<p>Detta examensarbete handlar om barn med koncentrationssvårigheter. Det övergripande syftet med arbetet är få en bred kunskapsbas inom området. Metoderna vi använt oss av är litteraturstudier och empiriska studier. För att skapa en ingående förståelse för barn med dessa svårigheter beskriver vi hur olika forskare definierar begreppet, vilka olika typer av koncentrationssvårigheter som finns, samt hur lärare och andra pedagoger kan hjälpa dessa barn. En viktig slutsats som kan dras är att pedagogerna i barnets omgivning måste ha goda kunskaper om, samt vara väl insatta i problematiken för att arbetet ska fungera och ge positivt resultat</p>

<p>Syftet med detta arbete är att genom litteraturstudier och empirisk undersökning ta reda på hur lärare på bästa sätt kan underlätta för DAMP-barn i skolan. Arbetet börjar med en litteraturgenomgång där det först beskrivs vad DAMP innebär. Vidare tas de svårigheter upp som DAMP-barn kan ha och vilka problem som kan möta dem i skolan. I litteraturgenomgången går också att läsa om det ansvar skolan har gentemot DAMP-barn och hur den enskilda läraren på bästa sätt kan anpassa sin undervisning för dessa barn. De olika metodiska grepp somtas upp inbegriper både allmänna åtgärder och mer specifika undervisningsmetoder såsom särskild undervisningsgrupp eller särskilt anpassat undervisningsmaterial. Teoridelen innefattar även fakta som rör föräldrasamverkan. Den kunskap som lärare besitter undersöks dels genom teoretiska studier, men framförallt genom intervjuer med tre olika lärare. Genom dessa studier framkommer bland annat att DAMP-barn har ett stort behov av struktur i sin vardag. De behöver också tydlighet i undervisningen samt möjlighet till arbete i lugn och ro. Det finns inga bestämda mönster för hur DAMP-barnet ska bemötas eftersom varje barn är en särskild individ med särskilda behov. Grunden för allt arbete med DAMP-barn är dock uppbyggelse av barnens självförtroende samt att vara en vuxen som förstår och som har förmågan att visa barnen mycket kärlek.</p>

Detta examensarbete handlar om barn med koncentrationssvårigheter. Det övergripande syftet med arbetet är få en bred kunskapsbas inom området. Metoderna vi använt oss av är litteraturstudier och empiriska studier. För att skapa en ingående förståelse för barn med dessa svårigheter beskriver vi hur olika forskare definierar begreppet, vilka olika typer av koncentrationssvårigheter som finns, samt hur lärare och andra pedagoger kan hjälpa dessa barn. En viktig slutsats som kan dras är att pedagogerna i barnets omgivning måste ha goda kunskaper om, samt vara väl insatta i problematiken för att arbetet ska fungera och ge positivt resultat

Syftet med detta arbete är att genom litteraturstudier och empirisk undersökning ta reda på hur lärare på bästa sätt kan underlätta för DAMP-barn i skolan. Arbetet börjar med en litteraturgenomgång där det först beskrivs vad DAMP innebär. Vidare tas de svårigheter upp som DAMP-barn kan ha och vilka problem som kan möta dem i skolan. I litteraturgenomgången går också att läsa om det ansvar skolan har gentemot DAMP-barn och hur den enskilda läraren på bästa sätt kan anpassa sin undervisning för dessa barn. De olika metodiska grepp somtas upp inbegriper både allmänna åtgärder och mer specifika undervisningsmetoder såsom särskild undervisningsgrupp eller särskilt anpassat undervisningsmaterial. Teoridelen innefattar även fakta som rör föräldrasamverkan. Den kunskap som lärare besitter undersöks dels genom teoretiska studier, men framförallt genom intervjuer med tre olika lärare. Genom dessa studier framkommer bland annat att DAMP-barn har ett stort behov av struktur i sin vardag. De behöver också tydlighet i undervisningen samt möjlighet till arbete i lugn och ro. Det finns inga bestämda mönster för hur DAMP-barnet ska bemötas eftersom varje barn är en särskild individ med särskilda behov. Grunden för allt arbete med DAMP-barn är dock uppbyggelse av barnens självförtroende samt att vara en vuxen som förstår och som har förmågan att visa barnen mycket kärlek.

The aim of this study was to investigate the associations and differences regarding behaviour- and emotional problems and physical activity (PA) in early school-age children born preterm in comparison to children born full term. The sample consisted of 131 children at age 6-9 (mean age 7.8, including 54 % girls). The participants were divided into four groups depending on weeks of gestational age (GA): extremely preterm (EPT; 22-27 weeks), very preterm (VPT; 28-33 weeks), moderate preterm (MPT; 34-37 weeks) and the control group born at full term (FT; 38-42 weeks). The data were received from parent’s ratings on the questionnaire Child Behaviour Checklist (CBCL). The result showed that children born EPT were rated as having significantly more symptoms of depression, ADHD and conduct disorders, compared to the children born VPT, MPT and FT. The children born EPT also participated more in individual sports rather than team sports and in particular for those children with high ratings on ADHD Scale and Oppositional Defiant Scale. In conclusion, children born EPT seem to have more symptoms on behavioural and emotional problems and therefore more attention is needed to define appropriate interventions for this group to prevent and treat these problems. Even though PA didn’t manifestly decrease with lower GA in this sample it’s likely that bigger differences will show when the children grow older and more investigations are needed to examine the impact of PA among children born PT. / Syftet med denna studie var att undersöka relationer mellan beteende och emotionella problem samt fysisk aktivitet i tidig skolålder hos prematura barn i jämförelse med fullgångna barn. Urvalet bestod av 131 barn i åldern 6–9 (medelvärde 7.8, inklusive 54 % flickor). Deltagarna blev indelade i fyra grupper beroende på gestationsålder: extremt prematura (22–27 veckor), mycket prematura (28–33 veckor), måttligt prematura (34–37 veckor) och kontrollgruppen som bestod av fullgångna barn (38–42 veckor). Datamaterialet inhämtades från föräldrarnas skattningar på enkäten Child Behaviour Checklist (CBCL). Resultaten visade att barn som fötts extremt prematurt skattades ha signifikant mer symtom av depression, ADHD och uppförandestörning jämfört med mycket och måttligt prematura samt fullgångna barn. Barnen som fötts extremt prematurt utövade även mer individuella idrotter och mindre lagidrotter, vilket var speciellt tydligt för barn med höga skattningar på skalorna ADHD och trotssyndrom. Sammanfattningsvis har barn födda extremt prematurt mer emotionella och beteendemässiga problem jämfört barn med längre gestationsålder, och utifrån det behövs mer fokus på att utforma lämpliga interventioner för att förebygga och behandla dessa problem. Även om fysisk aktivitet inte visade sig minska med lägre gestationsålder i vårt urval är det troligt att större skillnader kommer visa sig när barnen blir äldre och vidare undersökningar krävs för att avgöra hur fysisk aktivitet kan tänkas påverka utfallen för prematura barn.