"At first it was a little provocative that we would teach at the leisure home" a study of different perceptions about the concept of teaching in leisure homes

Studien handlar om att undersöka fritidshemslärares erfarenheter av förebyggande arbete mot kränkande behandling och huruvida fritidshemmet som plats och sammanhang uppfattas som betydelsefullt. Med hjälp av kvalitativa intervjuer har personal på fritidshem fått ge sin syn på förebyggande arbete mot kränkande behandling och hur fritidshemmet som kontext kan vara bra för elevers trygghet. Analys av resultatet har gjorts med grund i tre olika perspektiv som i tidigare studier belyst som betydelsefulla för förebyggande arbete; att arbeta med enskilda elever, att arbeta med relationer till elever, kollegor och vårdnadshavare samt att arbeta med helheten i fokus. Fritidshemmet kan enligt resultatet beskrivas som en fantastisk arena med gränslösa möjligheter, att fritidshemmet kan vara en gynnsam plats för elevers trygghet och relationsskapande men, å andra sidan och på samma gång, också vara en kontext som kan förstärka olika och redan rådande exkluderingsprocesser. Tiden kan ses som ett hinder i det förebyggande arbetet mot kränkande behandling på olika sätt och påverka den enskilda eleven, gruppen, personalen eller kvaliteten på fritidshemsverksamheten. I detta sammanhang föreslår resultaten att det är viktigt som lärare i fritidshem att vara närvarande, inte minst därför att mycket händer i det tysta. Tiden, känslan av att inte räcka till och stora barngrupper lyfts ofta tillsammans som en försvårande omständighet vad gäller förebyggande arbete.

Syftet med studien är att undersöka elevernas upplevelser kring konflikthantering som sker under skolrasten. För att uppnå syftet kommer följande forskningsfrågor att bearbetas: - Vad är elevernas upplevelser om hur konflikthanteringen brukar gå till under skolrasten?- Hur har eleverna uppmärksammat att bemötandet i konflikthanteringen skiljer sig åt mellan lärarna i fritidshem?- Hur skulle eleverna vilja att lärarna i fritidshem hanterar konflikter under skolrasten?  Studien har använt sig av en kvalitativ metod och syftar på att bearbeta och undersöka elevers upplevelser och åsikter kring konflikthantering på skolrasterna. För att framställa empirin till studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med åtta elever på en skol- och fritidshemsenhet. Studiens resultat har påvisat att eleverna har relativt liknande upplevelser kring konflikthanteringen. Eleverna har uppmärksammat olika bemötande i konflikthanteringen, närmare bestämt den kommunikativa, ignorerande och undvikande, problemlösande, dominerande samt förstående konflikthanteringen. Eleverna uttryckte upplevelser kring att vissa av lärarna i fritidshem upprätthåller olika bemötande i konflikthanteringssituationer, däribland förekomsten av en dominerande konflikthantering hos en del av lärarna i fritidshem. Eleverna exemplifierade konflikthanteringar de själva helst skulle se mer av, däribland en undvikande och ignorerande samt en kommunikativ konflikthantering.

Syftet med den här studien är att få kunskap om personal och vårdnadshavares perspektiv på vilka möjligheter och utmaningar de ser i fritidshemmets inkluderande praktik för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Insamlingen av data har skett genom intervjuer med personal och vårdnadshavare. Då forskningen inom fritidshemmet är begränsad är min förhoppning att denna studie ska utgöra ett kunskapsbidrag kring fritidshemmets inkluderande praktik.  Mina teoretiska utgångspunkter är symbolisk interaktionism (SI) och det relationella perspektivet. Dessa två teorier bidrar till att ge en förståelse till aktörernas samspel och hur även miljön påverkar detta samspel. Både SI och det relationella perspektivet visar samspelets betydelse för olika sammanhang.  Studiens metodansats är grundad teori (GT) och den är vald utifrån att den erbjuder en systematisk och flexibel vägledning för insamlandet av data.  Resultaten visar att fritidshemmets komplexitet resulterar i att det i flera situationer uppstår en diskrepans mellan hur personal och vårdnadshavare skulle vilja att det inkluderande arbetet i fritidshemmet fungerade kontra hur de beskriver att det fungerar för personalen och eleverna. Min slutsats är att komplexiteten som finns när det gäller fritidshemmets inkluderande praktik gör att det är svårt att dra någon generell slutsats. Detta även utifrån att studien bygger på samspelet mellan aktörerna och miljön, och personalen och vårdnadshavarna har olika utgångslägen. Personalen relaterar till sin professionella lärarsituation medan vårdnadshavarna beskriver en situation utifrån sitt barn.

Studien undersöker fritidshemslärares didaktiska arbete och samverkan med ämneslärare,samt rektorns roll i samverkan. Detta tema uppstod efter att vi deltagit i praktik och fåttobservera fritidshemslärarna i deras verksamhet. Tidigare forskning som används visar hurfritidshemslärare använder didaktiska arbetssätt för att planera och genomföraundervisningen. Den visar även att samverkan med ämneslärare spelar en roll i det didaktiskaarbetet på fritidsverksamheten, samt att rektorn har en betydande roll i samverkan. För attanalysera det empiriska materialet har sju begrepp använts, vilka alla har en koppling till detsociokulturella perspektivet. Det empiriska materialet består av intervjuer med fyra olikafritidshemslärare som arbetar på olika skolor. Intervjuerna spelades in och transkriberadessedan för att kunna bearbetas. Resultaten visar att fritidshemslärare planerar aktiviteter medtydliga syften, anpassar undervisningen efter elevernas behov och ser samverkan somavgörande för att uppnå detta. Trots utmaningar som tidsbrist och kommunikation, harrespondenterna en positiv syn på samverkan. De ser även rektorn som en trygghetspunkt trotseventuella brister. Resultaten och analysen jämförs därefter med den tidigare forskningen föratt ge en helhetsbild av forskningsområdet. Avslutningsvis diskuteras framtidaforskningsvägar, där en möjlig väg är att inkludera observationer i intervjuerna för att få endjupare förståelse för det didaktiska arbetet i praktiken. Därefter reflekterar vi över hur dennastudies resultat och diskussion har bidragit till professionsutveckling för lärare till fritidshem. / The study examines the didactic work of leisure-time educators and their collaboration with subject teachers, as well as the role of the principal in this collaboration. This theme emerged after our participation in practice and observation of leisure-time educators in their activities. Previous research utilized illustrates how leisure-time educators employ didactic approaches to plan and conduct teaching. It also demonstrates that collaboration with subject teachers plays a role in the didactic work of leisure-time activities, and that the principal has a significant role in this collaboration. To analyze the empirical material, seven concepts related to the sociocultural perspective have been employed. The empirical material consists of interviews with four different leisure-time educators working in different schools. The interviews were recorded and transcribed for analysis. The results indicate that leisure-time educators plan activities with clear objectives, adapt teaching to students' needs, and view collaboration as crucial for achieving this. Despite challenges such as time constraints and communication issues, respondents have a positive view of collaboration. They also perceive the principal as a point of security despite potential shortcomings. The results and analysis are then compared with previous research to provide a comprehensive overview of the research area. Finally, future research directions are discussed, with one potential avenue being the inclusion of observations in interviews to gain a deeper understanding of the didactic work in practice. Subsequently, we reflect on how the results and discussion of this study have contributed to the professional development of leisure-time educators.

This thesis is about the twofold role teachers in the after-school centers have if they also teach a practical aesthetic subject in addition to the after-school center. The thesis is based on six different scenarios that I, as a professional, have been involved in in my daily work. The essay aims to investigate the twofold role of teachers in after-school centers, in terms of the competence to teach a practical aesthetic subject. I explore concepts such as ethics of duty and professional ethics and link it to leadership and the importance of the subject of music. The questions I have asked are: What ambiguities are there for the school management in how they should set up the work for us who teach both in after-school centers and a practical aesthetic subject? In what ways can this possible ambiguity contribute to difficulties in the two-part professional role for me as an employee? Which solutions lie within myself and which lie within the employer? The most important result is that both management and teachers in the after-school center have a part in the responsibility to make the role sustainable. And that there will take some time for the new role to be a natural part of the Swedish school system. / Denna vetenskapliga essä handlar om det dubbla uppdraget som lärare i fritidshem har då de även undervisar i ett praktiskt estetiskt ämne utöver undervisningen i fritidshemmet. Uppsatsen tar avstamp i sex olika scenarier som jag som yrkesverksam har varit med om i mitt dagliga arbete. Essän syftar till att undersöka vilken tudelad roll som lärarna mot fritidshem har, i och med behörigheten att undervisa i ett praktiskt estetiskt ämne. Jag utforskar begrepp som pliktetik och yrkesetik och kopplar det till ledarskap och musikämnets betydelse. De frågor som jag har ställt är: Vilka otydligheter finns det för skolledningen i hur de ska lägga upp arbetet för oss som undervisar både i fritidshem och ett Praktiskt estetiskt ämne? På vilka sätt kan denna eventuella otydlighet bidra till svårigheter i den tudelade yrkesrollen för mig som anställd? Vilka lösningar ligger hos mig själv och vilka ligger hos arbetsgivaren? Den metod som jag har använt i denna uppsats är essäskrivande. Det viktigaste resultatet är att både ledning och lärare i fritidshemmet har en del i ansvaret att göra rollen hållbar. Men också att det kommer ta tid innan lärare mot fritidshem har en naturlig plats i den svenska skolan.