När elever börjar årskurs sju har de skiftande erfarenheter av skrivande och de har nått olika långt i sin skrivutveckling. Det ingår i skolans uppdrag att utifrån demokratiska värden utbilda och stärka eleverna i olika sätt att uttrycka sig, för framtida deltagande i samhället. Det finns få studier som täcker in både skrivande/skrivundervisning och elevperspektivet. Därför ville vi i denna studie ta reda på hur elever beskriver det egna skrivandet och den skrivundervisning som de har erfarit. Den studie som vi genomfört kan inte generera någon teori eftersom den inte innefattar någon större population, utan endast några elever, däremot kan studien väcka tankar kring elevers beskrivningar samt vad vi vuxna i skolan behöver tänka på för att stärka och stötta elever i deras utveckling. Syftet med vårt arbete var att beskriva några elevers perspektiv på skrivande och skrivundervisning. Vi använde oss av kvalitativ forskningsansats och fokusgruppsintervjuer för att undersöka våra frågeställningar. Vi genomförde fem fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 20 elever från två grundskolor i två olika kommuner. För att stärka studien tog vi i bakgrunden upp teorier kring skriv- och läsutveckling, skrivundervisning samt belyst betydelsen av uppgifters strukturer, samtal kring uppgifterna, repetition av dem och feedback på elevernas texter. I resultatet av studien kunde vi i elevintervjuerna hitta utsagor om det egna skrivandet, skrivutveckling och skrivundervisning. Dessutom fann vi att eleverna beskrev en del skillnader mellan årskurs sex och årskurs sju. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv såg vi i studien hur viktigt det är för eleverna att de känner sig sedda och lyssnade på, men också att det eleverna gör, är det som förväntas av dem utifrån de kunskaper och de förmågor som de har. Vi ville i vårt arbete betona det organisatoriska perspektivet och därigenom se till att ge eleverna förutsättningar för att lyckas nå så långt som möjligt i sin skrivutveckling.

<p><strong>Syftet med denna studie var att få en uppfattning om hur specialpedagogisk verksamhet hanteras i grundskolan. Vi valde att se på hur verksamheten fördelas mellan flickor/pojkar och på olika uppgivna orsaker (t.ex. ämnessvårigheter, dyslexi, koncentrationssvårigheter), samt hur verksamheten utformas och hur urvalet av elever till verksamheten går till. Vår ambition var också att få en inblick i lärares resonemang om specialpedagogisk verksamhet. Undersökningsgruppen svarade på frågor via enkäter och därefter blev några av lärarna intervjuade. Enkätfrågorna gav oss svar på de organisatoriska frågorna. Med hjälp av intervjuer fick vi en inblick i hur lärare resonerar om t.ex. urvalet till specialpedagogiskt stöd. I studien framkom att specialpedagogisk verksamhet bedrivs relativt traditionellt. Utformningen av stödet är i huvudsak individbaserat, eleverna träffar specialpedagogen två till tre gånger i veckan utanför klassrummet. Lärarnas ambition är att utveckla pedagogiken till att bättre tillgodose behoven hos elever i svårigheter, men detta tycks vara svårt att realisera. Vi drog slutsatsen att det kompensatoriska perspektivet utgör en stor del av skolornas rådande diskurs avseende specialpedagogisk verksamhet.</strong></p>

<p>En av specialpedagogens arbetsuppgifter kan vara som intern handledare i en skol- eller förskoleorganisation. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur specialpedagoger beskriver sina upplevelser och uppfattningar av att vara intern handledare i en skol- eller förskoleorganisation. I vår studie har vi intervjuat åtta specialpedagoger och en speciallärare som handleder kollegor som en del i sitt arbete. Vi har använt en metod med halvstrukturerade frågor. Specialpedagogerna kommer från förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och en särskola i Stockholms län. I resultatet har vi i en kvalitativ analys tittat efter dominerande mönster i specialpedagogernas uppfattningar och upplevelser. Dessa mönster har vi delat in i teman. Resultatet visar att specialpedagogerna har ett otydligt handledaruppdrag av skolledningen som bygger på att pedagoger frivilligt efterfrågar handledning. Specialpedagogerna upplever sig ha dubbla roller i organisationen på grund av ansvarsuppgifter. Specialpedagogerna har mandat av sina kollegor att tillhandahålla och leda handledning. De flesta specialpedagoger upplever att de har erfarenheter av etiska dilemman i rollen som intern handledare när det gäller information, när de handleder kollegor som de har nära vänskapsrelationer med och att skolorganisationen inte tillhandahåller regelbunden handledning på handledning. Specialpedagogernas handledning sker ofta i form av individuell rådgivning där de oftast förekommande gemensamma överenskommelserna gäller tid och sekretess. Specialpedagogerna hävdar att de har en teoretisk grund i sin handledning men brister i att precisera vilken. Specialpedagogerna menar att andra arbetsuppgifter i organisationen ofta har en positiv inverkan på rollen som intern handledare.</p>

<p>All human beings need and have the right to a language. How a language is learned and used depends on the individual conditions. This study considers the work to development the language done by pedagogues in a special school for mentally retarded children. How do pedagogues work to develop the language in children who are so different and have so different conditions and needs? That is the central aim of this study. The purpose with this case study is to investigate and illustrate how pedagogues in a special school for mentally retarded children are working to develop the language of the pupils considering their speech, reading, writing and listening. Our expectation and ambition with this study is to provide something that all pedagogues can benefit by, irrespective of in what school or with what sort of children you are working. The study shows that the pedagogues in this special school for children with mental disabilities are working in many different ways with language development. The study also shows that from the teaching pedagogues in this special school for children with mental disabilities a great deal of individual adjustment is required since the children differ in talent and development.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Vi som har valt att skriva om pedagogisk kartläggning heter Marielouise Lundin, 4-9 lärare och arbetar i år 7-9 och Marie Mellwing, fritidspedagog och arbetar på en F-6 skola. Vi valde det här ämnet för att vi genom vår pedagogiska erfarenhet upplever att det inte finns några tydliga svar på hur en kartläggning ska genomföras. I bakgrunden hittar läsaren b l a vilka direktiv som ställs från Skolverket, Lpo 94 (Läroplanen för förskola, skola och fritidshem) vilka rekommendationer som beskrivs i Salamancadeklarationen om elever i behov av särskilt stöd och om kartläggning inför skrivandet av åtgärdsprogram.</p><p>Vi valde att intervjua fyra specialpedagoger och tre speciallärare, eftersom de i de flesta fall har ansvar för skrivandet av åtgärdsprogram eller i alla fall ingår i den processen. Vi använde oss av en intervjuguide med relativt öppna frågor för att kunna möta den vi intervjuade och fånga upp intressanta trådar i intervjusamtalet. Vi ville få en djupare förståelse för hur och om skolorna kartlade elevernas behov innan de upprättar åtgärdsprogram.</p><p>Undersökningen har en hermeneutisk ansats med empiriskt förhållningssätt, eftersom vi under arbetets gång ville vara öppna för andra tolkningar.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är dels att beskriva och förklara hur fyra specialpedagoger och tre speciallärare arbetar med pedagogisk kartläggning på individ och miljönivå.</p><p>Resultatet visar att skolorna gör någon form av kartläggning. När det handlar om att kartlägga på individnivå, så görs detta på olika sätt t ex genom screening. Klassrumsmiljön är det som pedagogerna tittar mest på när det gäller miljön, men specialpedagogerna och speciallärarna beskriver också att de tittar på barnens interaktion med varandra genom social kartläggning och lek-observationer. Två av specialpedagogerna tar inte upp något om hur de kartlägger klassrumsmiljön.</p><p>Arbetsgången och metoderna för hur de kartlägger ser olika ut. Några skolor gör en grundlig kartläggning på flera områden innan de går vidare. Av vår undersökning kan vi utläsa att två kommuner har tydliga metoder för screening, den tredje har det inte. Gemensamt för de tre kommunerna är att det finns ett kommunövergripande elevhälsoteam, dit pedagogerna skickar ärenden som de inte finner lösning på eller som kräver experthjälp. Alla speciallärare och specialpedagoger, som kommer från tre olika kommuner, samtalar kring ärenden och elever, med elever, med andra pedagoger, arbetslag och föräldrar.</p><p>Exempel på hinder för kartläggning av miljön, som har framkommit i intervjuerna, är tiden som inte räcker till och arbetsbelastningen som kan bli för stor för både pedagoger, speciallärare och specialpedagoger. Ett annat hinder är den kunskapssyn som pedagogen har. Det är av stor vikt vilken grundsyn som genomsyrar organisationens tankar och pedagogik och den kunskapssyn som råder i skolan.</p><p>De flesta av specialpedagogerna och speciallärarna säger att de bestämmer i olika sorters grupper hur de ska gå tillväga när de ska kartlägga barns behov av särskilt stöd.</p>

<p>Abstract</p><p>Teenagegirls with Asperger syndrome – copingstrategies</p><p>The aim of the study has been to describe how teenagegirls with Asperger syndrome (an inside-out perspective) experience their possibilities to social interaction in the society.</p><p>The specific questions for this study are:</p><p>• How do the participants apply copingstrategies?</p><p>• Experiencies of getting the diagnose Asperger.</p><p>• Experiencies from living with the dissorder Asperger.</p><p>• The Participants life situation</p><p>In this study I use a qualitative attempt where I interview five teenagegirls. Then the interviews were analysed with a phenomenological attempt with the intention to create at picture of the girls’ world. The result of the interviews presents from the interviwguides area and interpret towards the background of earlier research that present in this study. The result shows that the girls use copingstrategies, some got conscious of the fact that they do during the interview. The study shows that the girls exposed to a large mentally pressure and suffered before they got the dianoses. When they got adapted studies and a place in a small class/special educationgroup the life become easier thanks to the pedagogical personal who could help the girls to understand them selfs, accept their personality and start training to see the world and imitate it. The situation for the girls today is full of light if they get the help taht is right for them.</p><p>Key words: Asperger syndrome, autism, impaired function, remedial pedagogics</p>

<p>Syftet med vår studie var att beskriva och analysera hur en grupp specialpedagoger arbetar med formativ undervisning. Formativ undervisning kan enligt aktuella forskningsresultat ha positiva effekter på svagpresterande elevers lärande. Vi har observerat sex specialpedagoger i deras verksamhet. Dessa sex har också sedan intervjuats. Samtliga informanter arbetar med elever i skolåren 6-9. Det är den empiri samt relevant litteratur som examensarbetet bygger på. Resultatet visade att formativ undervisning förekom i väldigt liten utsträckning. Det visade också att de specialpedagoger som ingick i vår studie inte var förtrogna med begreppet formativ undervisning. Den pedagogiska forskning som finns i ämnet är utförd i olika klassrumssituationer. Vår undersökning visar på svårigheter att överföra den till den typ av undervisningssituation som specialpedagogerna i vår studie arbetar i.</p>

<p>Detta examensarbete skrivs i syftet att beskriva hur verksamma matematiklärare och specialpedagoger i grundskolans senare år ser på arbetet med elever i sociala och emotionella svårigheter. Examensarbetet kommer med hjälp av kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor att söka svar på mina forskningsfrågor: Hur definierar matematikläraren och specialpedagogen elever i sociala och emotionella svårigheter och vad tycker de är viktigt att tänka på i arbetet med dessa elever? På vilket sätt ger sig elevernas svårigheter i uttryck i matematiken och hur arbetar lärarna för att hjälpa dessa elever vidare? Intervjupersonerna är matematiklärare och en specialpedagog verksamma i grundskolans senare år. Intervjuerna visade på att det lärarna tyckte var viktigast i arbetet med elever i sociala och emotionella svårigheter var att se dem, lyssna på dem och att ge dem tid. Dessa elever känner sig oftast misslyckade och att få dem att lyckas i matematiken var något som lärarna därför kunde leva på en hel vecka. Inom matematiken lyfte lärarna upp vikten av att de inte är ensam om en elev. Vidare förklarades matematiken som byggstenar där lärarna måste hjälpa eleverna att plocka upp luckor för att kunna bygga vidare. </p>

No description available.

<p>In this study I have tried to give an historical overview as well as a description overthe current situation regarding inclusion and exclusion of students with specialneeds. How do teachers work with these students and on what grounds are studentsincluded or excluded from their original group. The curriculums and otherdocuments that controls these questions all talk about the individual student as themost important party, they are all pointing out inclusion of students with varyingneeds as an important part of the schools assignment. My research shows that thedecision to include or exclude students can be based on a lot of different grounds, notalways with the student’s best in mind. Reasons for excluding students can,according to my informants, for example be uncomfortable teachers not wanting tohave an extra adult in the classroom or special teachers not wanting to work in apossibly noisy class. If this is a big problem is hard to tell and my informants havevarying opinions. But just the fact that this is an issue is a problem.</p>