Föräldrastöd är en del av barnmorskans arbete och att leda föräldragrupper ingår i barnmorskans profession inom sexuell och reproduktiv hälsa. Föräldrastöd innebär att föräldrarna erbjuds insatser som syftar till att främja barnets hälsa och psykosociala utveckling. Syftet med studien är att beskriva barnmorskors erfarenheter av att leda föräldragrupp. Kvalitativ ansats har använts. Intervjuer gjordes med sex stycken barnmorskor verksamma inom mödrahälsovården. Materialet analyserades utefter kvalitativ innehållsanalys och det framkom fyra kategorier och 16 subkategorier. Resultatet visar att barnmorskorna i studien vill förmedla information till föräldrarna för att förbereda dem inför föräldraskapet. De har en önskan om att förbättra föräldragrupperna genom att vara öppna för förnyelse, ta lärdom av varandra och fortbilda sig. Vidare har de ett behov av att få feedback från föräldrarna och utvärdera föräldragrupperna. Barnmorskan har ledarrollen för föräldragrupperna och skall samordna dem, förbereda föräldragruppens utformning och inkludera både mammor och pappor. Barnmorskorna i studien anser att deras egna tankar och hur de mår påverkar arbetet med föräldragrupperna. Studiens konklusion är att barnmorskans arbete med föräldragrupper är ett viktigt arbete och barnmorskorna behöver få tid till att regelbundet reflektera och planera tillsammans. Föräldragrupperna blir enligt barnmorskorna bäst när föräldrarna är engagerade och aktiva. Föräldrarna bör vara delaktiga i planeringen av innehållet och gruppträffarna bör styras av deras önskemål. Barnmorskorna behöver därför få fortbildning i pedagogiskt arbete för att få strategier att nå ut till föräldrarna. / Program: Barnmorskeutbildning

<p>The aim of this research is to examine how the homes of children, in cooperation with the schools, are offered opportunities to communicate and discuss mathematics together with the children in relevant situations. The overall intent of the study is manifest in scientific questions with focus on how parents view the subject and the opportunities to support their children with math homework as well as possibilities to actively support their child´s mathematics progress. The paper has a pfenomenographic approach, which means that it in a qualitative way describes similarities and differences in the ways the homes perceive this issue. The examination is implemented through a survey in which responds from 73 parents in four classes have been studied. Within this study six semi constructed interviews have been conducted. The result of the study indicates that parents are positive to math homework, but that their ability to guide and support the child's math studies are to some extent limited. There is a need for an increased collaboration between the school and the homes, for instance by instructing the parents on modern math methods.</p>

<p>The aim of this literature review was primarily to describe how the nurse can involve the parents in the care for their premature baby, and secondly to describe the aim, design, method, population and quality of the reviewed studies. Searches have been made in different databases in order to find articles where the search words ”neonatal care”, ”neonatalvård”, ”premature infants” and ”nurse” were included. The literature review was based on 12 scientific articles. The results of the study were divided into six categories; The nursing staff’s relation to the parents, Support group, “Home-early program”, Decision-making, A work in progress and A safe and efficient method. It is the nurse’s task to create a trusting relationship to the parents. The parents’ relationship to the child is a determining factor in its development. Some of the studies described how support groups can be used to help families with premature children. The studies showed that parents want to be involved in making decisions about their baby, but they also find it frightening. There are a lot of ways for the nurse to involve parents in the care for their premature baby. It is very important that the parents get sufficient information, which will enable them to be active when decisions are made about their baby.</p>

<p>The aim of the study was to describe how child health care nurses (CHCN) experienced their work with regard to give support to parents, the content of the work as well as their thoughts concerning developing the support to parents. The study had a descriptive design where ten CHCN from different healthcarecentres in the central part of Sweden were interviewed. The collected material was transcribed and analyzed using qualitative content analysis. The result was presented under the theme<em> to do what is the best for the child</em>, categories and subcategories. In the category <em>conditions and attitudes </em>the CHCN described how they viewed the situation from the child´s point of view, created a confidence, were available, prepared and understanding. The CHCN addressed that the <em>content of the parental support </em>was<em> </em>to identify and make assessments<em>, </em>support parents and give advice, protect the child, cooperate and coordinate and give out information. <em>Positive experiences</em> the CHCN mentioned was to connect with the parents and children, to get positive feedback, the job situation and the feeling of meaningfulness. <em>Difficult situations</em> in their work was to meet children that were abused, parents who were hard to reach, insufficient attachment between mother and child, when reports needed to be made, illness or death, personal obstacles and lack of resources. <em>Improvement areas</em> identified by the CHCN were related to the nature of the parental support provided, resources as well as the level of personal education.<strong></strong></p><p> </p><p> </p><p> </p><p>Keywords: Child health care nurses, parental support, children, experiences</p> / <p>Syftet med studien var att beskriva hur BVC-sjuksköterskor upplevde sitt arbete gällande föräldrastöd, vad arbetet innebar samt vilka tankar BVC-sjuksköterskan hade kring utveckling av föräldrastödet. Studien hade en beskrivande design där tio BVC-sjuksköterskor från olika hälsocentraler i Mellansverige blev intervjuade. Det insamlade materialet blev transkriberat och analyserat med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades i temat <em>att se till barnets bästa</em>, kategorier samt underkategorier. I kategorin <em>förutsättningar och förhållningssätt</em> beskrev BVC-sjuksköterskorna hur de utgick från barnet, skapade förtroende, var tillgänglig, var förberedd och var förstående. BVC-sjuksköterskorna menade att i <em>föräldrastödets innehåll </em>ingick att identifiera behov och göra bedömningar stödja och råda, att skydda barn, samarbeta och samordna samt att ge ut information. <em>Positiva upplevelser </em>som BVC-sjuksköterskorna nämnde var att få kontakt med föräldrar och barn, att få positiv feedback, arbetssituationen samt känsla av meningsfullhet. <em>Svåra situationer </em>i arbetet var att möta barn som for illa, föräldrar som var svåra att nå, brister i anknytningen mellan mor och barn, då anmälningar behövde göras, sjukdom eller dödsfall, personliga hinder samt bristande resurser. <em>Förbättringsområden </em>som BVC-sjuksköterskorna nämnde handlade om innehållet i föräldrastödet, resurser att hjälpa samt egen personlig utveckling av kunskapsområdet.<em></em></p><p><strong> </strong></p><p><strong>                                                                                     </strong></p><p><strong> </strong></p><p>Nyckelord: BVC-sjuksköterskor, föräldrastöd, barn, upplevelser</p>

The aim of this literature review was primarily to describe how the nurse can involve the parents in the care for their premature baby, and secondly to describe the aim, design, method, population and quality of the reviewed studies. Searches have been made in different databases in order to find articles where the search words ”neonatal care”, ”neonatalvård”, ”premature infants” and ”nurse” were included. The literature review was based on 12 scientific articles. The results of the study were divided into six categories; The nursing staff’s relation to the parents, Support group, “Home-early program”, Decision-making, A work in progress and A safe and efficient method. It is the nurse’s task to create a trusting relationship to the parents. The parents’ relationship to the child is a determining factor in its development. Some of the studies described how support groups can be used to help families with premature children. The studies showed that parents want to be involved in making decisions about their baby, but they also find it frightening. There are a lot of ways for the nurse to involve parents in the care for their premature baby. It is very important that the parents get sufficient information, which will enable them to be active when decisions are made about their baby.

The aim of the study was to describe how child health care nurses (CHCN) experienced their work with regard to give support to parents, the content of the work as well as their thoughts concerning developing the support to parents. The study had a descriptive design where ten CHCN from different healthcarecentres in the central part of Sweden were interviewed. The collected material was transcribed and analyzed using qualitative content analysis. The result was presented under the theme to do what is the best for the child, categories and subcategories. In the category conditions and attitudes the CHCN described how they viewed the situation from the child´s point of view, created a confidence, were available, prepared and understanding. The CHCN addressed that the content of the parental support was to identify and make assessments, support parents and give advice, protect the child, cooperate and coordinate and give out information. Positive experiences the CHCN mentioned was to connect with the parents and children, to get positive feedback, the job situation and the feeling of meaningfulness. Difficult situations in their work was to meet children that were abused, parents who were hard to reach, insufficient attachment between mother and child, when reports needed to be made, illness or death, personal obstacles and lack of resources. Improvement areas identified by the CHCN were related to the nature of the parental support provided, resources as well as the level of personal education.       Keywords: Child health care nurses, parental support, children, experiences / Syftet med studien var att beskriva hur BVC-sjuksköterskor upplevde sitt arbete gällande föräldrastöd, vad arbetet innebar samt vilka tankar BVC-sjuksköterskan hade kring utveckling av föräldrastödet. Studien hade en beskrivande design där tio BVC-sjuksköterskor från olika hälsocentraler i Mellansverige blev intervjuade. Det insamlade materialet blev transkriberat och analyserat med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades i temat att se till barnets bästa, kategorier samt underkategorier. I kategorin förutsättningar och förhållningssätt beskrev BVC-sjuksköterskorna hur de utgick från barnet, skapade förtroende, var tillgänglig, var förberedd och var förstående. BVC-sjuksköterskorna menade att i föräldrastödets innehåll ingick att identifiera behov och göra bedömningar stödja och råda, att skydda barn, samarbeta och samordna samt att ge ut information. Positiva upplevelser som BVC-sjuksköterskorna nämnde var att få kontakt med föräldrar och barn, att få positiv feedback, arbetssituationen samt känsla av meningsfullhet. Svåra situationer i arbetet var att möta barn som for illa, föräldrar som var svåra att nå, brister i anknytningen mellan mor och barn, då anmälningar behövde göras, sjukdom eller dödsfall, personliga hinder samt bristande resurser. Förbättringsområden som BVC-sjuksköterskorna nämnde handlade om innehållet i föräldrastödet, resurser att hjälpa samt egen personlig utveckling av kunskapsområdet.                                                                                          Nyckelord: BVC-sjuksköterskor, föräldrastöd, barn, upplevelser

The aim of this research is to examine how the homes of children, in cooperation with the schools, are offered opportunities to communicate and discuss mathematics together with the children in relevant situations. The overall intent of the study is manifest in scientific questions with focus on how parents view the subject and the opportunities to support their children with math homework as well as possibilities to actively support their child´s mathematics progress. The paper has a pfenomenographic approach, which means that it in a qualitative way describes similarities and differences in the ways the homes perceive this issue. The examination is implemented through a survey in which responds from 73 parents in four classes have been studied. Within this study six semi constructed interviews have been conducted. The result of the study indicates that parents are positive to math homework, but that their ability to guide and support the child's math studies are to some extent limited. There is a need for an increased collaboration between the school and the homes, for instance by instructing the parents on modern math methods.

Sammanfattning Att utbilda och erbjuda föräldrar stöd i föräldraskapet är inget nytt fenomen, utan har skett på olika sätt sedan 1600-talet. Synen på föräldrar har genom tiderna haft olika fokus, vilket lett till att insatserna för att stödja föräldrarna har varierat. Idag finns ett överflöd av information, råd, utbildning och kurser kring föräldraskapet. Hur föräldrar ska göra eller inte göra diskuteras flitigt i olika medier. Därmed får vi en viss bild av föräldrarollen. Studiens ambition har varit att visa en tolkningsmöjlighet av föräldrarollen. Hur konstrueras begreppet förälder? Med inspiration av Michel Foucaults diskursanalys har konstruktionen av föräldern i texten SOU 2008:131 Föräldrastöd – en vinst för alla tagits fram och de uttryck för normalitet, makt och styrning som framträder genom dessa konstruktioner har redovisats. Resultatet ger en bild av en förälder som är osäker gällande sin egen roll och fortfarande okunnig om barnens behov och deras utveckling. Genom denna bild uttrycks en föreställning om den normale föräldern och hur denne används för styra problemföräldrar mot stöd och utbildningsverksamheter, som kan ses som ett uttryck av makt som ett led i samhällets strävan efter kompetenta och friska medborgare. Nyckelord: föräldraskap, föräldrautbildning, föräldrastöd, diskursanalys, statlig utredning / Abstract It is not a new phenomenon to educate and support parents in parenting. Since 1700 century it has been accomplished in different ways. Through the ages of time the concept of parents has had different focuses, which has lead to different ways of support for parents. Today there is a lot of information, advice, education and courses around parenthood. How to act or not to act as a parent is discussed in all sort of media regularly. This produces a special idea of what a parent is. The ambition of this study has been to give a possible interpretation of what a parent is, how the concept of parents is constructed. With inspiration from Michel Foucault’s discourse analysis, a construction of parents has been extracted from SOU 2008:131 Föräldrastöd – en vinst för alla and the expressions of normalcy and power that appear in this construction, and how it is used as a tool to govern, has been shown. The results outline a picture of an uncertain and still ignorant parent, ignorant booth on the role as a parent and on knowledge about children’s needs and how they develop. This picture expresses the concept of the “normal parent” and how it is used to bring “problem parents” to join supporting and educating activities. This can be seen as an expression of power to fulfill the community’s need for qualified and healthy citizens. Keywords: parenting, education of parents, parental support, discourse analysis, government comission

The purpose of our study is to examine how parents experienced their participation and their involvement in a solution-focused parenting group. The parenting groups are a part of the social welfare system in a town in south of Sweden. The study is conducted as a qualitative study with focus groups. 11 parents have participated. The study´s theoretical framework considers solution focused theory, social constructionism and process within groups.In the study we found that participants generally perceived their participation as positive and that they received confirmation by meeting other parents in the same situation. Participants’ expectations for practical tips and advice were fulfilled indirectly through their participation, but the focus of the parent group was to strengthen the participants themselves by thinking solution-focused. Although the participants did not receive the practical advice they initially expected, the parent group's approach felt to be positive and the participants have understood the idea behind the solution-focused approach. Overall, participants felt that they have become stronger as people and thus also as parents.The study shows that based on the parents’ statements the group leaders have throughout the parenting groups been faithful to the solution focused idea and have implemented this way of thinking within its participants.This study can be seen as a contribute to the development of future solution focused parenting groups. It also shows that there is a need for parenting groups and that this kind of activity can generate positive effects for participants.

SAMMANFATTNING: Blivande föräldrar står inför stora utmaningar. Föräldragrupperna utformas på mödrahälsovårdsmottagningarna så att föräldrarna får stöd i föräldraskapet och skapar ett nätverk som kan främja en positiv utveckling. Norra Kalmar län vill utveckla sitt arbetssätt i syfte att säkerställa kvalitet inom föräldrastödet för att svara mot föräldrars behov. Syfte: Utvärdering av föräldragrupperna bland förstagångsföräldrar. Metod: Retrospektiv tvärsnittstudie med kvantitativt ansats. Data samlades in genom ett frågeformulär med strukturerade frågor som har utarbetats av författaren. Analys: Beskrivande statistik. Resultatet sammanställdes med hjälp av programmet Excel. Resultat: 252 (n=656) föräldrar deltog i studien. 202 föräldrar (123 mammor och 79 partner) hade deltagit i grupperna. 145 föräldrar hade deltagit i alla träffar. Resultatet visar på att föräldrarna tyckte att grupperna var meningsfulla (84,5 %) och uppfyllde deras behov (85,9 %). Föräldragrupperna anses som en bra förlossningsförberedelse (85,1 %) och kan stärka föräldrarna i föräldraskapet (75,5 %). Hälften av föräldrarna (50, 4 %) har tack vare grupperna skapat kontakter och gemenskap med andra föräldrar. Slutsats: Nästan alla föräldrar känner sig nöjda med sitt deltagande (97,8 %) och kan rekommendera andra (93,3 %) att delta i grupperna.