I Sverige finns ett brett utbud av föräldrastödsinsatser. Trots att 1,5 miljoner av Sveriges invånare är utrikesfödda riktar sig endast 4 av 60 föräldrastödsinsatser till utrikesfödda föräldrar. Att blanda föräldragrupper med inrikes- och utrikesfödda föräldrar kan bidra till social interaktion mellan människor som inte med självklarhet kommer i kontakt med varandra i vardagslivets olika aktiviteter. Det finns ingenting som säger att en föräldrakurs är givande för en utrikesfödd förälder bara för att en inrikesfödd förälder har utvärderat kursen som positiv. Det finns forskning som visar på att det kan vara svårt att arbeta med föräldrastöd när deltagarna har skilda föreställningar om vad en bra familj och förälder bör vara. Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka om det uppstår diskrepans mellan deltagare på föräldrastödskursen Connects familjebegrepp och det familjebegrepp Connectkursens teori grundar sig på. För att undersöka vårt syfte genomfördes kvalitativa intervjuer med kursdeltagarna om deras familjestrukturer innan och efter kursen, skillnader och likheter samt en textanalys av kursens manual. Empirin analyserades utifrån idealtyper av familjer för att tydliggöra skillnader mellan familjebegreppen. De teoretiska begrepp som används för att analysera empirin hämtade vi främst från sociologerna Giddens, Beck och Beck-Gernsheim samt Durkheim. Slutsatserna indikerar att kursdeltagarna uttryckte att de anpassat sin familjestruktur efter den av kursen och samhället förespråkade familjestrukturen. Resultatet visade också att mindre innovationer av Connectmanualen fordrats för att kursdeltagarna skulle kunna ta till sig Connectkursens samtliga information och kunskap. En avgörande variabelför kursens applicerbarhet på gruppen var deltagarnas inställning och motivering tillatt anpassa sig till det svenska samhället.

<p>Syftet med studien var att beskriva förstagångsmammors upplevelse av kontakten med personalen på BVC samt hur de upplever informationen de får från personalen på BVC. Studien hade en beskrivande design och tio förstagångsmammor på en BVC i Mellansverige deltog i studien. Data samlades via intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i sju kategorier. I kategorin <em>telefonkontakt</em> beskriver förstagångsmammor att de önskade bättre tillgänglighet och mer telefontider över dagen. <em>Bemötandet</em> av personalen på BVC upplevdes som personligt, de blev igenkända, det fanns tid för frågor vid besöket och de kunde fråga om allt. <em>Förväntningarna</em> inför kontakten med BVC var höga, de trodde att personalen hade svar på allt. I kategorin <em>föräldrastöd </em>framkom att förstagångsmammorna önskade föräldragrupper i större utsträckning och över en längre tid.  <em>Informationen</em> uppfattades som otillräcklig och den information som gavs var inte alltid relevant för tillfället. I kategorin <em>besök</em> framkom önskemål om längre besökstider. De flesta förstagångsmammor hade blivit erbjudna hembesök, det upplevdes positivt inför den kommande kontakten med BVC. Slutligen i kategorin <em>kontinuitet </em>framkom det att förstagångsmammorna ansåg det som värdefullt att få träffa samma BVC sjuksköterska vid besöken, de kände sig därigenom trygga och fick en bättre kontakt med BVC sjuksköterskan. <strong></strong></p>

Syftet med studien var att beskriva förstagångsmammors upplevelse av kontakten med personalen på BVC samt hur de upplever informationen de får från personalen på BVC. Studien hade en beskrivande design och tio förstagångsmammor på en BVC i Mellansverige deltog i studien. Data samlades via intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i sju kategorier. I kategorin telefonkontakt beskriver förstagångsmammor att de önskade bättre tillgänglighet och mer telefontider över dagen. Bemötandet av personalen på BVC upplevdes som personligt, de blev igenkända, det fanns tid för frågor vid besöket och de kunde fråga om allt. Förväntningarna inför kontakten med BVC var höga, de trodde att personalen hade svar på allt. I kategorin föräldrastöd framkom att förstagångsmammorna önskade föräldragrupper i större utsträckning och över en längre tid.  Informationen uppfattades som otillräcklig och den information som gavs var inte alltid relevant för tillfället. I kategorin besök framkom önskemål om längre besökstider. De flesta förstagångsmammor hade blivit erbjudna hembesök, det upplevdes positivt inför den kommande kontakten med BVC. Slutligen i kategorin kontinuitet framkom det att förstagångsmammorna ansåg det som värdefullt att få träffa samma BVC sjuksköterska vid besöken, de kände sig därigenom trygga och fick en bättre kontakt med BVC sjuksköterskan.

Kunskaps- och attitydprogrammet (KAP) är ett preventivt föräldrastödsprogram för föräldrar till barn med funktionsnedsättning utvecklat av psykolog Thomas Persson. Programmet är utformat utifrån dessa föräldrars specifika förutsättningar och behov av stöd. Dess mål är att öka föräldrars kunskaper om, samt förändra deras attityder till, barnets diagnos och funktionsnedsättning. Målen antas minska riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer för psykisk ohälsa hos barnet, i relationen mellan föräldrar och barn. Programmet har sju syften: Förbättra förälderns tolkning av barnets beteende, minska föräldrastress, förbättra föräldrabeteendet gentemot barnet, minska risken för psykiskt ohälsa hos barnet, öka tilltron till den egna föräldraförmågan, ge hjälp i föräldrarollen samt främja samarbetet mellan föräldrar och sjukvårdens personal. Examensarbetet presenterar en pilotstudie av KAP. Utprovningen ägde rum på barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) vid Sunderby sjukhus, Norrbottens Läns Landsting, med 12 föräldrar till barn med diagnos inom grupperna autismspektrumtillstånd, cerebral pares samt intellektuell utvecklingsstörning. En enkätundersökning genomfördes i syfte att utvärdera programmets effekt på föräldrarna samt deras uppfattning om dess innehåll. Tio föräldrar svarade på enkäten. Resultatet visade att nio föräldrar upplevde ökad kunskap, sju upplevde förändring i attityd samt fyra upplevde förändring i beteende gentemot barnet. Vidare upplevde samtliga föräldrar hjälp i föräldrarollen och var nöjda med samtalen. Slutsatsen blev att programmet hade effekt på föräldrarnas kunskaper, attityder samt beteende, vilket förhoppningsvis kan hjälpa dem att klara av föräldraskapets utmaningar samt minskar risken för psykisk ohälsa hos barnet. Vidare forskning rekommenderas. Kunskaps- och attitydprogrammet (KAP) har visat sig vara effektivt som föräldrastöd och kan rekommenderas som preventiv insats i verksamheter som möter familjer som har barn eller ungdomar med funktionsnedsättning, framför allt inom barn- och ungdomshabilitering, barn- och ungdomspsykiatri samt barn- och ungdomsmedicinsk mottagning.

En procent av alla barn i Sverige föds extremt eller mycket för tidigt (före vecka 33). Dessa barn löper ökad risk för att drabbas av olika sjukdomar och funktionsnedsättningar. Föräldrar som upplever att få ett barn fött för tidigt möter många utmaningar både under barnets första kritiska tid, liksom senare. Forskning visar på ett särskilt behov av att stödja dessa föräldrar, så att de i sin tur klarar av att tillgodose sina barns behov. Syftet med studien var att få en förståelse för familjernas situation , liksom deras uppfattning av samhällets stöd till dem. En kvalitativ intervjustudie med elva föräldrar till extremt eller mycket för tidigt födda barn genomfördes. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visade på föräldrarnas stora oro kring barnets liv och hälsa samt familjens isolering, främst under barnets första tid. Föräldrarnas erfarenheter av hälso- och sjukvård i samband med barnets födsel, sjukhusvård samt övergång till generell hälso- och sjukvård undersöktes. I föräldrarnas beskrivningar sågs en process av både empowerment och "disempowerment". Det slutliga utfallet var övergivna föräldrar med tillit till sin egen förmåga.

No description available.

<p>Insatser för att erbjuda föräldrastöd har stor betydelse för att förebygga och hantera problem med utagerande beteende hos barn. Syftet med studien var att utvärdera individuell föräldrafokuserad behandling enligt Marte Meo-metoden vid utagerande, trots och aggressivitet hos barn. Det finns få vetenskapliga studier gjorda av denna metod. En multipel baslinjedesign användes vid en behandlingskontakt över tio veckor för sex föräldrar till barn i åldrarna 4-9 år med utagerande beteende. Mätmetoderna bestod av återkommande registreringar av barnets trots och utagerande beteende samt olika frågeformulären såsom CBCL, ECBI och BDI. Samtliga barn hade utagerande beteendeproblematik i form av ODD, ADHD eller ADD enligt DSM IV. Fyra av sex föräldrar noterade en minskning av sina barns utagerande beteenden. Föräldrarna uppfattar att den egna situationen förbättrats. Undersökningens begränsade omfattning och resultat diskuteras.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>En engagerad pappa är betydelsefull för barnets hälsa och utveckling. Genom att ge stöd i föräldraskapet kan barnavårdscentralen (BVC) öka barnets möjlighet till god hälsa. <strong>Syfte:</strong> Att belysa de svårigheter och utmaningar pappor till små barn upplever och hur papporna beskriver sitt behov av stöd från BVC. <strong>Metod:</strong> En kvalitativ metod användes. Tio pappor intervjuades och materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys. <strong>Resultat:</strong> Det var en stor händelse och en mycket positiv upplevelse att bli pappa. Det innebar svårigheter och utmaningar framförallt att hinna med både arbete och familj och att ta ansvar för en annan individ. De flesta hade en positiv bild av BVC. De hade många tankar om verksamheten och hur de skulle vilja att den utformades. Papporna upplevde behov av att BVC kontrollerade barnets hälsa, gav rådgivning vid sjukdom och förmedlade kontakter med andra föräldrar. Det var viktigt att kunna komma i kontakt med BVC när behov uppkom liksom att sjuksköterskan kände till barnet. <strong>Slutsats:</strong> Pappor upplevde en svårighet att hinna med både arbete och familj. De önskade främst stöd från BVC när barnen var sjuka och ville att BVC skapade möjligheter för dem att träffa andra pappor. Pappors engagemang är betydelsefullt för barnets hälsa, utveckling och välbefinnande. Det är därför viktigt för BVC att verka för pappors delaktighet i barnens hälsovård. Ett område för framtida forskning är därför att hitta och utvärdera former för föräldrastöd som attraherar pappor.</p> / <p><strong>Background: </strong>Involved fathers are important for childrens´ health and development. By giving parent support the child health care can increase childrens´ chance to good health. <strong>Aim:</strong> To illuminate the difficulties and challenges that fathers of small children experience and how they describe their need of support from the child health care. <strong>Method:</strong> A qualitative method was used. Ten fathers were interviewed and data was analysed using content analysis. <strong>Result: </strong> Becoming a father was a major event in life and a positive experience. It involved difficulties and challenges, especially being able to handle both work and family life and to be responsible of another individual. The majority had a positive image of the child health care. They had many opinions about it and how they would like it to be. The fathers experienced a need that the child health care controlled the child´s health, gave advice when the child was ill and mediated contacts with other parents. It was important to be able to reach the child health care when they needed as well as the nurse knowing the child. <strong>Conclusion: </strong>Fathers experienced difficulties managing work and family life. The fathers´ needs of support from the child health care was greatest when the child was ill and they would like them to provide opportunities to meet other fathers. Committed fathers are important for the child´s health, development and well- being. Therefore, it is important for the child health care to work for fathers´ participation in the health care of the child. A field for future research is therefore to find and evaluate forms of parent support that  attract fathers.</p>

Insatser för att erbjuda föräldrastöd har stor betydelse för att förebygga och hantera problem med utagerande beteende hos barn. Syftet med studien var att utvärdera individuell föräldrafokuserad behandling enligt Marte Meo-metoden vid utagerande, trots och aggressivitet hos barn. Det finns få vetenskapliga studier gjorda av denna metod. En multipel baslinjedesign användes vid en behandlingskontakt över tio veckor för sex föräldrar till barn i åldrarna 4-9 år med utagerande beteende. Mätmetoderna bestod av återkommande registreringar av barnets trots och utagerande beteende samt olika frågeformulären såsom CBCL, ECBI och BDI. Samtliga barn hade utagerande beteendeproblematik i form av ODD, ADHD eller ADD enligt DSM IV. Fyra av sex föräldrar noterade en minskning av sina barns utagerande beteenden. Föräldrarna uppfattar att den egna situationen förbättrats. Undersökningens begränsade omfattning och resultat diskuteras.

Bakgrund: En engagerad pappa är betydelsefull för barnets hälsa och utveckling. Genom att ge stöd i föräldraskapet kan barnavårdscentralen (BVC) öka barnets möjlighet till god hälsa. Syfte: Att belysa de svårigheter och utmaningar pappor till små barn upplever och hur papporna beskriver sitt behov av stöd från BVC. Metod: En kvalitativ metod användes. Tio pappor intervjuades och materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Det var en stor händelse och en mycket positiv upplevelse att bli pappa. Det innebar svårigheter och utmaningar framförallt att hinna med både arbete och familj och att ta ansvar för en annan individ. De flesta hade en positiv bild av BVC. De hade många tankar om verksamheten och hur de skulle vilja att den utformades. Papporna upplevde behov av att BVC kontrollerade barnets hälsa, gav rådgivning vid sjukdom och förmedlade kontakter med andra föräldrar. Det var viktigt att kunna komma i kontakt med BVC när behov uppkom liksom att sjuksköterskan kände till barnet. Slutsats: Pappor upplevde en svårighet att hinna med både arbete och familj. De önskade främst stöd från BVC när barnen var sjuka och ville att BVC skapade möjligheter för dem att träffa andra pappor. Pappors engagemang är betydelsefullt för barnets hälsa, utveckling och välbefinnande. Det är därför viktigt för BVC att verka för pappors delaktighet i barnens hälsovård. Ett område för framtida forskning är därför att hitta och utvärdera former för föräldrastöd som attraherar pappor. / Background: Involved fathers are important for childrens´ health and development. By giving parent support the child health care can increase childrens´ chance to good health. Aim: To illuminate the difficulties and challenges that fathers of small children experience and how they describe their need of support from the child health care. Method: A qualitative method was used. Ten fathers were interviewed and data was analysed using content analysis. Result:  Becoming a father was a major event in life and a positive experience. It involved difficulties and challenges, especially being able to handle both work and family life and to be responsible of another individual. The majority had a positive image of the child health care. They had many opinions about it and how they would like it to be. The fathers experienced a need that the child health care controlled the child´s health, gave advice when the child was ill and mediated contacts with other parents. It was important to be able to reach the child health care when they needed as well as the nurse knowing the child. Conclusion: Fathers experienced difficulties managing work and family life. The fathers´ needs of support from the child health care was greatest when the child was ill and they would like them to provide opportunities to meet other fathers. Committed fathers are important for the child´s health, development and well- being. Therefore, it is important for the child health care to work for fathers´ participation in the health care of the child. A field for future research is therefore to find and evaluate forms of parent support that  attract fathers.