Tydliga kopplingar har länge kunnat göras mellan tidiga beteendeproblem och kriminella karriärer. Då tidiga insatser har visat sig vara långsiktigt lönsamma, har det brottsförebyggande arbetet ifrågasatts gällande vilka resurser som är aktuella. Skolan betraktas här som en outnyttjad sådan, inom vilken förskolan framhålls som en viktig arena för tidiga upptäckter av beteendeproblem och påverkan på dessa. Studien syftar därför till att undersöka hur pedagoger som berörda utövare upplever sina påverkansmöjligheter på utvecklingen hos barn med utagerande beteendeproblem i bemötandet av dessa. För att kunna samla relevant information som besvarade studiens frågeställningar, intervjuades fem pedagoger på två förskolor om vilka man menade att barn med utagerande beteendeproblem var, vad som var viktigt i arbetet med dem och vilka svårigheter som fanns i detta. Resultatet visade på en samstämmig syn kring barnens karaktärsdrag, samt att bedömningsfokus snarare låg på behov än på begrepp för och orsaker till beteendet. För att möjliggöra en prosocial utveckling hos barnen, var målet att tillgodose barnet med rätt verktyg för en sund relation till sig själv och till andra. Medmänskligt och professionellt bemötande var här en viktig förutsättning. Metoderna gick övergripande ut på att dels anpassa miljön för att förhindra misslyckanden och stärka barnet, dels på att medla känslor i leken och inrätta sociala koder. Föräldrarna upplevdes som en begränsande faktor för pedagogernas möjligheter att påverka. Vidare uttrycktes behov av kompletterande kunskap. Sammanfattningsvis belyses pedagogers uppfattning av hur medvetenhet och förhållningssätt i pedagogrollen har betydelse för vilken riktningen utvecklingen hos barn med utagerande beteendeproblem får. Därmed hittas viktiga komponenter för övriga utövare och beslutsfattare, samt potentiella utvecklingsområden. / There is a well established connection between criminal careers and behavioral problems in early life. Early efforts of prevention have shown to be long term successful which has lead to questioning of the crime preventing work regarding what resources are current. The school has been considered an untapped resource by reserachers. Preschool in particular is acknowledged as an important area for early descovery of behavioural issues and the impact they have on children. The study aims to examine the way educators who are directly concerned perceive their ability to influence the development of the actions of children with externalizing behavior problems. In order to answer the questions of the study, five educators at two nursery schools were interviewed. They were asked how they identify children with externalizing behavior problems, what the most important elements in the treating of these children are and finally what difficulties they exeperience. The result shows a consensus view of children’s character traits. It also shows that the educators’ wish to emphasise children’s needs rather than the concepts and causes of their behaviour. In order to enable a pro-social development of these children the educators aim to ensure that children are provided with tools that help them develop a helthier relationship to themself and to others. In the work to achieve this, the educators have to act in a professional and humane way towards the children. These methods mainly work in two ways. They are partly about adapting the environment in order to prevent failures and strengthen children but also about mediating emotions in the context of the play and help set social codes. Parents were often stated by the educators to be limiting their work on influencing children’s behaviour. Furthermore they also expressed the need of increased knowledge in the field. The study emphasises educators’ perception of how awareness and attitudes of the educator is significant for the direction of the development for children with externalizing behavior problems. This could help other actors and decision-makers find new potential areas of development.

Adoption agerar som en skyddsfaktor för barn som av olika anledningar behöver en ny familj. Barnen adopteras med olika erfarenheter i bagaget och behöver acklimatisera sig till en helt ny miljö. Trots att de flesta av dessa barn har en positiv anpassningsprocess, visar sig internationellt adopterade vara en sårbar grupp med risk för att utveckla psykisk ohälsa. Syftet med litteraturstudien är att bidra till en ökad förståelse för den psykiska ohälsan som är överrepresenterad bland internationellt adopterade personer, och orsaker till förekomsten. Som metod genomförs en scoping review bestående av sex artiklar. Resultatet tyder på att det finns särskilda omständigheter före och efter adoption som inverkar på internationellt adopterade personers psykiska hälsa. Tidiga och långvariga erfarenheter av försummelse, flera byten av primära vårdhavare, diskriminering och relationen till adoptivföräldrar är sådana sociala omständigheter samt psykologiska orsaker som denna studie visat på. Resultaten tydliggör ett behov av stöd genom alla delar av livet, dock särskilt under tonåren. Vanligt förekommande uttryck eller symptom på psykisk ohälsa var internaliserade och externaliserade beteendemönster och självupplevda skolsvårigheter. Ångest och depression var centralt i internaliserade symptom medan aggression och sociala problem var de mest centrala för externaliserade symptom. Att utveckla stödet är högst aktuellt för socialt arbete både inom det familjerättsliga området och för yrkesgrupper som till exempel kuratorer. Det finns därför ett värde i att öka kunskapen om effektiva stödinsatser för denna målgrupp genom vidare forskning.

The aim of this study was to investigate the associations and differences regarding behaviour- and emotional problems and physical activity (PA) in early school-age children born preterm in comparison to children born full term. The sample consisted of 131 children at age 6-9 (mean age 7.8, including 54 % girls). The participants were divided into four groups depending on weeks of gestational age (GA): extremely preterm (EPT; 22-27 weeks), very preterm (VPT; 28-33 weeks), moderate preterm (MPT; 34-37 weeks) and the control group born at full term (FT; 38-42 weeks). The data were received from parent’s ratings on the questionnaire Child Behaviour Checklist (CBCL). The result showed that children born EPT were rated as having significantly more symptoms of depression, ADHD and conduct disorders, compared to the children born VPT, MPT and FT. The children born EPT also participated more in individual sports rather than team sports and in particular for those children with high ratings on ADHD Scale and Oppositional Defiant Scale. In conclusion, children born EPT seem to have more symptoms on behavioural and emotional problems and therefore more attention is needed to define appropriate interventions for this group to prevent and treat these problems. Even though PA didn’t manifestly decrease with lower GA in this sample it’s likely that bigger differences will show when the children grow older and more investigations are needed to examine the impact of PA among children born PT. / Syftet med denna studie var att undersöka relationer mellan beteende och emotionella problem samt fysisk aktivitet i tidig skolålder hos prematura barn i jämförelse med fullgångna barn. Urvalet bestod av 131 barn i åldern 6–9 (medelvärde 7.8, inklusive 54 % flickor). Deltagarna blev indelade i fyra grupper beroende på gestationsålder: extremt prematura (22–27 veckor), mycket prematura (28–33 veckor), måttligt prematura (34–37 veckor) och kontrollgruppen som bestod av fullgångna barn (38–42 veckor). Datamaterialet inhämtades från föräldrarnas skattningar på enkäten Child Behaviour Checklist (CBCL). Resultaten visade att barn som fötts extremt prematurt skattades ha signifikant mer symtom av depression, ADHD och uppförandestörning jämfört med mycket och måttligt prematura samt fullgångna barn. Barnen som fötts extremt prematurt utövade även mer individuella idrotter och mindre lagidrotter, vilket var speciellt tydligt för barn med höga skattningar på skalorna ADHD och trotssyndrom. Sammanfattningsvis har barn födda extremt prematurt mer emotionella och beteendemässiga problem jämfört barn med längre gestationsålder, och utifrån det behövs mer fokus på att utforma lämpliga interventioner för att förebygga och behandla dessa problem. Även om fysisk aktivitet inte visade sig minska med lägre gestationsålder i vårt urval är det troligt att större skillnader kommer visa sig när barnen blir äldre och vidare undersökningar krävs för att avgöra hur fysisk aktivitet kan tänkas påverka utfallen för prematura barn.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka hur svenska lärare inom Idrott och Hälsa upplever hantering av elevgrupper, samt vilka metoder lärarna använder för att skapa en hållbar undervisningsmiljö i högstadiet och gymnasiet. Studiens frågeställningar är följande: Vilka utmaningar möter lärare med elevgrupper som stör undervisningen? Vilka strategier använder lärare för att hantera dessa utmaningar i undervisningen?   Metod Genom ett subjektivt urval hittades sju erfarna lärare inom gymnasie- och grundskolenivå som deltog i undersökningen. Lärarna blev intervjuade om hantering av elevgrupper med hjälp av en semi-strukturerad intervjuguide. En innehållsanalys användes för att bearbeta empirin. Med hjälp av teoretiska ramverket ‘ecological perspective’ strukturerades resultatet i tre huvudområden: Instructional task, Managerial task och Student Social task system. Resultat De teman som presenteras utifrån första frågeställningen är: Störande moment, Konflikter och Lärarens erfarenhet. Dessa aspekter var kopplade till vilka utmaningar lärare möter med elevgrupper. De teman som presenteras utifrån andra frågeställningen är: Tydlighet, Meningsfullhet, Regler, Gränser, Konsekvenser, Lågaffektivt bemötande, Åldersskillnader, Lärarens inställning, Relationer, Trygghet, Elevsamtal och Kollegialt samarbete. Dessa aspekter var kopplade till vilka strategier lärare använder för hantering av elevgrupper. Studien visar att många lärare upplever beteendeproblem i undervisning och presenterar många olika strategier för att hantera dessa. Alla deltagare upplever att skapa relationer med eleverna är en av de viktigaste strategierna för effektiv hantering av elevgrupper.   Slutsats Studien belyser kunskapen om vilka utmaningar lärare kan uppleva i undervisningen, samt strategier för att hantera dessa utmaningar. Både lärare och lärarstudenter kan få användning av ytterligare kunskap om hantering av elevgrupper och mer möjligheter för utbildning är nödvändigt inom detta område. / Abstract Aim: The aim of this study is to investigate how teachers in Physical Education experience classroom management and what methods teachers use to create a sustainable class environment. Specifically, we want to identify the challenges teachers experience with students in class and the classroom management strategies they use in Physical Education.  Two research questions guide the overall investigation:  What challenges do teachers face with students in classroom management?  What strategies do teachers use with students in classroom management?    Method: Using purposive sampling, seven experienced Physical Education teachers working with high school or junior level classes participated in the investigation. The teachers were interviewed on the topic of classroom management with the help of semi-structured interview guides. The data were content analyzed. A theoretical framework ‘ecological perspective’ structured the results in three areas: Instructional task, Managerial task and Student Social task system.   Result: The themes that were discussed in the first research question were: Disturbing situations, Conflicts and Teachers experiences. These aspects were connected to the challenges that teachers face with students in classroom management. The themes that were discussed in the second research question were: Clarity, Meaningfulness, Rules, Limits, Consequences, Low-affective approach, Year-differences, Teachers attitude, Relationships, Safety, Student communication and Collegial cooperation. These aspects were connected to the strategies that teachers use with students in classroom management. The result is that many teachers experience many challenges and present different strategies within classroom management. All the participants in the study agreed about creating relationships with students is one of the most important strategy for effective classroom management.   Conclusion: The study highlights points regarding the challenges that teachers can experience in teaching, as well as the strategies they use for managing these challenges. Both teachers and pre-teachers may benefit from further knowledge in the area of classroom management and more opportunities for professional education in this area is needed.

Ätproblem hos barn är relativt vanliga och existerar både hos i övrigt friska barn och hos barn med andra sjukdomar och diagnoser. I vissa fall är ätproblemen så allvarliga att de leder till malnutrition. Ofta delas ätproblem in i kategorier beroende på om man tycker sig se en medicinsk orsak eller inte, man skiljer därmed på organiska och icke-organiska problem. Detta arbete fokuserar främst på det som i litteraturen brukar kallas matvägran. Syftet var att belysa området i stort genom att presentera och diskutera aktuell litteratur och forskning om matvägran samt att kritiskt granska olika förklarings-modeller och begrepp. Tre fall av barn med matvägran beskrivs också. Beskrivningarna är baserade på information som lämnats av barnens mödrar i intervjuer och syftar till att beskriva hur naturalförloppet vid matvägran kan se ut samt att undersöka föräldrarnas attityder och känslor kring problemet i sig och kring vårdkontakter. Gemensamma drag var bland andra att barnen haft problem med att äta redan från början och att de alla kräkts frekvent. Mödrarna i de tre fallen beskriver också att de är besvikna över vården av deras barn. Genomgången av etiologi och orsaksteorier pekar mot att matvägran sannolikt är en komplex samverkan mellan en rad olika fysiologiska, psykologiska och miljömässiga faktorer. Att kalla besvären antingen organiska eller icke-organiska kan vara missvisande. Huruvida barnet uppvisar en ovilja eller aversion mot att äta borde vara avgörande för val av behandling och behandlingen bör utformas så att barnets integritet respekteras. / Feeding problems in children are common and exist both in otherwise healthy children and in children with medical conditions. In some cases the feeding problems are severe enough to cause malnutrition. A distinction is often made between organic feeding problems, which are thought to be caused by a medical condition and non-organic problems, where no obvious medical reason can be found. This study was primarily focused on what is referred to as food refusal. The aim of the study was to illuminate the area by presenting and discussing current research as well as critically view common terminology and theories. Three case studies of children with food refusal are also posed. The descriptions are based on information extracted from interviews of their mothers and aim to describe how the natural course of food refusal can present itself as well as to explore parental attitudes and feelings around the problem itself and around contacts with the health care system. Some of the common denominators were that the children all exhibited feeding problems from the beginning and that they have suffered frequent vomiting. The mothers have been disappointed with the care that their children have received. The review of etiology and theories points towards food refusal being a complex interplay between physiological, psychological and environmental factors. To label the problem as being either organic or non-organic can be misleading. Weather the child exhibits an aversion or unwillingness to eat should be an important aspect in choosing treatment form and respecting the child´s integrity should be a priority in treatment.

The interest in adopting imported stray dogs has increased in Sweden in recent years. There are different views on whether to adopt a dog from abroad or not due to different aspects regarding animal welfare problems. Therefore, the purpose of the study is to investigate whether there are differences in behavior and health problems between former stray dogs (FG) and Swedish dogs (SH). Three questionnaires were designed, of which two for dog owners of each dog type and one for veterinarians. In addition, experts in the field, veterinarian Johan Beck-Friis and animal behaviorist Linda Hill specializing in stray dogs, were interviewed. Dog organizations working with importing stray dogs to Sweden were also contacted, but due to a lack of answers, it was difficult to get a general view of them. FG did not appear to have any major behavioral differences compared to SH, except in the case of fear. Furthermore, SH had more health problems than FG according to the dog owners. On the other hand, the majority of the veterinarians considered that FG generally had more behavioral and health problems than SH.

<p>Abstract</p><p>Evidence based research has shown that organized parent support programmes have a good</p><p>effect in strengthening the role of the parent and preventing problems during growth. This</p><p>in turn has a great significance for Public Health.</p><p>Komet is one of the evidence based programmes used in Sweden, based on American</p><p>programmes and adapted to Swedish conditions.</p><p>This qualitative study consists of interviews with six children between six and nine years</p><p>with behaviour problems, whose parents have taken part in the Komet programme.</p><p>With Grounded Theory as research approach the children’s experiences of the programme</p><p>and relations within the family have been looked into and analysed.</p><p>The result of this study suggests that a space for growth of their own is a common need of</p><p>the children, and that this can be achieved by giving them the opportunity to function in a</p><p>family environment where they are seen and understood.</p><p>The Komet programme contributed to this by giving the family tools to strengthen relations</p><p>within the family, create calm and make the children more visible.</p><p>The self image of the children in this study had improved which gave them more room to</p><p>grow in a strengthened family situation. This in turn improved conditions for good feelings,</p><p>and sense of well being, of importance for child development and health.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Evidensbaserad forskning har visat att organiserade föräldrastödsprogram ger god effekt när</p><p>det gäller att stärka föräldrarollen och därmed förebygga problem under uppväxten. Detta har</p><p>i sin tur stor betydelse för den framtida folkhälsan.</p><p>Komet är ett av de evidensbaserade föräldrastödsprogram som används i Sverige idag och</p><p>som utgår från amerikanska föräldrastödsprogram, anpassade till svenska förhållanden.</p><p>Den här kvalitativa studien bygger på intervjuer med sex barn mellan 6 och 9 år med</p><p>beteendeproblem, vars föräldrar deltagit i Komet-programmet. Med grundad teori som ansats</p><p>har barnens upplevelser av programmet och relationerna i familjen undersökts och</p><p>analyserats.</p><p>Resultatet av studien visar att det gemensamma för barnen var behovet av ett eget utrymme att</p><p>växa i, men att förutsättningen för detta var att de gavs möjlighet att fungera i ett</p><p>familjesammanhang där de blev sedda och förstådda.</p><p>Kometprogrammet bidrog till detta genom att ge familjen verktyg för att stärka</p><p>familjerelationerna, skapa större lugn och göra barnen mer synliga.</p><p>Självbilden hos barnen i studien förbättrades vilket gav större rum att växa i en stärkt</p><p>familjesituation. Detta skapade förutsättningar för de goda känslor av glädje och</p><p>välbefinnande, som har betydelse för barns utveckling och psykiska hälsa.</p>

Abstract Evidence based research has shown that organized parent support programmes have a good effect in strengthening the role of the parent and preventing problems during growth. This in turn has a great significance for Public Health. Komet is one of the evidence based programmes used in Sweden, based on American programmes and adapted to Swedish conditions. This qualitative study consists of interviews with six children between six and nine years with behaviour problems, whose parents have taken part in the Komet programme. With Grounded Theory as research approach the children’s experiences of the programme and relations within the family have been looked into and analysed. The result of this study suggests that a space for growth of their own is a common need of the children, and that this can be achieved by giving them the opportunity to function in a family environment where they are seen and understood. The Komet programme contributed to this by giving the family tools to strengthen relations within the family, create calm and make the children more visible. The self image of the children in this study had improved which gave them more room to grow in a strengthened family situation. This in turn improved conditions for good feelings, and sense of well being, of importance for child development and health. / Sammanfattning Evidensbaserad forskning har visat att organiserade föräldrastödsprogram ger god effekt när det gäller att stärka föräldrarollen och därmed förebygga problem under uppväxten. Detta har i sin tur stor betydelse för den framtida folkhälsan. Komet är ett av de evidensbaserade föräldrastödsprogram som används i Sverige idag och som utgår från amerikanska föräldrastödsprogram, anpassade till svenska förhållanden. Den här kvalitativa studien bygger på intervjuer med sex barn mellan 6 och 9 år med beteendeproblem, vars föräldrar deltagit i Komet-programmet. Med grundad teori som ansats har barnens upplevelser av programmet och relationerna i familjen undersökts och analyserats. Resultatet av studien visar att det gemensamma för barnen var behovet av ett eget utrymme att växa i, men att förutsättningen för detta var att de gavs möjlighet att fungera i ett familjesammanhang där de blev sedda och förstådda. Kometprogrammet bidrog till detta genom att ge familjen verktyg för att stärka familjerelationerna, skapa större lugn och göra barnen mer synliga. Självbilden hos barnen i studien förbättrades vilket gav större rum att växa i en stärkt familjesituation. Detta skapade förutsättningar för de goda känslor av glädje och välbefinnande, som har betydelse för barns utveckling och psykiska hälsa.

This essay takes its starting point in two stories where we each describe a self-experienced dilemma. By using the stories as a starting point, the essay aims to find out what the advantages and disadvantages of reward and punishment are and why they have such a significant place in schools.The essay also aims to account for alternative methods in addition to reward and punishment. We are using the essay as our method, which means that, by letting our stories meet research, theories and literature, we reflect on our actions and thus try to create new knowledge. In order to get a historical perspective on reward and punishment we turn to B. F. Skinner and behaviorism. To approach behavioral problems and methods for dealing with them, we have used Ross W. Greene and his motto "children behave if they can" and Bo Hejlskov Elvén's approach low-affective treatment. To explain the presence of reward and punishment in school, we have used Jesper Juul's and Helle Jensen's concept of obedience culture.  We find that reward and punishment are big concepts that include several dimensions and that it is not possible to easily classify them as good or bad and right or wrong. However, we discover that they canlead to objectification of children and that there are methods to deal with behavioral problems that do not include reward or punishment. / Denna uppsats tar avstamp i två berättelser där vi beskriver varsitt egen upplevt dilemma. Genom att använda berättelserna som utgångspunkt syftar uppsatsen till att ta reda på vilka för- och nackdelar som belöning och bestraffning har samt varför de har en så stor plats i skolan. Uppsatsen syftar också till att redogöra för alternativa metoder utöver belöning och bestraffning. Vi använder oss av metoden vetenskaplig essä som innebär att vi, genom att låta våra berättelser möta forskning, teorier och litteratur, reflekterar kring vårt agerande och på så sätt försöker skapa ny kunskap. Vi vänder oss till B. F. Skinner och behaviorismen för att få ett historiskt perspektiv på belöning och bestraffning. För att närma oss beteendeproblem och metoder för att bemöta dem har vi använt oss av Ross W. Greene och hans motto “barn uppför sig om de kan” samt Bo Hejlskov Elvéns förhållningssätt lågaffektivt bemötande. För att förklara belöningens och bestraffningens närvaro i skolan har vi använt oss av Jesper Juuls och Helle Jensens begrepp lydnadskultur.  Vi finner att belöning och bestraffning är stora begrepp som innefattar flera dimensioner och att det inte går att enkelt klassa dem som bra eller dåliga och rätt eller fel. Dock upptäcker vi att de kan leda till objektifiering av barn samt att det finns metoder för att bemöta beteendeproblem som inte innefattar belöning eller bestraffning.

Bakgrund: Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv effekt för både den psykiska och fysiska hälsan. Den kan minska psykiska problem som oro, stress och depression, samt fysiska åkommor som blodtryck, stroke och diabetes. Fysisk aktivitet är numera en allt mer vedertagen metod för att behandla fysiska och psykiska besvär. Individer med ADHD har vanligen problem med hyperaktivitet, impulsivitet, uppmärksamhet, sociala beteenden och kognitiva förmågor.Syfte: Att undersöka den vetenskapliga litteraturen för att få belägg för vilka effekter fysisk aktivitet kan ha för symptom hos individer med ADHD.Metod: I denna systematiska litteraturstudie återfanns via sökningar i databaserna PubMed, The Cochrane Library, Web of Science, Science Direct och PsycINFO artiklar som sedan granskades utifrån en bedömningsmall.Resultat: Fysisk aktivitet upplevdes ha en positiv effekt för hyperaktivitet och uppmärksamhetsproblem samt visade sig minska risken för sociala beteendeproblem hos individer diagnostiserade med ADHD. Vidare påvisades att oavsett regelbundenhet eller omfattning av fysisk aktivitet en positiv effekt för kognitiva förmågor hos individer diagnostiserade med ADHD.Konklusion: Den vetenskapliga litteraturen visar att fysisk aktivitet troligen har en positiv effekt för ett flertal symptom hos individer med ADHD. Dock krävs ytterligare forskning i ämnet. / Background: Physical activity has been shown to have a positive impact for both mental and physical health. It may reduce psychological problems such as anxiety, stress and depression, and physical issues like high blood pressure, stroke and diabetes. Physical activity is now an increasingly accepted method to treat physical and mental disorders. Individuals with ADHD usually have problems with hyperactivity, impulsivity, attention, social behavior and cognitive abilities.Aim: To investigate the scientific literature for evidence about the effect of physical activity on symptoms in individuals with ADHD.Method: In this systematic literature review articles where found through the databases PubMed, The Cochrane Library, Web of Science, Science Direct and PsycINFO witch was later surveyed based on an assessment template.Results: Physical activity was perceived to have a positive effect for hyperactivity and attention problems and appeared to reduce the risk of social behavior problems in individuals diagnosed with ADHD. Furthermore, it was shown that regardless of frequency or extent of physical activity a positive effect was shown on cognitive abilities in individuals diagnosed with ADHD.Conclusion: The scientific literature shows that physical activity is likely to have a positive effect for a variety of symptoms in individuals with ADHD. However, further research on the subject is required.