Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att sammanställa och analysera kunskapsläget inom befintlig forskning om anknytningsprocessen mellan adoptivbarn och deras adoptivföräldrar och hur denna process kan främjas. Metod var en systematisk litteratur studie baserad på 32 artiklar. I resultatet fann författarna att en bra anknytning är en viktig bas för barns framtida utveckling samt att adoptivbarn löper större risk att drabbas av mental ohälsa jämfört med biologiska barn. En anknytningsrisk som kan drabba adoptivföräldrar är post adoption depression. Adoptivföräldrar behöver mer stöd jämförelse med andra föräldrar samt att det finns för lite stödåtgärder till adoptivföräldrar på barnhälsovården. Babymassage har visat sig vara en effektiv stödåtgärd för att stärka anknytningen mellan adoptivbarn och deras föräldrar. Motiverande samtal används inom pediatriken för att ge information till föräldrarna på ett effektivare sätt.

No description available.

Övervägande delen av forskning kring socialtjänstens placeringar av barn och ungdom riktar sig mot barnens situation vid dessa insatser eller föräldrarnas upplevelser av skiftande familjebehandlingar. Det har heller inte påträffats forskning riktad mot föräldrars upplevelser av barn och unga placerade i HVB-hem typ behandlingshem.  I aktuell studie delger sex föräldrar med barn, placerade enligt LVU, individuellt sina synpunkter och tankar kring samarbete med socialtjänsten och olika vårdgivare såsom familjehem och HVB - hem. Denna kvalitativa studie, med en tematisk analys på narrativ bas, visar att föräldrarna är i stora drag nöjda med det samarbete som pågår gällande sina barn och ungdomar placerade p.g.a. eget beteende. Föräldrarna har dock därmed inte avsagt sig föräldraskapet utan önskar fortsatt information och delaktighet beträffande sina barn. Studien tar också fäste på anknytningsteorin både ur barnet och förälderns synvinkel gällande fortsatt relation. Fokus ligger också på den förändrade föräldrarollen som informanterna önskar få hjälp att hantera. Det saknas stöd för föräldrarnas egen situation då kris samt skam- och skuldkänslor uppstår i samband med barnens placering. Denna studie, visar stora likheter med utfallet av den studie Allmänna Barnhuset ansvarat för, gällande föräldrars röster om hur det är att ha sina barn placerade i fosterhem. (Höijer, 2007)

Bakgrund: Barnhälsovården har som uppdrag att ge föräldrastöd för att hjälpa föräldrarna att ge sitt barn en god hälsa och utveckling. Om barn har sömnproblem påverkas barnets och familjens välmående och hälsa negativt. Information till föräldrar om sömn kan ge bättre förutsättningar för en god sömn. Föräldrar efterfrågar internetbaserat stöd och god tillgänglighet, vilket podcasts kan erbjuda. Kvaliteten av informationen som ges via podcasts kan vara svår att värdera och därför finns ett behov av att informationen kvalitetsgranskas. Syfte: Att kvalitetsgranska information om sömn och sömnvanor hos barn i åldrarna 0–6 år som ges via podcasts.Metod: En kvantitativ studie med en deskriptiv design. Inkluderade podcastavsnitt lyssnades på och kvaliteten bedömdes via ett eget konstruerat bedömningsformulär. Innehållet i bedömningsformuläret var baserat på Rikshandboken i barnhälsovård. Avsnitten bedömdes och analyserades utifrån hur heltäckande informationen var och med hjälp av Global Quality Scale (GQS).Resultat: Sjutton podcastavsnitt bedömdes. Den information som gavs via podcastavsnitten stämde till 99,2 % överens med Rikshandboken i barnhälsovård. Medianvärdet var 14 för hur heltäckande informationen i ett avsnitt var, maxpoängen var 37. Medianvärdet för GQS var 2 (= generellt låg kvalitet). Utifrån bedömningen kunde nio av podcastavsnitten rekommenderas som föräldrastöd om sömn hos barn 0–6 år, varav sju av dem behövde kompletteras. Slutsats: Generellt kan podcasts med fördel användas som ett komplement till föräldrastödet via barnhälsovården. För att kunna erbjuda avsnitt av hög kvalitet och med heltäckande information kan en egen podcast behöva produceras och uppdateras regelbundet. Förslagsvis kan det genomföras av Rikshandboken i barnhälsovården.

Barnmorskor har inom verksamhetsområdet mödrahälsovård ansvar att stödja föräldrapar inför förlossning och föräldraskap, för att gynna barns välbefinnande. Det regleras utifrån nationella styrdokument av föräldrastöd i grupp. Omfattande forskning finns angående föräldrars upplevelser av stöd i föräldragrupp och mindre av barnmorskors erfarenheter av föräldrastöd i grupp. Syftet med denna studie är att belysa barnmorskors erfarenheter kring att hålla föräldrastöd i grupp. Intervjuer genomfördes med nio barnmorskor på tre olika barnmorskemottagningar i väst Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes som metod. Barnmorskors erfarenheter av att hålla föräldrastöd i grupp, belyses med ett dilemma att balansera föräldrarnas önskemål om svar på praktiska förlossningsrelaterade frågor och den inriktning mot föräldraskap och roll som barnmorskorna anser paren behöva. De betonade vikten av att skapa nätverk för de blivande föräldrarna genom att ge möjlighet att knyta sociala kontakter och därmed även att kunna ta emot stöd och stödja varandra i rollen som förälder. Dessutom att möjliggöra en positiv upplevelse av förlossning samt tillhörande föräldraskap. Samt att de i sin roll som barnmorska hade en vilja att bli bättre på att förmedla sitt budskap där de såg att gruppens dynamik har betydelse för grupp diskussionerna och att de själva reflekterar över sätt att ge föräldrastöd. Slutsatsen är att barnmorskor som håller föräldrastöd i grupp har behov av nya arbetssätt, vilket innebär att barnmorskor kan behöva ett antal nya verktyg som kan leda till att fokus flyttas från förlossningsförberedelser till fokus på föräldraskap. Förnyat arbetssätt kan leda till ökad tillfredsställelse för barnmorskor. / Program: Barnmorskeutbildning

Syftet med studien var att undersöka deltagares upplevelser och tankar av att delta i en generell föräldrastödsbildning. I studien intervjuades 10 slumpvis utvalda föräldrar som deltagit i föräldrastödsutbildningen Alla Barn i Centrum – ABC i Haninge kommun under 2015 och 2016. Frågorna som undersökningen ville ha svar på var: Varför föräldrarna sökte sig till föräldrastödet? Vad föräldrarna förväntade sig av föräldrastödsutbildningen? Vad föräldrarna fick ut av att delta i föräldrastödsutbildningen? Vilken betydelse föräldrastödsutbildning har för familjer och samhället i stort? I analysen av intervjuerna framkom sju gemensamma teman som alla gav svar på undersökningens frågor: För att de hade konflikter, av sociala skäl, för att hantera egen ilska och stress, för att förbättra sin föräldraförmåga, av praktiska skäl, för att få bekräftelse och för att tillfället gavs. Slutsatserna var bland annat att deltagare i generella föräldrastödsprogram är ett exempel på föräldrars reflexiva beteende i Giddens moderna samhälle. / The purpose of the study was to investigate participants' experiences and thoughts of participating in a general parent support program. The study interviewed 10 randomly selected parents who participated in the general Parent Support Program Children in Focus – ABC, in Haninge Municipality in 2015 and 2016. The questions the survey would like to answer was: Why the parents sought parent support programs? What did parents expect from parent support education? What did parents get from participating in parent support education? What importance does parental support education have for families and society at large? In the analysis of the interviews, seven common themes emerged that all responded to the questions of the inquiry: Because of conflicts, for social reasons, to deal with their own anger and stress, to improve their parental skills, for practical reasons, for confirmation and for that the occasion was given. The conclusions was among others that participating in general parenting support programs is an example of parents reflexive behavior in Giddens’s modern society.

Syftet med studien var att undersöka vilket behov och vilken efterfrågan det fanns av att upprätta en familjecentralsliknande verksamhet i Bollebygd kommun. För att uppnå vårt syfte har vi granskat problembakgrunden samt undersökt tjänsten ur ett föräldraperspektiv. Den offentliga sektorn har länge dominerats av en tämligen introvert syn på kommunikationsuppdraget, där tyngdpunkten har legat på skyldigheten att informera. När det kommer till den kommunala verksamheten har denna under senare år genomgått förändring, där de alltmer börjat se medborgarna som sina kunder, med ökat fokus på service. Kommunerna som ingår i Sjuhärad/Södra Älvsborg har ingått i projektet som de valt att kalla "Samverkan kring föräldrastöd i Sjuhärad/Södra Älvsborg". En av kommunerna i Sjuhärad, Bollebygd Kommun, har valt att titta på möjligheten att utveckla en familjecentralsliknande verksamhet. Intentionen med verksamheten är att BVC, Öppna förskolan och socialtjänsten ska samarbeta och verka under samma tak. Teoridelen bygger på teorier och modeller för tjänstekvalitet. De teoretiska modellerna behandlar vilka viktiga faktorer som inverkar på den kundupplevda tjänstekvaliteten. Studien syftar till en kvantitativ ansats och är inte djupgående utan istället har vi eftersträvat att uttyda en mer övergripande bild av problemet. Med hjälp av ett frågeformulär har vi valt att ha avstånd till det som studeras, ur ett så kallat åskådarideal. Empirin bygger på en enkätundersökning som gjordes för att undersöka behov och efterfrågan av en familjecentralsliknande verksamhet i Bollebygd Kommun. Enkäten utformades efter en teoretisk analysmodell som behandlar tjänstekvalitet. Undersökningen visar genomgående positiv respons från respondenterna och att det finns en efterfrågan av en familjecentralsliknande verksamhet. Dock varierar förtroendet för de tre aktörerna som ska ingå. Barnavårdscentralen har högt förtroende hos föräldrar, medan föräldrars förtroende för kyrkans öppna förskola och socialtjänsten varierar. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

<p><strong>Background </strong>During the child’s first year of life there is a continuous contact with the Child Health Services (CHS) and the parents feel confident and involved. After the first year, the visits to the CHS is reduced at the same time as the everyday life changes for the family as the child starts going to day-care and the parents often go back to work.</p><p><strong>Aim </strong>To examine what it is like being a parent to children aged one to five and what kind of parenting support parents of children aged one to five are in need of.</p><p><strong>Method</strong> Semi-structured interviews were used to interview 25 parents in 21 telephone interviews and one focus group with 4 parents. The recruiting of parents was done on site at one open day-care and with the help of CHS nurses in Sweden. There were 10 men and 15 women. The data was analysed thematically using Malterud’s model.</p><p><strong>Results</strong> The social network was seen as a vital part of the family life. Parents who had a small social network asked for more places for parents to meet other parents. The CHS was seen as a natural and self-evident partner during the child’s first year, but as the visits decreased the parents expressed a wish for the contact to continue. The open day-care was a much appreciated place of meeting where parents could meet other parents and exchange thoughts, ideas and experiences. The parents also saw the open day-care as a forum for continued parenting groups that focuses on the children’s different developmental stages. The parents asked for more freedom to choose for themselves and the possibility to influence their own situation in life and not being governed by the state as much.</p><p><strong>Conclusion</strong> Several parents asked for a continued contact with the CHS after the child’s first year. The parents wished that the open-day care be used both as a place of meeting for parents but also as an arena for continued parenting groups that focuses on the children’s developmental stages. Many parents ask for a greater flexibility and possibility for the family to decide for themselves the way they want to live.</p> / <p><strong>Bakgrund</strong> Fram till dess att ett barn fyller ett år finns en tät kontakt med barnhälsovården (BHV) där föräldrarna känner sig trygga och delaktiga. När barnet fyllt ett år avtar besöken samtidigt som vardagen för småbarnsfamiljen förändras; barnet börjar på dagis och föräldrarna återgår ofta i arbete.</p><p><strong>Syfte</strong> Att undersöka hur det är att vara förälder till barn i åldern ett till fem år och vilken typ av föräldrastödsinsatser föräldrar med barn i åldern ett till fem år känner behov av.</p><p><strong>Metod</strong> Tjugofem föräldrar med barn i åldern ett till fem år intervjuades i tjugoen telefonintervjuer och en fokusgrupp med fyra föräldrar. Det var tio män och femton kvinnor. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades tematiskt enligt Malteruds modell. Rekryteringen skedde med hjälp av BHV-sjuksköterskor runt om i Sverige samt på plats på en öppen förskola.</p><p><strong>Resultat</strong> Det sociala nätverkets betydelse för trygghet i föräldraskapet togs upp av många föräldrar, de föräldrar som hade ett litet socialt nät efterfrågade fler särskilda mötesplatser för föräldrar. Barnhälsovården var en självklar och naturlig partner under barnets första år, men när besöken avtog kände föräldrarna en saknad efter fortsatt kontakt. Öppna förskolan var en mycket uppskattad mötesplats där de kunde träffa andra föräldrar och utbyta tankar, idéer och erfarenheter. Föräldrarna såg även öppna förskolan som ett forum för fortsatta föräldragrupper som följer barnens olika utvecklingsfaser. Föräldrarna efterfrågade en större valfrihet och möjlighet att påverka sin egen livssituation, istället för att styras av staten.</p><p><strong>Slutsatser </strong>Flera föräldrar efterfrågar fortsatt kontakt med BHV även efter att barnet fyllt ett år.  De anser att öppna förskolan kunde användas både som en mötesplats och som arena för fortsatta föräldragrupper. Många föräldrar efterlyser också en större flexibilitet och möjlighet att som familj själva bestämma över sin livssituation.</p>

Background During the child’s first year of life there is a continuous contact with the Child Health Services (CHS) and the parents feel confident and involved. After the first year, the visits to the CHS is reduced at the same time as the everyday life changes for the family as the child starts going to day-care and the parents often go back to work. Aim To examine what it is like being a parent to children aged one to five and what kind of parenting support parents of children aged one to five are in need of. Method Semi-structured interviews were used to interview 25 parents in 21 telephone interviews and one focus group with 4 parents. The recruiting of parents was done on site at one open day-care and with the help of CHS nurses in Sweden. There were 10 men and 15 women. The data was analysed thematically using Malterud’s model. Results The social network was seen as a vital part of the family life. Parents who had a small social network asked for more places for parents to meet other parents. The CHS was seen as a natural and self-evident partner during the child’s first year, but as the visits decreased the parents expressed a wish for the contact to continue. The open day-care was a much appreciated place of meeting where parents could meet other parents and exchange thoughts, ideas and experiences. The parents also saw the open day-care as a forum for continued parenting groups that focuses on the children’s different developmental stages. The parents asked for more freedom to choose for themselves and the possibility to influence their own situation in life and not being governed by the state as much. Conclusion Several parents asked for a continued contact with the CHS after the child’s first year. The parents wished that the open-day care be used both as a place of meeting for parents but also as an arena for continued parenting groups that focuses on the children’s developmental stages. Many parents ask for a greater flexibility and possibility for the family to decide for themselves the way they want to live. / Bakgrund Fram till dess att ett barn fyller ett år finns en tät kontakt med barnhälsovården (BHV) där föräldrarna känner sig trygga och delaktiga. När barnet fyllt ett år avtar besöken samtidigt som vardagen för småbarnsfamiljen förändras; barnet börjar på dagis och föräldrarna återgår ofta i arbete. Syfte Att undersöka hur det är att vara förälder till barn i åldern ett till fem år och vilken typ av föräldrastödsinsatser föräldrar med barn i åldern ett till fem år känner behov av. Metod Tjugofem föräldrar med barn i åldern ett till fem år intervjuades i tjugoen telefonintervjuer och en fokusgrupp med fyra föräldrar. Det var tio män och femton kvinnor. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades tematiskt enligt Malteruds modell. Rekryteringen skedde med hjälp av BHV-sjuksköterskor runt om i Sverige samt på plats på en öppen förskola. Resultat Det sociala nätverkets betydelse för trygghet i föräldraskapet togs upp av många föräldrar, de föräldrar som hade ett litet socialt nät efterfrågade fler särskilda mötesplatser för föräldrar. Barnhälsovården var en självklar och naturlig partner under barnets första år, men när besöken avtog kände föräldrarna en saknad efter fortsatt kontakt. Öppna förskolan var en mycket uppskattad mötesplats där de kunde träffa andra föräldrar och utbyta tankar, idéer och erfarenheter. Föräldrarna såg även öppna förskolan som ett forum för fortsatta föräldragrupper som följer barnens olika utvecklingsfaser. Föräldrarna efterfrågade en större valfrihet och möjlighet att påverka sin egen livssituation, istället för att styras av staten. Slutsatser Flera föräldrar efterfrågar fortsatt kontakt med BHV även efter att barnet fyllt ett år.  De anser att öppna förskolan kunde användas både som en mötesplats och som arena för fortsatta föräldragrupper. Många föräldrar efterlyser också en större flexibilitet och möjlighet att som familj själva bestämma över sin livssituation.

The aim of this qualitative study was to investigate the participants experiences of a parent support group and the effect of their participation on their parental role from a learning perspective. As the parent support group takes place as a group activity, the focus was on the individual learning processes which, in turn, are influenced by both the group itself as well as the leaders of the group. The empirical data was collected from a focus group interview with four mothers, and analyzed using empowerment and coping theories. Based on the participants´ narratives, the result showed that the parent support group had a great social and pedagogic effect on the participants. As a result of the received knowledge in the group from both leaders as well as from other participants, they felt less stressed and more confident in their parental role. Keywords: Parent support group, empowerment, coping