Sammanfattning Uppsatsen behandlar faderskapspresumtionen i svensk rätt. Faderskapspresumtionen antogs i syfte att förhindra ovisshet om vem som är far till ett barn. Presumtionen fastslår att det är den gifta mannen som är fader till ett barn som föds av dennes maka. En ogift man blir far genom en faderskapsbekräftelse eller dom. Det är socialnämndens uppgift att utredning och godkänna faderskapsbekräftelser. Faderskapspresumtionen blir dock inte tillämpbar för samkönade gifta par på grund av att endast män kan bli fäder. Syftet med uppsatsen är att undersöka faderskapspresumtionens tillämpning hos samkönade gifta par och personer med ändrad könstillhörighet. Uppsatsen behandlar även faderskapspresumtionens tillämplighet i situationer där personer ändrat könstillhörighet. Även frågan om det rättsliga och biologiska faderskapet/föräldraskapet behandlas i uppsatsen.

No description available.