Forskningen som berör fritidshemmets didaktik finner ingen entydig didaktisk metod eller perspektiv som kan implementeras i alla situationer på fritidshemmet. Vi ställer frågorna till fritidslärarna: Vilka didaktiska val använder du och hur motiverar du valen?  Vår studie syftar till att skapa förståelse för vilka didaktiska val fritidsläraren gör i sin undervisning samt hur dessa val motiveras. Vi har valt att använda oss av ett fenomenografiskt perspektiv då vi låter våra informanter skapa didaktikens mening och betydelse. Undersökningen behandlar tidigare kurslitteratur, vetenskapliga artiklar, samt egen insamlad empirisk data genom parintervjuer. Vi kommer använda oss av kvalitativa intervjuer för att skapa en djupare förståelse för fritidslärarens didaktiska val. Intervjuerna har genomförts med både fritidspedagoger och fritidslärare oberoende av lärarlegitimation. För att simplifiera kommer vi benämna både fritidspedagoger och fritidslärare för benämningen fritidslärare, detta är för att undvika otydlighet och förvirring. I resultatkapitlet summeras datan för att finna likheter men framförallt skillnader mellan de didaktiska valen som grundar sig i ett fenomenografiskt perspektiv.

"At first it was a little provocative that we would teach at the leisure home" a study of different perceptions about the concept of teaching in leisure homes

Studien undersöker fritidshemslärares didaktiska arbete och samverkan med ämneslärare,samt rektorns roll i samverkan. Detta tema uppstod efter att vi deltagit i praktik och fåttobservera fritidshemslärarna i deras verksamhet. Tidigare forskning som används visar hurfritidshemslärare använder didaktiska arbetssätt för att planera och genomföraundervisningen. Den visar även att samverkan med ämneslärare spelar en roll i det didaktiskaarbetet på fritidsverksamheten, samt att rektorn har en betydande roll i samverkan. För attanalysera det empiriska materialet har sju begrepp använts, vilka alla har en koppling till detsociokulturella perspektivet. Det empiriska materialet består av intervjuer med fyra olikafritidshemslärare som arbetar på olika skolor. Intervjuerna spelades in och transkriberadessedan för att kunna bearbetas. Resultaten visar att fritidshemslärare planerar aktiviteter medtydliga syften, anpassar undervisningen efter elevernas behov och ser samverkan somavgörande för att uppnå detta. Trots utmaningar som tidsbrist och kommunikation, harrespondenterna en positiv syn på samverkan. De ser även rektorn som en trygghetspunkt trotseventuella brister. Resultaten och analysen jämförs därefter med den tidigare forskningen föratt ge en helhetsbild av forskningsområdet. Avslutningsvis diskuteras framtidaforskningsvägar, där en möjlig väg är att inkludera observationer i intervjuerna för att få endjupare förståelse för det didaktiska arbetet i praktiken. Därefter reflekterar vi över hur dennastudies resultat och diskussion har bidragit till professionsutveckling för lärare till fritidshem. / The study examines the didactic work of leisure-time educators and their collaboration with subject teachers, as well as the role of the principal in this collaboration. This theme emerged after our participation in practice and observation of leisure-time educators in their activities. Previous research utilized illustrates how leisure-time educators employ didactic approaches to plan and conduct teaching. It also demonstrates that collaboration with subject teachers plays a role in the didactic work of leisure-time activities, and that the principal has a significant role in this collaboration. To analyze the empirical material, seven concepts related to the sociocultural perspective have been employed. The empirical material consists of interviews with four different leisure-time educators working in different schools. The interviews were recorded and transcribed for analysis. The results indicate that leisure-time educators plan activities with clear objectives, adapt teaching to students' needs, and view collaboration as crucial for achieving this. Despite challenges such as time constraints and communication issues, respondents have a positive view of collaboration. They also perceive the principal as a point of security despite potential shortcomings. The results and analysis are then compared with previous research to provide a comprehensive overview of the research area. Finally, future research directions are discussed, with one potential avenue being the inclusion of observations in interviews to gain a deeper understanding of the didactic work in practice. Subsequently, we reflect on how the results and discussion of this study have contributed to the professional development of leisure-time educators.