Global ETD Search

1	Vad upplever lärare inom fritidshemmet att likvärdighet är? / What does the teachers in the leisure center feel that equivalence is? Conradsen, Kajsa, Mårtensson, Beata January 2023 (has links) Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vad likvärdighet kan vara för lärare som arbetar inom fritidshemmet. Genomförandet av denna studie har sin grund inom den kvalitativa forskningen, där det har genomförts fem semistrukturerade intervjuer. Empirin som samlats in har analyserats enligt ett diskursanalytiskt angreppssätt. De diskursteoretiska begreppen nodalpunkt och subjektspositioner användes för att formulera de funna diskurser som resultatet av denna studie mynnade ut i. Resultatet av denna studie visar att det finns olika sätt att se på likvärdighet hos utbildad personal i fritidshemmets verksamheter. Efter analysen av empirin fann vi två diskurser. Den ena påvisar att en del lärare som vi har intervjuat uppger att likvärdighet är något som bör genomsyra verksamheten. De uppger även att elevernas likvärdighet är det främsta fokuset för att skapa meningsfull och utvecklande verksamhet som går parallellt med styrdokumenten. Den andra diskursen, påvisar att en del lärare som har blivit intervjuade, uppger att likvärdighet är något som står i styrdokumenten och därför bör det finnas i verksamheten. Däremot uppger de att det finns en viss svårighet att applicera likvärdighet i verksamheten. Diskursanalys Fritidshemmet Fritidshemmets lärare Likvärdighet Pedagogy Pedagogik
2	Vem lyssnar på mig? : En studie om elevers inflytande och medbestämmande i fritidshemmets verksamhet Bartol, Goran, Wärn Sahlin, Christin January 2014 (has links) Denna rapports syfte är att studera hur eleverna upplever ovh uttrycker sig kring sina möjligheter till inflytande och medbestämmande i fritidshemmet. Det barndomssociologiska perspektivet som vi använt i denna studie är ett relativt nytt perspektiv, som utgår från barnen själva. Denna teori ser barn som aktörer och medskapare av sin egen verklighet, den barndom de upplever här och nu. Studiens empiriska data samlades in via elevintervjuer som transkriberades samt via bilddokumentation. Fotografierna har eleverna själva tagit. Undersökningsgruppen utgjordes av 48 elever inskrivna i fritidshemmets verksamhet från förskoleklass till år 3, från två skolor. Gruppen fördelades jämt ifråga om ålder och kön. Elevernas svar från intervjuerna och bilddokumetationen analyserades och mönster framträdde och hittades i dessa. Resultatet visar på många likheter med tidigare studier, men ger också nyanser av dessa då lite forskning inom området gjorts och man sällan utgår från elevernas egna uppfattningar. Det mest intressanta i denna studie är hur eleverna upplever begreppet bestämma, hur detta går till, vilka som bestämmer på fritidshemmen och när. Vi hittade mönster som tyder på att eleverna tolkade begreppet bestämma utifrån kontexten, möjligen beroende på vilken mognad eleverna har. Beroende av kontexten kan begreppet bestämma kopplas till makt, frihet och rättvisa Bestämma barndomssociologiskt perspektiv fritidshemmets verksamhet barns perspektiv barns rättigheter
3	Fritidshemmets systematiska kvalitetsarbete med fokus på nyanlända elever / Systematic quality work with focus on newly arrived students in leisure-time center Andersson, Michaela, Forssblad, Jennifer January 2018 (has links) No description available. Nyanlända elever policy enactment-teori Learning Lärande
4	Fritidspedagogers upplevda förutsättningarför att genomföra uppdraget i fritidshemmet : En enkätundersökning med 23 utbildade fritidspedagoger Johansson, Linda, Kibe, Emilia January 2017 (has links) Studiens syfte var att undersöka och beskriva vilka förutsättningar fritidspedagogerna på 10 skolor upplevde sig ha i deras arbete med uppdraget i fritidshemmet. I tidigare forskning har vi funnit faktorer som ger de verksamma inom fritidshemmet förutsättningar att uppfylla uppdraget och dessa är; barngruppens storlek, fritidshemmets lokaler, personaltäthet och personalens kompetens, tid för planering och förberedelse. Studien genomfördes som en enkätundersökning bestående av en större öppen fråga till 23 utbildade fritidspedagoger på 10 skolor i en medelstor kommun i Sverige. Resultatet visar fyra teman som återkommer i fritidspedagogernas upplevelser av förutsättningar för att genomföra fritidshemmets uppdrag och dessa är; Barngruppen som en förutsättning för arbetet meduppdraget, Fritidshemmets lokaler som en förutsättning för arbetet med uppdraget, Fritidshemmets personal som en förutsättning för arbetet med uppdraget och Tid som en förutsättning för arbetet med uppdraget. I rapportens avslutande del diskuteras vilka upplevda förutsättningar fritidspedagogerna har för arbetet med uppdraget i fritidshemmet tillsammans med tidigare forskning. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p> barngruppen fritidshemmets uppdrag fritidspedagoger förutsättningar lokaler tid Pedagogy Pedagogik
5	DET SOCIALA FRITIDSHEMMET : En kvalitativ studie om fritidslärares och rektorers arbete och förutsättningar med att främja elevers sociala relationer Norgren, Sofia, Olofsson, Idalina January 2023 (has links) Syftet med denna studie är att undersöka arbetet kring sociala relationer i fritidshemmet på verksamhetsnivå och ledningsnivå. Frågeställningarna intresserar sig för att undersöka fritidslärares och rektorers arbeten för att främja sociala relationer i fritidshemmet samt vad rektorer och fritidslärare uppfattar är de viktigaste förutsättningarna för det sociala arbetet i fritidshemmet. Studien är baserad på en kvalitativ design där semistrukturerade intervjuer används som datainsamlingsmetod. Fyra fritidslärare och fyra rektorer har deltagit som informanter i studien. Resultatet förklaras och analyseras utifrån den sociokulturella teorin. I den tematiska analysen av empirin identifierades fem teman. Resultatet visar att det finns arbeten, strategier och verktyg för att främja sociala relationer i fritidshemmet. Fritidslärarna arbetar med bland annat lekgrupper för att elever ska få möjlighet att utveckla sina relationer, träna på sociala förmågor och demokratiska processer. Rektorerna arbetar organisatoriskt för att främja elevers sociala relationer genom att ge fritidslärarna tid för kollegial utveckling på möten. För att arbeta med de sociala relationerna krävs det att det också finns förutsättningar till det. Det som fritidslärare anser är de viktigaste förutsättningarna för att främja elevers sociala relationer är att de har nog tid med elever för att bygga goda relationer till dem samt att arbetslaget har tid med varandra som utgör samsyn. Rektorerna delar delvis uppfattning och anser att den viktigaste förutsättningen är att arbetslaget har samsyn. I och med det är det av vikt att fritidslärarna får tid med varandra för att skapa verktyg och strategier tillsammans genom bland annat gemensam planeringstid. relationskompetens fritidshemmets sociala uppdrag konflikthantering planeringstid samsyn Educational Sciences Utbildningsvetenskap
6	Fritidspersonalens verklighet : En enkätstudie om vilken syn personal inom fritidshem har på sin arbetsroll och sitt uppdrag / The reality of leisure teachers : A survey about leisure teachers' view on their profession and mission Albinsson, Josefin, Hållberg, Lisen January 2019 (has links) Efter att fritidshemmet år 2016 fick ett eget kapitel i läroplanen styrktes fritidslärarnas uppdrag ytterligare och från den första juli 2019 blir det krav på behörighet och legitimation för lärare i fritidshem. Med anledning av att yrket har gått, och går igenom förändringar, kan det öppnas upp för att nya förmågor och kunskaper blir av värde att ha i verksamheten jämfört med tidigare. Syftet med denna studie är att undersöka vad verksam personal inom fritidshem anser är värdefulla kvaliteteter, kunskaper och förmågor att besitta vid arbete inom fritidshem. Vi vill även undersöka hur personal inom fritidshem ser på sin yrkesroll och sitt uppdrag. Studien har en kvantitativ metod där vi använt oss av webbenkät för att få in data från personal inom fritidshem, 53 stycken valde att besvara enkäten. Vårt resultat pekar på att ledarskapsförmåga och kunskaper kring konflikthantering är det som är mest värdefullt vid arbete inom fritidshem. Att inneha en relevant pedagogisk utbildning är av vikt men det innebär inte att en person nödvändigtvis är lämplig för arbete inom fritidshem. Kunskaper samt personliga förmågor är mer värdefullt än en relevant pedagogisk utbildning. Det som är minst viktigt att inneha är yrkeserfarenhet samt kunskaper kring digitala verktyg. Resultatet pekar även på att personal inom fritidshem anser att deras arbetsuppgifter ska ha en koppling till fritidshem, alternativt grunda sig i fritidspedagogik, även under skoltid. Våra respondenter tar tydligt avstånd från skolans ordinarie verksamhet, och vill inte arbeta som elevassistent eller resurs i klass. After school programs school education leisure time leisure teachers teacher profession mission Fritidshem fritids skola utbildning fritidspedagogik fritidslärare fritidspedagog fritidspersonal lärare pedagog fritidshemmets uppdrag fritidshemmets yrke fritidshemmets verksamhet yrkesuppdrag yrkesinnehåll Educational Sciences Utbildningsvetenskap Pedagogical Work Pedagogiskt arbete
7	”Utomhusaktiviteter är alltid roligare” : En kvalitativ studie av fritidshemspersonalens syn på och beskrivningar av utomhusaktiviteter och elevens sociala färdigheter Bayat, Humaira, Nunes Wernqvist, Daniela January 2019 (has links) No description available. Fritidshemmets utomhusaktiviteter sociala relationer utveckling lärande sociokulturellt perspektiv Social Sciences Samhällsvetenskap
8	”de har ett jätteviktigt uppdrag, minst lika viktigt som skolan” : Fritidspedagogers och lärares uppfattningar om fritidshemmets uppdrag Yttergren Sojde, Sanne, Andersson, Hedvig January 2018 (has links) Tidigare forskning visar att fritidshemmets uppdrag är otydligt och våra egna erfarenheter från arbete och verksamhetsförlagd utbildning inom skola, har gett oss indikationer på att både lärare och fritidspedagoger har svårt att precisera vad fritidshemmets uppdrag är. Syftet med studien har varit att tolka fem fritidspedagogers och fyra lärares uppfattningar om fritidshemmets uppdrag. Där av gjorde vi en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats, med semistrukturerade intervjuer som metod. Undersökningen har genomförts i två kommuner i Sverige med totalt nio informanter. Informanternas uppfattningar har tolkats och jämförts med varandra och till tidigare forskning. Vårt resultat visade att fritidspedagoger lägger mycket av sitt fokus inom skolans ramar. Det finns skilda uppfattningar om huruvida fritidspedagoger ska använda sitt uppdrag inom skolan eller inte. Uppfattningar om professionen inom skolan skiljer sig inte enbart mellan fritidspedagoger och lärare, utan även inom de båda yrkeskategorierna. En del uppfattningar visar att vissa fritidspedagoger är nöjda med rollen som resurs inom skolan medan andra fritidspedagoger, liksom en del lärare, har uppfattningar om att fritidspedagoger bör få använda sin yrkeskompetens när de arbetar under skoltid. Det anses vara viktigt att fritidspedagogernas status höjs. Vi kan konstatera att både lärare och fritidspedagoger ser olika på fritidshemmets uppdrag och vi får därigenom en förståelse till varför uppdraget kan upplevas otydligt. Slutsatsen av vår studie blir att det är viktigt att fritidshemmets uppdrag och dess pedagogik tydliggörs för att kunna öka statusen av fritidsverksamheten men också fritidspedagogernas yrkesroll inom skolan. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p> Fritidspedagoger fritidshemmets uppdrag lärare samverkan mellan fritidshem och skola uppfattningar. Educational Sciences Utbildningsvetenskap
9	Specialpedagogisk disciplinering på fritidshemmet? : En diskursanalys av fritidshemmets styrdokument / Special educational discipline at the leisure centre? : A discourse analysis of the leisure center´s governing document Bergstedt, Mikael January 2020 (has links) Fritidshemmets relation till specialpedagogik har varit något oklar. Det har funnits tankar på att fritidshemmet innehåller specialpedagogiska ansatser i sin ordinarie verksamhet samtidigt som det efterfrågats externa specialpedagogiska stödåtgärder. I den här studien har fritidshemmets styrdokument undersökts för att klargöra hur det förhåller sig med förekomst och praktisk innebörd av specialpedagogiska inslag i fritidshemmets uppdrag. Styrdokumentens innehåll granskades utifrån begreppen delaktighet, differentiering och det kompensatoriska uppdraget, ur ett maktperspektiv i en diskursanalys. De specialpedagogiskt förankrade inslagen var rikligt förekommande och hade en betydande disciplinär funktion, som till stora delar kan härledas till skolans verksamhet och den specialpedagogiska tradition som finns där. För fritidshemmet verkar de specialpedagogiska inslagen normaliserande så att avvikare utkristalliseras. Det finns även en tendens till exkludering genom organisatorisk differentiering för elever som inte klarar normalitetskraven. Författarens slutsats är att fritidshemmet behöver en specialpedagogik som är utvecklad för fritidshemmets särart och som kan stödja den pedagogik och det förhållningssätt som finns där, samt en öppenhet med de disciplinära inslag som finns i verksamheten. Delaktighet Differentiering Disciplinering Diskursanalys Fritidshemmets styrdokument Kompensatoriskt uppdrag Specialpedagogik Social Sciences Samhällsvetenskap Pedagogy Pedagogik
10	Fritidshemmets digitaliserade miljö : En intervjustudie med fritidslärare om digitala verktyg / The digitised environment in the leisure time centre : An interview study with leisure teachers on digital tools Castro, Alejandro, Amani, Armin January 2020 (has links) I dagens samhälle använder eleverna sig av digitala verktyg på fritiden. Detta påverkar fritidslärarna sätt att använda sig av digitala verktyg i undervisningarna i fritidshemmet. Fritidslärarna saknar kunskap samt erfarenhet av digitala verktyg då detta kan resultera i gott eller ont i inlärning för eleverna. Vi har valt att undersöka två områden. Dessa är fritidslärarnas kunskap och användning av digitala verktyg i fritidshemmet samt hur fritidslärare kan få hjälp av digital användning för att nå kunskapsmålen i Lgr11. Vi utgår från det sociokulturella perspektivet utifrån att kommunikation mellan människor är en förutsättning för lärande Undersökningen genomförs med kvalitativ metod där vi har använt oss av semistrukturerad intervju med åtta fritidslärare som är verksamma på två olika skolor – en landsbygdsskola och en stadsskola. Resultatet av intervjuerna uppvisar inte någon skillnad mellan de olika skolorna, landsbygd respektive stad. Det betyder att fritidslärarna arbetar lika aktivt med digitala verktyg på båda skolorna men resultatet visar att de varken har rätt material eller kunskap för att bedriva den digitala undervisningen på fritidshemmet. Samtidigt visar vår undersökning att fritidslärarna aktivt arbetar med att uppnå målen i fritidshemmets uppdrag. Studien visar att majoriteten av fritidslärarna använder sig av någon slags digitalt verktyg i fritidshemmet samt arbetar med dessa för att nå målen enligt Lgr11 Digitala verktyg Information och kommunikationsteknik digitala miljöer fritidslärare fritidshemmets uppdrag Pedagogy Pedagogik

Search results