<p>Syftet med studien var att beskriva förstagångsmammors upplevelse av kontakten med personalen på BVC samt hur de upplever informationen de får från personalen på BVC. Studien hade en beskrivande design och tio förstagångsmammor på en BVC i Mellansverige deltog i studien. Data samlades via intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i sju kategorier. I kategorin <em>telefonkontakt</em> beskriver förstagångsmammor att de önskade bättre tillgänglighet och mer telefontider över dagen. <em>Bemötandet</em> av personalen på BVC upplevdes som personligt, de blev igenkända, det fanns tid för frågor vid besöket och de kunde fråga om allt. <em>Förväntningarna</em> inför kontakten med BVC var höga, de trodde att personalen hade svar på allt. I kategorin <em>föräldrastöd </em>framkom att förstagångsmammorna önskade föräldragrupper i större utsträckning och över en längre tid.  <em>Informationen</em> uppfattades som otillräcklig och den information som gavs var inte alltid relevant för tillfället. I kategorin <em>besök</em> framkom önskemål om längre besökstider. De flesta förstagångsmammor hade blivit erbjudna hembesök, det upplevdes positivt inför den kommande kontakten med BVC. Slutligen i kategorin <em>kontinuitet </em>framkom det att förstagångsmammorna ansåg det som värdefullt att få träffa samma BVC sjuksköterska vid besöken, de kände sig därigenom trygga och fick en bättre kontakt med BVC sjuksköterskan. <strong></strong></p>

Syftet med studien var att beskriva förstagångsmammors upplevelse av kontakten med personalen på BVC samt hur de upplever informationen de får från personalen på BVC. Studien hade en beskrivande design och tio förstagångsmammor på en BVC i Mellansverige deltog i studien. Data samlades via intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i sju kategorier. I kategorin telefonkontakt beskriver förstagångsmammor att de önskade bättre tillgänglighet och mer telefontider över dagen. Bemötandet av personalen på BVC upplevdes som personligt, de blev igenkända, det fanns tid för frågor vid besöket och de kunde fråga om allt. Förväntningarna inför kontakten med BVC var höga, de trodde att personalen hade svar på allt. I kategorin föräldrastöd framkom att förstagångsmammorna önskade föräldragrupper i större utsträckning och över en längre tid.  Informationen uppfattades som otillräcklig och den information som gavs var inte alltid relevant för tillfället. I kategorin besök framkom önskemål om längre besökstider. De flesta förstagångsmammor hade blivit erbjudna hembesök, det upplevdes positivt inför den kommande kontakten med BVC. Slutligen i kategorin kontinuitet framkom det att förstagångsmammorna ansåg det som värdefullt att få träffa samma BVC sjuksköterska vid besöken, de kände sig därigenom trygga och fick en bättre kontakt med BVC sjuksköterskan.

Bakgrund: Föräldragruppsutbildning, arrangerad av barnhälsovården, ska erbjudas alla nyblivna föräldrar. Region Skåne har 2011 infört en manual med rekommendationer för hur föräldragruppsutbildningen skall läggas upp i syfte att få en mer enhetlig föräldragruppsverksamhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka förstagångsmammors upplevelser av föräldrastöd i grupp. Metod: Öppna individuella intervjuer genomfördes med elva förstagångsmammor. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att mammorna upplevde ett bristande engagemang och ett otydligt ledarskap från BHV-sjuksköterskan. De upplevde att mötet och gemenskapen med de andra mammorna var det som gav dem det främsta stödet. Resultatet sammanfattas i två kategorier; BHV-sjuksköterskans delaktighet och kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Slutsats: För att kunna möta mammornas förväntningar och ge det stöd som de behöver bör BHV-sjuksköterskan vara lyhörd för och visa ett engagerat intresse för mammornas behov. Ett sätt att nå detta kan vara att fullt ut följa det upplägg som finns beskrivet i manualen. Det är begränsat med forskning angående förstagångsmammors upplevelser av stöd i föräldragrupp därför finns behov av ytterligare forskning. / Background: Parent education, organized by child health service, should be offered to all new parents. In 2011 Region Skåne introduced a manual with recommendations on how parent education can be organized in order to obtain a more uniform parent group activity. Aim: The aim of the study was to describe first-time mothers' experiences of parental support group. Method: Open individual interviews with eleven first-time mothers were conducted. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. Results: The result showed that the mothers experienced a lack of commitment and an unclear leadership from the nurses. They felt that the most important was being able to meet other mothers. The results are summarized in two categories; child health -nurses´ participation and knowledge- and experience exchange. Conclusion: In order to meet mothers' expectations and provide the support they need child health care nurses need to be responsive and interested in mothers' needs. One way to achieve this would be to follow the recommendation described in the manual. There is limited research on first-time mothers' experiences of support in parental support groups and therefore a need for further research.

Förstagångsmammors välbefinnande är ett diskuterat ämne med mycket tidigare forskning bakom sig. Studiens syfte var att undersöka huruvida det finns ett samband mellan förstagångsmammors fysiska och psykiska välbefinnande och olika faktorer som relationer samt stöd från social omgivning och sjukvård med en kvantitativ analysmetod. Enkäter skickades ut till sociala medier och utefter det sammanställdes resultatet via SPSS. Resultatet av denna studie visar att förstagångsmammor är i behov av stöd från sjukvård och social omgivning. En bra relation till framförallt partner och vänner är viktigt för det mentala måendet. Tidigare psykiska besvär, medicinering för psykiska besvär och diagnostisering av personlighetsstörning påvisar en stor risk att drabbas av förlossningsdepression. En besvärlig förlossningsupplevelse kan också bidra till en förlossningsdepression och deltagarna upplevde att de fått bättre information från sjukvården kring de psykiska bieffekterna av att föda barn än de fysiska bieffekterna, något som sa emot tidigare forskning. / The wellbeing of first-time mothers is a well discussed subject with previous research from all over the world. The aim of this study was to see whether there is a connection between the physical and mental wellbeing of first-time mothers and several factors such as relationships, social support and support from healthcare with a quantitative analysis method. Surveys were sent out on social media and the results were compiled via SPSS. The results of this study indicates that first-time mothers are in need of both support from healthcare and their social surrounding. A good relationship to especially partner and friends are important for their mental health. Previous mental disorders, medication for mental disorders or that the person is diagnosed with a personality disorder could increase the risk of experiencing postpartum depression. A difficult birth experience could also contribute to a postpartum depression and the participants experienced that they received better information about the mental side effects of giving birth rather than the physical side effects, which contradicts previous research.