1 |
Missbruk-ringar på vattnet : En kvalitativ studie om kvinnor och män med missbruksproblematik, deras uppväxt och eget föräldraskap.Hellsvik, Sara, Jakobsson, Marie January 2013 (has links)
Enligt Socialstyrelsen påverkar missbruk föräldrars förmåga att tillgodose sina barns behov. Barn som växer upp med föräldrar med missbruksproblematik lever under en ökad risk att fara illa på olika sätt. Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor och män med missbruksproblematik upplevt sin uppväxt och om de tror att den påverkat deras liv och deras uppfostran till deras egna barn. Samtliga intervjupersoner befann sig på ett LVM-hem. Studien inspireras av narrativ metod och fokuserar på intervjupersonernas berättelser och resultaten presenteras i berättande form med citat. Två kvinnor och två män intervjuades för att kunna göra en jämförelse utifrån ett genusperspektiv. Resultatet visar att tre av de fyra intervjupersonernas uppväxt karaktäriserats av missbruk, psykisk ohälsa och försummelse. Tre av fyra intervjupersoner menar att man inte vill att ens egna barn ska behöva ha en sådan uppväxt som man själv hade, samtidigt visar det att man inte kunnat tillgodose sina barns behov till fullo på grund av eget missbruk. Samtliga intervjupersoner anser att deras uppväxt på något sätt påverkat att de hamnat i missbruk.
|
2 |
Fader är den som giftermålet utpekar : - Ett lämpligt sätt att reglera föräldraskap?Dresch, Cecilia January 2016 (has links)
No description available.
|
3 |
Upplevelser av föräldraskap i det senmoderna samhället : En hermeneutisk studie om föräldraskapJalal Boye, Lavin January 2016 (has links)
Det är inte lätt att vara förälder i dagens samhälle eftersom föräldraskapet kräver mycket ansvar. Uppsatsens frågeställning syftar till föräldraskap och barnuppfostran i det senmoderna samhället. Studien är gjord med den hermeneutiska metoden där grunderna bygger på att försöka förstå det tänkta fenomenet. Studiens teoretiska och begreppsliga ramverk är byggt på Giddens teorier om senmodernitet, risk, intimitet, släktskap och föräldraskap samt olika typer av föräldraskap och globalisering. Resultatet består av olika viktiga teman. I den preliminära tolkningen var de olika teman barnföräldrarelationen, barnuppfostran och föräldraskap som vidare utvecklades till ansvar och barndom i den fördjupade tolkningen. Dessa teman utvecklades genom teorierna och kopplingarna till studiens syfte och frågeställning för att uppnå resultatet. I resultatet framkommer de olika upplevelserna av föräldraskap i det senmoderna samhället. Respondenterna knöt an senmodernitet och den snabba utvecklingen med teknologi. Det visade sig att utvecklingen ansågs vara mer riskfylld med fler nackdelar än fördelar som respondenterna associerade med den teknologiska utvecklingen. Resultatet visade även att relationen mellan barn och föräldrar idag upplevs vara starkare tack vare bra kommunikation. Därför använder sig föräldrarna av de enklaste metoderna vilka är kommunikation och gränssättning.
|
4 |
Att "mammas" : förebyggande arbete med mammor i behov av extra stödElstad, Eva, Rydin, Marion January 2003 (has links)
No description available.
|
5 |
Att "mammas" : förebyggande arbete med mammor i behov av extra stödElstad, Eva, Rydin, Marion January 2003 (has links)
No description available.
|
6 |
Frihet, närhet och livsviktiga gräl : Ett gott föräldraskap enligt Gunnel LindeWest, Maria January 2011 (has links)
No description available.
|
7 |
”Barnets bästa är ett sådant där fluffigt begrepp…” : En kvalitativ intervjustudie kring hur föräldrar och familjerättssekreterare uttrycker ett barnperspektiv i surrogatarrangemang.Björkas, Robin January 2012 (has links)
”Barnets bästa är ett sådant där fluffigt begrepp…” skrevs utifrån tanken att utreda hur ett barnperspektiv kan formuleras i förhållande till barn som är komna ur en surrogatprocess. Detta utifrån synvinkeln av ett antal personer som är eller tänker sig till att bli föräldrar via en surrogatprocess och ytterligare ett antal familjerättssekreterare. Totalt genomfördes fem stycken semi-strukturerade intervjuer med sex personer. Dessa intervjuer analyserades sedan utifrån en så kallad konventionell innehållsanalys. Här har det empiriska materialet kodats förutsättningslöst och utan förutbestämda kategorier, vilket så också lett till en begreppsutveckling av informanternas ”barnens bästa”/barnperspektiv. Ett barnperspektiv har visat sig vara ett mångfacetterat och tvetydigt begrepp där innebörden kan skilja sig stort beroende på vem man talar med. Likväl som det finns ett socialt perspektiv så finns också ett offentligt, mer juridiskt präglat, synsätt. I denna studie kännetecknades informanternas berättelser tydligt utifrån den roll de intervjuades. Då föräldrarna framförallt hyste ett ”barnets perspektiv” i fråga om att se till barnets bästa var familjerättssekreterarnas syn mer präglad av ett pendlande mellan ett renodlat barnrättsperspektiv och ett allmänt barnperspektiv, samtidigt som de alla var individer med egna och unika ingångar. Att värna ett barnperspektiv är slutligen framförallt beroende på individens unika inställning till detta synsätt. Det finns dock en tendens att detta till stor del handlar om en situation av god omvårdnad enligt föräldrarna medan familjerättssekreterarna kompletterar detta synsätt med att lägga en minst lika stor vikt också vid barnets juridiska situation.
|
8 |
Familjer i missbruksmiljö : Professionellas erfarenheter hur missbruk påverkar föräldraskapetAndersson, Petra, Cornelius, Marie January 2009 (has links)
Syfte: Studiens syfte är att är beskriva hur familjer påverkas när en eller båda föräldrarna har någon form av missbruksproblematik. Vi vill även beskriva professionellas erfarenheter av hur ett missbruk påverkar föräldraskapet. Metod: Vi använde oss av den hermeneutiska traditionen med kvalitativ metod som grund och kvalitativ intervju som datainsamlingsmetod, intervjuerna var semistrukturerade och vid intervjutillfällena användes en intervjuguide. Vid analys av intervjuerna användes latent innehållanalys. Resultat: Resultatet påvisar att i familjer, där en eller båda föräldrarna har någon form av missbruksproblematik, råder det brist på struktur och regler. Även om de professionella arbetar med föräldraskap så fokuseras det mestadels på barnens behov exempelvis som att ge dem trygghet och kärlek. Det är just det som föräldraskap innebär, att vara där för sina barn. Resultatet visar också att samhället och det sociala arvet samt nätverket runt föräldrarna påverkar dem i hur de blir och beter sig i sitt föräldraskap och hur dessa föräldrar hanterar olika familjesituationer i det vardagliga livet.
|
9 |
Att äntligen bli förälder! : Adoptivföräldrars erfarenheter av att adoptera och av sitt föräldraskapNordgren, Maria, Jonsson, Erika January 2006 (has links)
Syftet med vår uppsats är att ta del av adoptivföräldrars erfarenhet av att adoptera internationellt och hur de ser på sitt föräldraskap. För att få adoptera ett utländskt barn krävs att de sökande går igenom en omfattande process som både kan vara krävande och arbetsam. Då vi anser att det är svårt att beskriva var adoptionsprocessen börjar och slutar, bygger vår studie på de reflektioner adoptivföräldrar hade på adoptionsprocessen som de gick igenom, hur de ser på sitt föräldraskap och hur de har utvecklat sin föräldraroll. Metoden vi har valt att använda oss av är en kvalitativ metod där vi genomfört intervjuer med åtta adoptivföräldrar, fyra kvinnor och fyra män. Vi har valt att utgå ifrån ett genusperspektiv då vi tycker det är intressant att se om det finns några skillnader på mäns och kvinnors upplevelser. Det centrala vi fann i vårt resultat var att motivet för att adoptera barn var att bilda familj. Sex av adoptivföräldrarna har varit ofrivilligt barnlösa och två hade tidigare biologiska barn. Motivet till att adoptera var dock detsamma för alla. Det som adoptivföräldrarna ansåg var den jobbigaste biten i adoptionsprocessen var den långa väntan på barnet. Själva hemutredningen upplevdes mindre känslig att gå igenom för männen än för kvinnorna. Hur män och kvinnor beskriver sin föräldraroll, över en längre tidsperiod har varit väldigt individuellt. Samtliga ser sig själva som föräldrar och inte adoptivföräldrar, vilket inte alltid stämmer överens med hur omgivningen ser på deras föräldraskap. Många har känt att de måste skydda sina barn under uppväxttiden då det har förekommit mobbning och rasism, men trots det anser samtliga adoptivföräldrar att deras barns uppväxttid i stort sätt varit positiv.
|
10 |
Föräldraskap och ADHD : En kvalitativ studie om förhållningssätt till att vara förälder med ADHD, samt till föreställningar om ADHD och föräldraskap.Al Saati Edsman, Hannah January 2012 (has links)
ADHD är en diagnos som länge givits till barn. Därför rör forskning om ADHD mestadels barn och unga. Viss klinisk forskning finns om föräldrar med ADHD, denna har fokuserat på deras barns framtida utveckling. Kunskap om hur det kan upplevas att vara förälder och ha en ADHD-diagnos saknas. Denna kvalitativa intervjustudie har undersökt olika sätt som föräldrar med ADHD kan förhålla sig till föreställningar kring föräldraskap och ADHD. Den har även haft som syfte att ge förståelse för några olika sätt som personer som är föräldrar och har en ADHD-diagnos kan se på sig själva och sitt föräldraskap. Studien bygger på tre halvstrukturerade intervjuer med föräldrar som har, eller utreds för, en ADHD-diagnos. I studiens teoretiska referensram ses både funktionsförmåga och föräldraskap som något som påverkas av sociala normer och maktordningar. Kön och ålder framkom i analysen som starkt strukturerande ordningar i diskurser gällande både ADHD och föräldraskap. Intervjupersonerna gav uttryck för att en ADHD-diagnos kan innebära både svårigheter och tillgångar i föräldraskapet. Svårigheterna kan bland annat utgöras av stresskänslighet och brist på struktur. Bland tillgångarna kan nämnas hög aktivitetsnivå och barnasinnet i behåll. Av studiens resultat framkommer också att vissa föräldrar med ADHD kan se föräldraskapet som en tillgång och resurs. Studien gör inte anspråk på att uttala sig om skillnader mellan föräldrar med och utan ADHD. Samma goda och mindre goda erfarenheter och egenskaper kan finnas hos många föräldrar både med och utan ADHD, däremot förklarade intervjupersonerna i intervjusituationerna vissa styrkor och svagheter utifrån sin ADHD-diagnos.
|
Page generated in 0.0318 seconds