Syftet med denna studie är att utifrån ett föräldraperspektiv undersöka behov av och önskemål om stödsom föräldrar med diagnos inom autismspektrum beskriver i sin föräldraroll. Ett annat syfte är att bidra med ökad kunskaptill en diskussion kring utformandet av stödinsatser för dessa familjer. Studien är kvalitativ med intervjuer som gjorts ihalvstrukturerad form. Åtta föräldrar har intervjuats. Föräldrarna beskriver att deras svårigheter gör det svårt för dem isamspelet med barn och partner. De försöker själva och tillsammans med partnern finna lösningar i samspelet. Till hjälp attfinna lösningar har varit insikt om de egna svårigheterna, stöd riktat till AST-problematiken och att få hjälp i parrelationen.Avlastning framför allt genom utökad tid i förskola beskrivs som väsentlig. Önskemål framförs om att stödet ges med enhelhetssyn på familjen, att stödet anpassas och möjlighet att få samtala med föräldrar med liknande problematik. Studienvisar att föräldrarna efterfrågar stöd i sitt föräldraskap och att ytterligare studier behövs för att kunna möta dessa föräldrarsoch deras barns och partners behov. / The purpose of this study is to examine the needs and wishes of support in the parental role described by parents with diagnosis within the autism spectrum from a parental perspective. Another purpose is to contribute to increased knowledge to a discussion of the design of support for these families. The study is qualitative with interviews carried out in a semistructured format. Eight parents were interviewed. The parents describe their own difficulties, the difficulties in the interaction with the children and with their partner. They try to find solutions in the interaction both by themselves and with their partner. Helpful for finding solutions has been insight into their own difficulties, aid directed at problems related to their diagnosis and to get help in relationship. Relief, particularly through extended time in preschool described as essential. Wishes were expressed that the support is given with a holistic view of the family, that the support is adapted to the parental diagnosis and that opportunity to talk with parents with similar problems is provided. The study shows that the parents desire support in their parenting, and that further studies are needed to meet these needs of these parents, their children andtheir partner.

In this study we investigated the effects of birth order and gender on nonsuicidalself-injury and perceived parental support. This study’s main purposewas to challenge the current use of birth order in psychology. The studyincluded a short questionnaire assessing birth order, gender, perceived parentalsupport and non-suicidal self-injury. The questionnaire was distributed throughan online survey among young adults attending a university in a medium sizedcity in Sweden (N = 202). To explore the perceived parental support, we usedThe Social Provisions scale and non-suicidal self-injury was assessed by theDeliberate Self-harm Inventory, short 9-item scale. The results of these studiesshowed that birth order had no significant effect on non-suicidal self-injury orperceived parental support. On the other hand, the results suggested that genderhad a significant effect on non-suicidal self-injury, with females engaging onnon-suicidal injury more frequently than men. This contradicts earlier studieswhere no effect of gender has been present in young adults. Gender had noapparent effect on perceived parental support. / I denna studie undersökte vi effekten av placering i syskonskaran och kön påicke-suicidalt självskadebeteende och upplevt föräldrastöd. Denna studieshuvudsyfte var att utmana hur placeringen i syskonskaran används i psykologi.Studien inkluderade ett kortare frågeformulär som mätte placering isyskonskaran, kön, upplevt föräldrastöd och icke-suicidalt självskadebeteende.Frågeformuläret delades ut genom en online-baserad undersökning för ungavuxna som studerar på ett universitet i en medelstor svensk stad (N = 202). Föratt undersöka upplevt föräldrastöd använde vi oss av The Social Provisionsscale och icke-suicidalt självskadebeteende undersöktes av Deliberate SelfharmInventory, short 9-item scale. Resultatet av denna studie visade attplacering i syskonskaran inte hade några signifikanta effekter på varken ickesuicidaltsjälvskadebeteende eller upplevt föräldrastöd. Dock visade det sig attkön hade en effekt på icke-suicidalt självskadebeteende, då kvinnor hade enhögre prevalens att praktisera än män. Kön hade ingen uppenbar effekt påupplevt föräldrastöd.

Bakgrund: Sömnproblem hos barn inbegriper svårigheter med insomning och sömnkontinuitet. Omkring 20-30% tros ha sömnproblem, där 5-6% är svåra och ihållande. Det kan leda till att livskvaliteten försämras för föräldrar. Följden av sömnbrist har ett samband med utmattning, stress och depression. Barnhälsovården (BHV) har en viktig roll i att bedöma sömnproblem och vägleda föräldrar. Tidigare forskning visar att föräldrar upplever att BHV inte har tillräcklig kunskap gällande sömnproblem hos barn. Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser kring sömnproblem hos barn. Metod: Insamling av data genomfördes digitalt genom semistrukturerade intervjuer med föräldrar (n=11). Rekrytering utfördes via sociala medier genom ett bekvämlighetsurval. Data analyserades därefter utifrån en kvalitativ innehållsanalys enligt metoden beskriven av Burnard m.fl. (2008). Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier: Barnets sömnproblem är livsförändrande och Barnhälsovården brister kring sömn samt sex underkategorier. Dessa är: Känslan av att bli överrumplad, Sömnbristens konsekvenser för förälderns hälsa, Upplevelser av mognad och förändring över tid, Känslan av att inte bli tagen på allvar, Okvalificerade råd och Otillräcklig kunskap om barns sömnproblematik. Konklusion: Föräldrar upplever att barnets sömnproblem har en omfattande påverkan på familjen. Utifrån föräldrars upplevelser finns det utrymme för förbättring av BHVs kompetens, handläggning och bemötande, där det centrala är att barnets sömnproblem upplevs bli generaliserat. Slutsatsen är att när en generalisering av barnets sömnproblem inte upplevs rimlig för situationen, kan det leda till att BHV missar kärnan i bedömningen kring omfattningen av barnets sömnproblem. / Background: Sleep problems in children include difficulties with sleep onset and sleep continuity. About 20-30% are thought to have sleep problems, with 5-6% being severe and persistent. This can lead to a deterioration in the quality of life for parents. The consequence of sleep deprivation is associated with exhaustion, stress and depression. Child health care service (CHCS) has an important role in assessing sleep problems and guiding parents. Previous research shows that parents feel that CHCS lacks knowledge about sleep problems in children. Aim: The purpose of the study was to elucidate parents' experiences of sleep problems in children. Method: The data was collected digitally through semi-structured interviews with parent’s (n=11). Recruitment took place via social media through a convenience sampling. The data was then analysed according to the method of qualitative content analysis described by Burnard et al. (2008). Result: The analysis resulted in two main categories: The child's sleep problems are life-changing and Child Health Care is inadequate regarding sleep and six subcategories. These are: The feeling of being caught off guard, The consequences of sleep deprivation on the parent's health, Experiences of maturity and change over time, The feeling of not being taken seriously, Unqualified advice and Insufficient knowledge of children's sleep problems. Conclusion: Parents' experience is that the child's sleep problems have a wide-ranging impact on the family. Based on parents' experiences, there is room for improvement of CHCS's competence, handling and treatment, where the key is that the child's sleep problems are perceived to be generalized. The conclusion is that when a generalization of the child's sleep problems is not perceived as reasonable for the situation, it can lead to CHCS missing the core of the assessment about the extent of the child's sleep problems.

Syftet med studien är att undersöka föräldrarådgivares upplevelser av möjligheter och begränsningar i sitt arbete med att upptäcka och förebygga våld i familjerna. Detta för att uppmärksamma deras funktion för våldsprevention och bidra med kunskap till det kriminologiska fältet, samt synliggöra utvecklingsmöjligheter, för att förbättra arbetet i framtiden. Studien utgår från semistrukturerade intervjuer med sju föräldrarådgivare i Malmö och materialet analyseras genom tematisk analys. Resultatet visar att deltagarna upplever att deras tidiga kontakt med familjerna, tillgänglighet, samverkan och rutinmässiga fråga om våldsutsatthet ger möjlighet att upptäcka och förebygga våld. De belyser även sin kunskap om våldets karaktär och aktiva förhållningssätt till våldsproblematiken. Vidare framkommer begränsningar med fördomar, stigmatisering och att våldets breda innebörd kan göra att våldsutsatta inte upptäcks, samt att det finns svårigheter att nå vissa samhällsgrupper. Studien presenterar flera förslag på förbättringar som innefattar att lära sig mer om våld, förtydliga arbetsrutiner kring våld och stärka marknadsföringen om stödfunktioner vid våldsutsatthet. Avslutningsvis bidrar studien med att uppmärksamma föräldrarådgivares viktiga funktion för det våldspreventiva arbetet inom familjer. Framtida studier bör inkludera ytterligare perspektiv och forskningsdesigner, för att komplettera studiens resultat och utveckla föräldrarådgivares våldspreventiva arbete. / The aim of the study is to examine parental counselors' experiences of opportunities and limitations in their work to detect and prevent violence in families. This is to accentuate their function in violence prevention and ability to contribute knowledge to the criminological field, as well as showing development opportunities, in order to improve the work in the future. The study is based on semi-structured interviews with seven parental counselors in Malmö and the material is analyzed through thematic analysis. The result shows that the participants experience that their early contact with the families, availability, cooperation and routine questioning of exposure to violence gives the opportunity to detect and prevent violence. They also highlight their familiarity with the nature of violence and their active approach to the problem of violence. Further, there are limitations with prejudice, stigmatization and that the broad definition of violence can mean that victims of violence are not detected, and that there are difficulties in reaching certain social groups. Several suggestions for improvements are presented, which include learning more about violence, clarifying work routines around violence and better marketing of support functions in cases of violence. In conclusion, the study contributes by drawing attention to the important functions of parental counselors for violence prevention within families. Future studies should include additional perspectives and research designs, to complement the study's results and develop the violence prevention of parental counselors.

Bakgrund: Föräldrastödet som erbjuds i Sverige har genomgått förändringar genom åren. Eftersom nyblivna föräldrar blir utskrivna från BB allt tidigare ökar också kraven på ett förändrat föräldrastöd både på BB och BVC. Föräldrastöd är kärnan i alla former av mödrahälsovårdens och barnhälsovårdens arbete och är integrerat i varje möte som distriktssköterskan och barnmorskan har med föräldrarna. Definitionen av tidigt föräldrastöd omfattar i denna studie barnets två första levnadsveckor. Syfte: Syftet med studien var att undersöka föräldrars erfarenheter av tidigt föräldrastöd på BB och BVC under barnets två första levnadsveckor. Metod: En kvalitativ ansats användes. Elva semistrukturerade intervjuer genomfördes med mammor och pappor som nyligen fått barn. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett övergripande tema presenteras: En känsla av ökad trygghet. Resultatet visar att föräldrarna behöver stöd i sin föräldraroll för att uppnå en känsla av trygghet. Föräldrarna upplever att det är viktigt att familjen ses som en helhet där alla parter behöver sin del av stödet. Resultatet sammanfattas i två kategorier: Trygghet för min och min familjs skull och Personalens förmåga att inge trygghet. Slutsats: Föräldrar erfar stöd som viktigt och behövligt under barnets två första levnadsveckor. Tidigare forskning bekräftar studiens resultat dock finns det begränsad forskning inom området som utgår från föräldrarnas erfarenheter och därför finns behov av ytterligare forskning. / Background: Parent support offered in Sweden has undergone changes through the years. As parents of newborns gets discharged from the hospital earlier than before, the demands for a changed parent support both at the birth center (BB) and at the children´s healthcare center (BVC) increases. Parent support is the core of all forms of maternal health care and child health care and it is integrated in every meeting that the district nurse and midwife has with the parents. The definition in this study of early parent support includes the child's first two weeks of life. Aim: The aim of this study was to describe parents' experiences of early parent support during the child's first two weeks of life. Method: A qualitative approach was used. Eleven semi-structured interviews were conducted with mothers and fathers who recently had a baby. The interviews were analyzed based on a qualitative content analysis. Results: An overall theme is presented: A sense of increased security. The results show that parents need support in their parental role to achieve a sense of security. The parents feel that it is important for the family to be seen as a whole in which all parties need their share of support. The results are summarized in two categories: Security for my and my family's sake and The ability of the staff to produce a feeling of security. Conclusion: It is of the parentsˈ experience that support is important and needed during the child’s first two weeks of life. Previous research confirms the results of this study, however, there is limited research in this area based on parents' experiences and therefore a need for further research.

Den svenska regeringen har tagit fram ett nationellt program för att få ett välfungerande föräldrastöd för den svenska befolkningen. Anledningen till det är att ohälsa bland unga har ökat. Var och en av Sveriges kommuner ska kunna erbjuda föräldrar stöd genom olika föräldrastödsprogram och föräldrautbildningar. Dock tar inte regeringen någon ställning till dem specifika föräldrautbildningar, som tillexempel COPE. Men Statens Folkhälsoinstitut har rekommenderat COPE- föräldrautbildning som ett bra alternativ som föräldrastöd för kommunerna. COPE står för The community parent education program och är en utbildning som erbjuds till föräldrar för inspirera till nya idéer och handlingsmetoder i sitt föräldraskap. Detta har bland annat Sjuhärads kommunalförbund tagit fasta på och tagit ett gemensamt beslut om att införa COPE i kommunerna. Problemet som uppdagats har varit att deltagarantalet inte varit så högt som hade varit önskvärt. Vilket i sin tur har fått några av kommunerna att lägga ner sin COPE verksamhet. Samt varit en av anledningarna till att kommunalförbundet valt att satsa på ett projekt om samverkan kring föräldrastöd i Sjuhäradsbygden. Ur ett föräldraperspektiv har det visat sig att de flesta vet vad COPE- föräldrautbildning är för något men valt att inte använda sig av den som ett stöd eller inspirationsverktyg. Många uppger att anledningen är bristande behov av att få utbildning i sitt föräldraskap och att de inte anse sig ha så stora problem så att det krävs en utbildning. Vilket är budskapet som föräldrarna möter om COPE. Den här studien har med hjälp av översättningsteorin försökt upplysa om vad som påverkar en kommun när något nytt ska implementeras. Samt är syftet är att kunna öka kunskapen om vad som i processen när en idé ska bli praktik. Där kommunernas olikheter ofta gör att översättningen från idé till verklighet ser annorlunda ut. Samtidigt är vikten av att framföra budskapet om COPE till föräldrarna på det sätt som skulle inspirera föräldrarna att gå den.

Bakgrund: I Sverige uppskattas att närmare 38 000 flickor och kvinnor varit utsatta för någon typ av kvinnlig könsstympning. Av dem tros 7000 vara flickor under 18 år. Andelen flickor som befinner sig i riskzonen för könsstympning är oklar. Tidigare forskning visar att flickor i riskzonen är de vars mödrar är könsstympade samt familjens attityd till traditionen. Betydelse för att hamna i riskzon för det beror även på hur länge de bott i Sverige samt integrationen. Barnhälsovårdspersonal har till uppgift att främja hälsa på lika villkor genom att tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö. Samverkan mellan barnavårdscentral och socialtjänst genom utökat hembesöksprogram är ett arbetssätt som bygger på förtroende mellan personal och föräldrar. Ett ökat föräldrastöd och kortare vägar till hjälp hos socialtjänsten. Barnhälsovårdspersonalen som kommer att börja arbeta med ett utökat hembesöksprogram ska kunna känna sig trygga i att de kan möta barnfamiljer med flickor i riskzonen för könsstympning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnhälsovårdspersonalens förhållningssätt i arbetet med flickor i riskzonen för könsstympning. Metod: En kvalitativ intervjustudie med åtta deltagare inom barnhälsovården. Urvalet var strategiskt och intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i temat ojämlikt bemötande och påvisade att personalen inom barnhälsovården bemöter flickor i riskzonen för könsstympning olika. Resultatet visar att det finns olikheter i förhållningssättet med att bemöta flickor i riskzonen för könsstympning och även hur hälsovårdspersonalen inom barnhälsovården hanterar att det finns flickor i riskzonen för könsstympning. Deltagarna hade utvecklat olika strategier eller inga strategier alls för att hantera frågan. Slutsats: Det råder ett ojämlikt bemötande av flickor i riskzonen för könsstympning inom barnhälsovården och det behöver utvecklas en mer jämlik barnhälsovård i socioekonomiskt utsatta områden. En god samverkan innebär hållbarhet både på kort och lång sikt. / Background: In Sweden, it is estimated that nearly 38,000 girls and women have been exposed to some type of female genital mutilation. Of those, 7000 are believed to be girls under 18 years of age. The proportion of girls in risk zone is unclear. Previous research shows that girls at risk are those whose mothers are genital mutilated and how the family´s attitude to the tradition. Significance for ending in a risk zone depends on how long they lived in Sweden as well as integration. Child health care staff have an important role to promote health on equal terms by identifying and initiating early action on problems in children´s health, development and growth environment. The interaction between child health care and social services in expanded home visit programs means a way of providing increased resources. It is a way of working based on trust between personal and parents. Increased parental support and shorter ways to assist in social services. The staff in the child health care who will start this model should be able to feel conscious and confident that they can meet families with girls at risk of genital mutilation. Aim: The aim of the study was to investigate the attitude of the child health care staff in the work of girls at risk of genital mutilation. Method: A qualitative interview study with eight participants in child health care was done. The selection was strategic and the interviews were recorded, transcribed and analyzed by a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in the theme unequal treatment and shows that the child health care personnel treats girls at risk of genital mutilation differently. There are differences in the approach of responding to girls at risk of genital mutilation and also how child health care personnel handle there are girls at risk of genital mutilation. The participants had developed different strategies or no strategies at all to handle the issue. Conclusion: The results show different approaches to the work of girls at risk of genital mutilation in child health care and it reinforces the picture of the importance of a more equal child health care in socio-economically vulnerable areas. Good cooperation means sustainability in the short and long term.

<p>Abstract</p><p>Evidence based research has shown that organized parent support programmes have a good</p><p>effect in strengthening the role of the parent and preventing problems during growth. This</p><p>in turn has a great significance for Public Health.</p><p>Komet is one of the evidence based programmes used in Sweden, based on American</p><p>programmes and adapted to Swedish conditions.</p><p>This qualitative study consists of interviews with six children between six and nine years</p><p>with behaviour problems, whose parents have taken part in the Komet programme.</p><p>With Grounded Theory as research approach the children’s experiences of the programme</p><p>and relations within the family have been looked into and analysed.</p><p>The result of this study suggests that a space for growth of their own is a common need of</p><p>the children, and that this can be achieved by giving them the opportunity to function in a</p><p>family environment where they are seen and understood.</p><p>The Komet programme contributed to this by giving the family tools to strengthen relations</p><p>within the family, create calm and make the children more visible.</p><p>The self image of the children in this study had improved which gave them more room to</p><p>grow in a strengthened family situation. This in turn improved conditions for good feelings,</p><p>and sense of well being, of importance for child development and health.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Evidensbaserad forskning har visat att organiserade föräldrastödsprogram ger god effekt när</p><p>det gäller att stärka föräldrarollen och därmed förebygga problem under uppväxten. Detta har</p><p>i sin tur stor betydelse för den framtida folkhälsan.</p><p>Komet är ett av de evidensbaserade föräldrastödsprogram som används i Sverige idag och</p><p>som utgår från amerikanska föräldrastödsprogram, anpassade till svenska förhållanden.</p><p>Den här kvalitativa studien bygger på intervjuer med sex barn mellan 6 och 9 år med</p><p>beteendeproblem, vars föräldrar deltagit i Komet-programmet. Med grundad teori som ansats</p><p>har barnens upplevelser av programmet och relationerna i familjen undersökts och</p><p>analyserats.</p><p>Resultatet av studien visar att det gemensamma för barnen var behovet av ett eget utrymme att</p><p>växa i, men att förutsättningen för detta var att de gavs möjlighet att fungera i ett</p><p>familjesammanhang där de blev sedda och förstådda.</p><p>Kometprogrammet bidrog till detta genom att ge familjen verktyg för att stärka</p><p>familjerelationerna, skapa större lugn och göra barnen mer synliga.</p><p>Självbilden hos barnen i studien förbättrades vilket gav större rum att växa i en stärkt</p><p>familjesituation. Detta skapade förutsättningar för de goda känslor av glädje och</p><p>välbefinnande, som har betydelse för barns utveckling och psykiska hälsa.</p>

Society has an obligation to offer parents support of various types, an example of such a support is “parent support”. The purpose of this study has been to describe midwives and child health care nurses conceptions of the need for early parent support. The definition of early parent support in this study is the first two weeks after delivery. Since the 1970:ies the Swedish delivery and “BB” care has changed in that the time in hospital care after delivery has been reduced from in average six days, till an average of two days. This change created new demands for the information given to new parents by the child health care nurse. The author used a qualitative content analysis and carried out six interviews. The informants were midwives and child health care nurse from different clinics. The result show that today’s information society have resulted in parents being very well informed, and the informants see it as part of their parent support means helping parents to find valid information in the flow of information available. This confirms research which show that much of the information parents gather themselves on the internet is incorrect. The need for experienced personal available for advice and support has also increased with reduced time spent at the hospital. However, research show that mothers value the advice available from their mothers just as high as that given by healthcare personal. The study also shows that those involved in parent support needs to be open to differences between parents. / Samhället har skyldighet att erbjuda föräldrar stöd i olika former, ett exempel på sådant stöd är föräldrastöd. Syftet med denna studie har varit att beskriva barnmorskors och BVC-sjuksköterskors erfarenheter av tidigt föräldrastöd, med fokus på upplevda behov hos föräldrarna. Sedan 1970-talet har den Svenska förlossnings och BB-vården förändrats genom att vårdtiden efter att ett barn är fött har kortats ned från i genomsnitt sex dagar till i genomsnitt två dagar. Denna förändring ställer andra krav på den information som barnmorskor och BVC-sjuksköterskor delger nyblivna föräldrar. Författaren använde sig av en kvalitativ innehållsanalys och genomförde sex intervjuer. Informanterna var barnmorskor från BB och BVC-sjuksköterskor från olika vårdcentraler. Resultatet visar att dagens informationssamhälle har resulterat i att föräldrar är mycket pålästa och informanterna upplever att en del av föräldrastödet innebär att hjälpa föräldrar att hitta rätt bland all information. Detta bekräftar forskningen som visar på att mycket av den information som föräldrar inhämtar själva från Internet är direkt missvisande. Med nedkortade vårdtider efter förlossningen har även behovet för föräldrar att dygnet runt kunna rådfråga erfaren personal ökat. Forskning visar dock att mammor värderar den information de kan inhämta från sina mammor lika högt som den de får från hälso- och sjukvårdspersonal. Studien visar också att de som bedriver föräldrastöd behöver vara öppna för olikheter föräldrar emellan.

Abstract Evidence based research has shown that organized parent support programmes have a good effect in strengthening the role of the parent and preventing problems during growth. This in turn has a great significance for Public Health. Komet is one of the evidence based programmes used in Sweden, based on American programmes and adapted to Swedish conditions. This qualitative study consists of interviews with six children between six and nine years with behaviour problems, whose parents have taken part in the Komet programme. With Grounded Theory as research approach the children’s experiences of the programme and relations within the family have been looked into and analysed. The result of this study suggests that a space for growth of their own is a common need of the children, and that this can be achieved by giving them the opportunity to function in a family environment where they are seen and understood. The Komet programme contributed to this by giving the family tools to strengthen relations within the family, create calm and make the children more visible. The self image of the children in this study had improved which gave them more room to grow in a strengthened family situation. This in turn improved conditions for good feelings, and sense of well being, of importance for child development and health. / Sammanfattning Evidensbaserad forskning har visat att organiserade föräldrastödsprogram ger god effekt när det gäller att stärka föräldrarollen och därmed förebygga problem under uppväxten. Detta har i sin tur stor betydelse för den framtida folkhälsan. Komet är ett av de evidensbaserade föräldrastödsprogram som används i Sverige idag och som utgår från amerikanska föräldrastödsprogram, anpassade till svenska förhållanden. Den här kvalitativa studien bygger på intervjuer med sex barn mellan 6 och 9 år med beteendeproblem, vars föräldrar deltagit i Komet-programmet. Med grundad teori som ansats har barnens upplevelser av programmet och relationerna i familjen undersökts och analyserats. Resultatet av studien visar att det gemensamma för barnen var behovet av ett eget utrymme att växa i, men att förutsättningen för detta var att de gavs möjlighet att fungera i ett familjesammanhang där de blev sedda och förstådda. Kometprogrammet bidrog till detta genom att ge familjen verktyg för att stärka familjerelationerna, skapa större lugn och göra barnen mer synliga. Självbilden hos barnen i studien förbättrades vilket gav större rum att växa i en stärkt familjesituation. Detta skapade förutsättningar för de goda känslor av glädje och välbefinnande, som har betydelse för barns utveckling och psykiska hälsa.