<p>Syftet med vår undersökning är att belysa den erfarenhet och kunskap behandlingspersonal har i sitt arbete som rör ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom. Vilken erfarenhet finns det och vilken kunskap anser behandlingspersonal att man behöver ha i möten med ungdomar som har Aspergers syndrom, var frågorna vi ställde. Vår teoretiska utgångspunkt har utgjorts av Antonovsky, KASAM. Metoden var en kvalitativ intervjuundersökning, baserad på en intervjuguide samt samspel med intervjudeltagarna. Intervjuerna skedde med behandlingspersonal på behandlingsavdelningar där det fanns erfarenheter inom området. Vår analys av intervjuresultatet gjorde vi med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys som bygger på att tematisera och kategorisera intervjumaterialet. Resultatet visade betydelsen av struktur i arbetssättet med ungdomarna som har Aspergers syndrom samt vikten av att ta deras perspektiv. Resultatet speglade även ungdomarnas individualitet. Resultatet hjälper således till att belysa den tidigare forskningen samt utöka vår bemötandekompetens.</p>

Uppsatsen är en studie av Funktionell Familjeterapi (FFT). Syftet var att undersöka om en FFT-behandling innebar en förändring för en ungdom och dennes föräldrar avseende deras beskrivning av familjeklimatet och dyaderna inom familjen. Målgruppen utgjordes av 29 familjer som under åren 2011-2013 avslutat en FFT-behandling på Ungdomscentrum, Uppsala kommun. Familjerna hade fyllt i självskattningsformulären Frågor om Familjemedlemmar och Familjeklimat före och efter behandlingen. Resultatet visade ett flertal statistiskt signifikanta skillnader vilket stämde överens med tidigare forskning av modellen, både internationellt och nationellt. Kritik och klander hade minskat mellan familjemedlemmarna och föräldrarna ansåg sig mindre överinvolverade i sina ungdomar efter behandlingen. När det gäller Familjeklimat visade det sig att ungdomarna, mödrarna och fäderna upplevde mer närhet och mindre distans inom familjen efter genomför behandling. Studien bekräftade att FFT-modellen ger en viss effekt för familjer med en tonåring som har ett utagerande beteende. Den starka betoningen på att ändra familjens kommunikationsmönster till en mer stödjande sådan, har avgörande betydelse för om familjen fullföljer behandlingen och för om behandlingsresultatet blir positivt. / The paper is an evaluation of Functional Family Therapy (FFT). The aim was to investigate whether a FFT treatment meant a change for a youth and his parents regarding their description of family climate and dyads within the family. The target group consisted of 29 families that during 2011-2013 completed the FFT treatment at Ungdomscentrum (Youth Centre), in Uppsala community. The families had completed the self-assessment forms Issues of Family members and Family climate before and after the treatment. The results showed several significant differences that were consistent with previous research of the model, both internationally and nationally. Criticism and blame had been reduced between family members and the parents considered themselves less over-involved in their youth after the treatment. Current Family climate, it turned out that the adolescents, mothers and fathers experienced more closeness and less distance within the family in the end of treatment. The evaluation confirmed that the FFT- model provides some effect for families with a teenager with behavior problems. The strong emphasis on changing family patterns of communication to a more supportive one, is crucial for the family to complete their treatment and for the result of the treatment.

Psittacines and reptiles are exotic animals that are difficult to care for and it requires extra knowledge to make a correct assessment of their wellbeing. An animal welfare inspector, with an education in general animal welfare, may not have a deep enough knowledge of exotic animals to do a proper assessment of the animal’s general condition and its environment. In this paper it was therefore examined if animal welfare inspectors have enough knowledge to do a satisfying inspection of establishments working with selling of exotic animals. A literature study was used to examine difficulties with each species. A survey was sent to chosen county administrations to get information of existing educations/knowledge and pet shops were interviewed to see how the inspectors’ knowledge is perceived. This is done to make an estimation of the demand for this knowledge in big and small counties and how the demand is met. This paper came to the conclusion that even though the county administration may not have this specific knowledge, pet shops felt it was enough to do their job. They did in some cases feel it would be desirable to get more guidance and advices from them. The county administrations also have a clear plan for how to handle cases where expert knowledge, that they may not possess, is needed. / Exotiska djur i Sverige utgörs oftast av reptiler och färggranna fåglar från andra delar av jorden. Detta gör att deras behov och beteende skiljer sig från de mer vanliga sällskapsdjuren.De är svåra att undersöka och har högre krav på en, för dem, naturlig miljö. Då de ursprungligen kommer från andra delar av jorden har de andra krav på de abiotiska faktorerna, som till exempel temperatur och fuktighet. Då dessa krav och behov kan variera stort mellan olika arter krävs det en fördjupad kunskap för att garantera en god miljö för respektive djur. Samma kunskap behövs av djurskyddsinspektören för att kontrollera att dessa behov tillgodoses. En litteraturstudie utfördes för att ta reda på hur exotiska djurs behov och beteende skiljer sig från vanliga sällskapsdjur och vilka problem som kan uppstå vid dålig djurhållning. Fyra länsstyrelser valdes ut och fick svara på en enkät med frågor om utbildning/kunskap och hur de hanterade ärenden med exotiska djur. Djurbutiker med försäljning av exotiska djur i valda län ringdes upp och frågades om hur de uppfattat inspektörerna vid kontroll. Resultatet visade att djurbutikerna tyckte att djurskyddsinspektörernas kunskap om exotiska djur var tillräcklig för att kunna göra kontroller. Det fanns dock en önskan om en högre kunskap för en bättre kommunikation och rådgivning för att få hjälp att skapa en välfärd utöver det lagen kräver. Resultaten visade också en skillnad i hur djurbutikerna uppfattade inspektörens syfte med tillsynen. Alla län hade en välgenomtänkt plan för hur de hanterar fall där extra kunskap behövs. En slutsats som framkom under arbetet var att länsstyrelsen bör utveckla sitt existerande register för att lättare kunna kolla vilka arter som finns i olika djurbutiker och hur många anmälningar det kommit in angående vissa djurslag och arter. Detta skulle det göra det lättare att göra riktade kontroller med en inspektör med rätt kunskap.

Syftet med denna studie var att undersöka vad fritidspedagoger tänker kring relationer och relationsskapande med elever utifrån olika professioners perspektiv. Syftet preciserades till två frågeställningar som ur ett fritidspedagogperspektiv behandlar relationsskapande sammanhang, pedagogers möjligheter till relationsskapande, samt skillnader i fritidspedagogers och lärares relationer med elever. Forskningsmetoden var hermeneutisk och undersökningsinstrumentet kvalitativ semistrukturerad intervju. Urvalet bestod av fyra fritidspedagoger med lång yrkeserfarenhet. Informanternas svar transkriberades, analyserades och kategoriserades. Studien visar att informanterna ser relationsskapande som en av sina viktigaste arbetsuppgifter, samt att informanterna upplever att de har en närmare och bättre relation med elever än vad lärare har. Studien visar även att fritidspedagoger upplever att det föreligger en statusskillnad mellan fritidspedagoger och lärare.

Studien hade som syfte att beskriva och analysera hur pedagoger med specialpedagogiskt uppdrag i förskolan upplever och arbetar med beteendeproblematik. Frågeställningar som skulle besvaras var hur pedagoger med specialpedagogiskt uppdrag i förskolan definierar beteendeproblematik i förskolan, vad de anser kan vara möjliga orsaker till beteendet, vilka grundförutsättningar i verksamheten som är gynnsamma i det praktiska arbetet med beteendeproblematik samt hur det arbetet går till. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod, intervju. Data till studien insamlades genom semistrukturerade telefonintervjuer med pedagoger med specialpedagogiskt uppdrag i förskolan i norra Sverige. Studien visade att det är komplext att definiera vad beteendeproblematik i förskolan är. Vad som orsakar beteendeproblematik är även svårbedömt. Både informanterna och forskare anser att beteendeproblematik kan bero på flera olika faktorer men att det är hur den blir bemött som avgör om barnet får möjlighet att utvecklas positivt eller negativt. Det informanterna lyfte som mest betydande vid arbetet med beteendeproblematik var relationer och kunskap. Genom bärande relationer och en ökad kunskap hos pedagogerna ansåg informanterna att beteendeproblematik inte behövde uppstå i förskolan. Har pedagogerna en förståelse för barnets beteende och inte lägger ansvaret för beteendet på barnet skapas en miljö som är tillåtande och positiv som låter barnet utvecklas.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Föräldrar har en viktig roll i att främja barns hälsa, och har som vårdnadshavare ett ansvar för barnets utveckling. Föräldraförmåga och relation till barnet är faktorer som påverkar utvecklingen. Positivt föräldraskap handlar om att skapa en god relation mellan föräldrar och barn genom att använda positiv förstärkning och beröm i uppfostran samt logiska och naturliga konsekvenser av olika beteenden. Föräldraskapsstil har betydelse för förekomst av beteendeproblem hos barn och föräldrars olika beteende och föräldrastrategier påverkar barnets språk- och framtida utveckling. Samhället har en viktig roll i att erbjuda föräldrastöd.  Syfte: Syftet var att belysa effekter av olika evidensbaserade föräldrastödsprogram till föräldrar och barn upp till skolålder. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Tjugofem artiklar med kvantitativ design RCT eller CRT granskades med kvalitetsmall från Forsberg och Wengström (2015) och resultatet sammanställdes till olika kategorier. Resultat: De ingående programmen var främst från USA, det var tidiga interventioner i spädbarns- eller i förskoleålder och mestadels mammor deltog. Sex olika typer av kategorier identifierades i resultatet, tre om effekter på föräldrar och tre på barn. Förbättringar sågs i föräldrarnas språkbruk gentemot sina barn, i positiva föräldraskapsstrategier och föräldrarnas mående samt i förbättringar av barnens språk, beteendeproblem och utveckling. Slutsats: Föräldrastöd i form av tidiga interventioner kan ge positiva effekter på barns hälsa och utveckling. Studiens resultat genererar kunskap till distriktssköterskans preventiva arbete med föräldrar och barn som att stödja språkutveckling, positiva uppfostringsstrategier och lyhördhet. / ABSTRACT Background: Parents have an important role in promoting their child's health and as caregivers they have the responsibility for their child's development. The capability as a parent and the relationship with the child are factors impacting child development. Positive parenting means to create a good relationship between the parent and the child by using positive reinforcement and praise, and to use logical and natural consequences for different behaviors. The parenting style has an effect on the occurrence of a child's behavioral problems, and different parenting behaviors and strategies affect the child's language and future development. The society has an important role in offering parent support. Objective: The objective of this study was to investigate the effects of evidence-based parenting programs for parents of infants up to school age. Method: The study was performed as a literature review. Twenty-five articles with a quantitative RCT or CRT-design were examined regarding their quality using a template from Forsberg and Wengström (2015) and the results were analysed and divided into different categories. Results: The included programs were mainly from the US, all were early interventions for infants or preschoolers and mostly mothers attended. Six different categories were identified in the results, three categories about parents and three about children. Improvements were seen concerning parents' use of language towards their child, in positive parenting strategies, and parents' wellbeing, and in children's language production, problem behavior and development. Conclusion:  Parental support in the form of early interventions can have a positive effect on children's health and development.  The study generated new knowledge for district nurses’ preventive work with parents and children in regard to the support of language development, positive parenting strategies and parental sensitivity.

Studien undersöker förskolepersonals beskrivning gällande arbetet med barn i behov av särskiltstöd genom att intervjua verksam personal i olika förskolor. Många forskare använder olika begrepp för att beskriva barn i behov av särskilt stöd, vi valde att använda oss av ett nytt begrepp barn i problematiska situationer i förskolan. Begrepp valdes för att vända bort blicken från barnet som problemskapare och i stället undersöka vad i förskolan som orsakar problem. Resultatet pekar på en medvetenhet hos respondenterna gällande miljön och verksamhetens roll när det kommer till barn i problematiska situationer i förskolan. För att synliggöra hur verksamhetens miljö påverkar barn i behov av särskilt stöd är dokumentation ett återkommande verktyg. Resultatet visar dock en delad inställning till enskild dokumentation riktad mot barnet. Även om det förekommer enskild dokumentation av barn i behov av särskilt stöd, visar resultatet en ovilja att definiera det som dokumentation. Resultatet visar också att respondenterna aldrig talade om sin egen roll, hur den eventuellt orsakar eller förhindrar barn i problematiska situationer i förskolan. Att respondenterna inte talar om den egna rollen leder till frågan om det bara anses vara miljö som orsakar barn i problematiska situationer i förskolan och inte personalens förhållningssätt gentemot barnen?

Bannour, Meniar (2020). Utmanande beteende i klassrummet, En intervjustudie om studiero(Challenging behavior in the classroom). Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Genom att förstå orsaker som skapar ett utmanande beteende och som stör undervisningen kan vi förebygga och förhindra att ett utmanande beteende uppstår. På så sätt skapas studiero, vilket betonas av skollagen (SFS, 2010:800). Min studie belyser vikten av att skolpersonalen ska lyssna på att vara lyhörda för elevernas upplevelser och tankar för att skapa en lärande miljö som gynnar alla.Det övergripande syftet är att beskriva och förstå hur lärare, biträdande rektor och elever i årskurs fem upplever vad som hindrar och möjliggöra studiero samt skapar utmanande beteenden i klassrummet. ●Hur beskriver respondenterna orsaken till att det blir stökigt i klassrummet?●Vilka strategier använder skolpersonalen för att främja lärandet samt skapa studiero?●Vilka konsekvenser använder skolpersonalen för att motverka utmanande beteende?Studien utgår ifrån specialpedagogiska perspektiv, det vill säga traditionellt, kritiskt och relationellt perspektiv, samt dilemmaperspektiv. I studien används även sociokulturella perspektiv med fokus på relation och kommunikation. I studien används en kvalitativ forskningsdesign, inspirerad av en fenomenologisk ansats. Jag genomförde en semistrukturerade fokusintervju (Bryman, 2011) med fem elever i åk 5 och enskilda intervjuer med två lärare och en biträdande rektor. I resultat synliggörs elevernas samt lärarnas och biträdande rektors upplevelser och erfarenheter av vad som hindrar och möjliggöra studiero samt skapar utmanande beteende i klassrummet. Det visar sig att trots att samtliga respondenter betonar vikten av studiero så saknas den, då det finns brist på kommunikationen mellan lärare och elev. När eleven upplever sig ignorerad så används strategier som att störa klasskamrater eller läraren. Lärarna uttryckte att detta är ett sätt att ta kontroll över sin situation och inte för att vara varken elak mot läraren eller kamraterna. Detta tyder på att ett utmanande beteende som stör klassrumsnormer är situationsbundet. Det finns skillnad mellan elevernas och skolpersonalens upplevelser av orsaker som bidrar till att det blir stökigt i klassen. Eleverna tar upp långa lektioner, dålig luft, bristande raster samt lärarnas bemötande och ledarskap. Lärarna tar upp inlärningsmiljö, långa lektioner, undervisningsmetoder och kraven som de ställer på eleven. Medan den biträdande rektorn tar upp brister i fostran och i ledarskapet som en orsak till att det blir stökigt. Det finns även skillnad mellan lärarna och biträdande rektor gällande användning av konsekvenser och strategier som bidrar till studiero vilket i sin tur bidrar till lärande. Gemensamt används anpassade uppgifter, samtal, undervisningsmetoder medan lågaffektiv bemötande enbart används av en lärare. Till sist används disciplinära åtgärder på olika sätt beroende på lärarna och situationer där problemet uppstår.Resultaten visar att det finns behov av handledning på individ-, grupp -och organisationsnivå för att skapa studiero som gynnar elevernas lärande och trygghet.

Sexuella beteendeproblem hos barn är ett relativt outforskat område i Sverige. I denna studie undersöker vi kring fenomenet hos barn i åldern sex till tolv år och vilka insatser som finns att tillgå för dessa barn och deras familjer i Sverige. Vi vill även få mer kunskap om hur könsfördelningen ser ut hos barn med sexuella beteendeproblem. För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att göra en kvalitativ studie som innefattar sex intervjuer med tjänstemän som alla möter barn med sexuella beteendeproblem i sitt yrke.Denna studies resultat visar att sexuella beteendeproblem finns hos både pojkar och flickor och att det både finns likheter och skillnader i hur detta yttrar sig. Vidare visar studien att de befintliga riskfaktorerna för att utveckla sexuella beteendeproblem på många sätt sammanfaller med de riskfaktorer som finns för att utveckla generellt normbrytande beteende. Studien visar också att de insatser och den behandling som finns i Sverige för barn med sexuella beteendeproblem är begränsad och alla informanter som vi har träffat är överens om att mer bör göras för dessa barn.

Föreliggande undersökning är en levnadsvaneundersökning där samband mellan narkotikabruk och kriminalitet samt koppling till ungdomars levnadsvanor undersöks. Det övergripande syftet med aktuell studie är att analysera den levnadsvaneundersökning som genomfördes i Malmö stad höstterminen 2009 och härigenom beskriva och analysera förekomst av narkotikabruk och kriminalitet i årskurs 9 (grundskola) samt årskurs 2 (gymnasium). Centrala frågeställningar är: Hur utbrett är narkotikabruk och kriminalitet? Finns det ett samband mellan narkotikabruk och kriminalitet? Vilka faktorer påverkar narkotikabruk och kriminalitet? Undersökningen visar att narkotikabruk och kriminalitet förekommer bland Malmöungdomar men i olika omfattning. Fler Malmöungdomar uppgav att man använt narkotika någon gång än uppgav att man begått mer allvarligt brott. Cannabis var det dominerande preparatet jämfört med andra typer av narkotika. Samtidigt var Cannabisbruk svagare relaterat till kriminalitet jämfört med annan narkotika. Bruk av annan narkotika än Cannabis medförde ökad risk för allvarligt brott. Regelbundet narkotikabruk och kriminalitet predicerades av individuella levnadsvanor och sociala förhållanden.