålsundervisning tas också upp. Studi-en genomfördes i fyra kommuner och eleverna som deltog gick på IVIK - Individuella pro-grammets introduktionskurser för invandrare. Efter en förstudie, där hemspråkslärare och elever intervjuades, genomfördes en kvantitativ enkätundersökning. Eleverna besvarade två enkäter, en utan att särskild hänsyn tagits till språkformuleringen, den andra efter omformuleringar.Resultaten visar att omformuleringar av matematikuppgifter bidrar till ett förbättrat resultat i matematik. Vi har också funnit att det saknas specialpedagoger i arbetet med elever på IVIK. Detta är en stor brist på såväl individnivå som på gruppnivå och organisationsnivå. I arbetet problematiseras enkätresultaten genom att peka på dilemman som faran med omedvetna maktstrukturer och stigmatiserande av andraspråkselever.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning på att utvärderingen av det specialpedagogiska arbetet/insatserna bedrivs huvudsakligen av skolans resursgrupp, som uttrycker att de i sitt arbete saknar instrument och metoder för utvärderingsarbetet. Ledningen har ingen aktiv roll i utvärderingsarbetet, utan intar istället en tolkande roll vid genomgången av framkomna resultat inför den slutliga dokumentationen. Samarbetet mellan den ordinarie undervisningen och de specialpedagogiska insatserna är rikligt förekommande och välfungerande, mycket beroende på specialpedagogernas närhet till klasserna och deras kunskap om klassrumssituationen.

Resurshantering av tvåspråkighet inom Förskolan. / Usage of Bilingual resources in three nursery school areas.

Syftet med följande arbete är att undersöka vad den specialpedagogiska undervisningen innebär idag och att kartlägga hur de allmänpedagoger, som deltagit i min undersökning, ser på den uppgift som blivit pålagt dem vad gäller undervisning av elever i behov av särskilt stöd. Jag vill också försöka redogöra för hur pedagogerna tycker sig hantera uppgiften och om de anser att de har kompetens nog för att genomföra ett arbete som kan leda till ett bra resultat. I arbetet ges läsaren en teoretisk genomgång om specialpedagogikens historia, vad specialpedagogiken ska innebära när det gäller ”en skola för alla”, vad styrdokumenten säger om specialpedagogisk undervisning, vad specialpedagogiken innebär teoretiskt, hur lärare har arbetet med specialpedagogik förr och hur de arbetar idag samt dagens läge för specialpedagogiken. Med hjälp av kvalitativa enkätfrågor som metod vill jag se hur grundskolelärare för de tidiga åldrarna själva ser på utvecklingen av specialpedagogiken och det ansvar de får axla i dagens läge. Min sammanställning och tolkning av svaren tyder på att de lärarna som deltagit inte känner att de hanterar situationen och att det hade varit bättre om speciallärarna fortfarande funnits kvar eller åtminstone att specialpedagogerna hade en mer undervisande roll än handledande och skolutvecklande. Det framgår också att om de trots all ska kunna hantera denna uppgift så måste de få mer och kontinuerlig vidareutbildning.Nyckelord: Barn i behov av särskilt stöd, specialpedagogik, kompetens

In this study the aim is to find out what methods teachers in Science, Social Science and Swedish usewhen working with new and complex words in grades 7-9 in a Swedish school. The aim is also tofind out how the teachers reflect on this, and how they work with students with special needs. Threeteachers were observed and interviewed. The results show a variety of methods being used, often theones preferred by the teachers themselves, and methods that these teachers believe are suitable formost students, including those with learning disabilities. There is however a lack of instruction whenit comes to teaching the students how to use contextual and morphological clues to find out themeanings of words. In conclusion, many students, mainly those with special needs would benefitfrom working explicitly with methods and strategies favouring word comprehension and learning.Implementing such methods in schooling and education is therefore an important issue.

The topic of this study is how methods for literacy development are used in upper secondary school education for poor comprehenders. The work was based upon the questions: 1) How do secondary school teachers employ methods for literacy development in their classroom instruction, with special focus on poor comprehenders? 2) How do secondary school teachers perceive that they employ methods for literacy development, with special focus on poor comprehenders? 3) What differences and similarities are there between the teachers? Two methods were used; classroom observations and interviews of three Swedish as a foreign language teachers and three first language content area teachers.  The results showed that all teachers employ different methods that enhance educational quality as well as literacy development strategies that have been proven beneficial for poor comprehenders. Variations in methods used are generally due to individual discrepancies in preferences rather than differences between first and second language teachers. The conclusion is that teachers who apply methods for literacy development should be able to adapt their whole class instruction according to the needs of poor comprehenders without lowering instructional quality.

I egenskap av speciallärare i matematik är det betydelsefullt att veta hur elever upplever IKT, matematikinlärning och specialpedagogiskt stöd i skolan. Det är dessutom angeläget att öka kunskapen om vilken effekt IKT kan ha på matematikinlärningen. Syftet med föreliggande studie är att öka kunskap en om hur gymnasieelever i behov av särskilt stöd i matematik upplever IKT - användningen, samt elevernas tankar kring matematik, undervisning, särskilt stöd och IKT i skolan. I studien har kvalitativa intervjuer genomförts med fem gymnasielever och tematisk analys har använts. Dagens teknologi är väl utvecklad och de allra flesta elever i gymnasieskola n har mobiltelefon och kan hantera en dator. Den tekniska förmågan hos de flesta elever är stor och dagens elever har växt upp i ett informationssamhälle. För majoriteten utgör även sociala medier ett viktigt inslag i vardag en. Att möta elever med en matematikundervisning som mer symboliserar den digitala vardag som eleverna vanligtvis möter kan vara en väg att gå för att komma till rätta med den problematik som elever kan känna inför matematikundervisningen. Det resultat som studien visar är att IKT inte används frekvent i matematik - och stöd undervisningen och elevernas upplevelser av IKT i samband med undervisningen är bristfällig. De tankar eleverna har om utformningen av matematik - och stödundervisningen är att den bör bedrivas i små grupper av skickliga lärare där IKT bör vara valfritt. Eleverna upplever att den digitala kompetensen tillsammans med den didaktiska användning en hos lärarna är otillräcklig idag. Sammanfattningsvis upplever eleverna att när IKT använts i samband med matematik - och stödundervisningen ger det mervärde för lärandet.