Forskningen som berör fritidshemmets didaktik finner ingen entydig didaktisk metod eller perspektiv som kan implementeras i alla situationer på fritidshemmet. Vi ställer frågorna till fritidslärarna: Vilka didaktiska val använder du och hur motiverar du valen?  Vår studie syftar till att skapa förståelse för vilka didaktiska val fritidsläraren gör i sin undervisning samt hur dessa val motiveras. Vi har valt att använda oss av ett fenomenografiskt perspektiv då vi låter våra informanter skapa didaktikens mening och betydelse. Undersökningen behandlar tidigare kurslitteratur, vetenskapliga artiklar, samt egen insamlad empirisk data genom parintervjuer. Vi kommer använda oss av kvalitativa intervjuer för att skapa en djupare förståelse för fritidslärarens didaktiska val. Intervjuerna har genomförts med både fritidspedagoger och fritidslärare oberoende av lärarlegitimation. För att simplifiera kommer vi benämna både fritidspedagoger och fritidslärare för benämningen fritidslärare, detta är för att undvika otydlighet och förvirring. I resultatkapitlet summeras datan för att finna likheter men framförallt skillnader mellan de didaktiska valen som grundar sig i ett fenomenografiskt perspektiv.

I denna studie undersöktes vilka synsätt som fritidslärare har på ledarskap och om deras förhållningssätt varierar. Syftet med studien var att ta reda på vilka inre och yttre faktorer som påverkar fritidslärares ledarskap samt vilken påverkan olika ledarstilar har på måluppfyllelsen i fritidshemmets verksamhet. Med hjälp av en kvalitativ metodansats genomfördes sju intervjuer för att få en inblick i fritidslärares upplevelser av ledarskap i fritidshemmet. Den insamlade empirin transkriberades, för att kunna genomföra en meningskoncentrering och tematisering. Genom att ta del av tidigare forskning kring ledarskapsteorier kunde vi analysera den insamlade empirin. I studien framkommer det att teorierna om relationsbaserat ledarskap samt situationsanpassat och behovsanpassat ledarskap anses viktiga för informanterna. Slutsatsen är enligt studien att lärare i fritidshemmet verkar använda olika delar av alla olika ledarskapsteorier. Detta innebär att det inte går att fastslå ett ledarskap eller en ledarstil som anses vara mer givande än andra för att nå verksamhetens mål.

No description available.

I samband med decentraliseringen tog fritidshemmen steget in i skolan och många fritidshem delar sedan dess lokaler med skolans verksamhet. Detta gäller dock inte alla fritidshem. Det är i dag vetenskapligt belagt att den fysiska miljön har en påverkan på lärande och utveckling. Utifrån tidigare forskning framkommer det att dagens klassrum är skapta för att främja det ämnesinriktade lärandet under skoltiden. Samtidigt finns det en brist på forskning som lyfter fritidshemmets lärandemiljöer, i parallell till deras specifika uppdrag gentemot läroplanen. Det finns en avsaknad av elevernas röst i frågan. Intentionen med denna studie är att lyfta elevers perspektiv på olika typer av fritidshemsmiljöer. Detta för att bidra till en ökad förståelse för elevers uppfattning av hur miljön i fritidshem med egna/delade lokaler påverkar deras vistelse. Studiens fokus ligger på elevernas agerande i lärmiljön, deras upplevelse av fritidshemmens lärmiljö och huruvida olika typer av lärmiljöer överensstämmer med fritidshemmets styrdokument. Studien har utgått från tre forskningsfrågor: Hur påverkar olika lärmiljöer elevers agerande under fria aktiviteter? Vilka egenskaper beskriver eleverna skapar en meningsfull miljö i deras fritidshem? Vid jämförelse, framträder det några skillnader/likheter i hur de olika fritidshemmen överensstämmer med styrdokumenten utifrån den fysiska lärmiljöns förutsättningar? Utifrån studiens syfte har det genomförts observationer och elevintervjuer på två fritidshem med olika typer av lokaler. Teorierna som används för att belysa problemområdet är affordance och pragmatismen. Resultatet i denna studie visar inte på någon större skillnad mellan de olika fritidshemmen när det kommer till elevernas känsla av meningsfullhet och hur de ser fram emot sin vistelse. De skillnader som setts går att knyta till den fysiska miljöns utformning. I de fritidshem som delar lokal med skolan bidrar klassrumsmiljön till en typ av segregation mellan årskurserna som står i kontrast till den verksamhet som har egna lokaler. De möjligheter miljön bidrar till påverkas starkt av pedagogernas aktiva arbete.

Studiens syfte är att undersöka vilka möjligheter fritidshemmets utemiljöer har för elevers lärande och utveckling ur elevers perspektiv. Forskningsfrågorna som studien förhåller sig till är vilka platser eleverna vistas på i fritidshemmets utemiljöer samt vad det sker för lärande och utveckling i fritidshemmets utemiljöer. För studien används en kvalitativ metod där empirin har samlats in genom samtalspromenader med semistrukturerade intervjufrågor. Resultatet består av tre kategorier som framställts som meningsbärande utifrån analysen. Kategorierna är: Platsens möjligheter för leken, När fantasin blir kärnan i leken och Sociala samspel.  I diskussionen kopplas tidigare forskning med resultatet och utifrån det dras slutsatser baserat på författarnas tolkningar. Studiens slutsats landar i att lekarna och aktiviteterna består bland annat av rörelse, sociala relationer och språkutveckling. Uppskattningsvis sker det mycket lärande i de dolda och att platsens utformning är avgörande för det. I det stora hela är fritidshemmets utemiljö en plats där det sker mycket lärande och utveckling och som är betydelsefull för eleverna.

Måluppfyllelse och systematiskt kvalitetsarbete i fritidshemmet är mångfaccetterade begrepp och vida perspektiv på fritidshemmets kvalitetsarbete. Dessutom, eftersom det är skolans skyldighet enligt skollagen att bedriva kvalitetsarbete, är det ständigt ett arbete som pågår i skolorna runt om i landet. Fritidshemmet har många faktorer att förhålla sig till, så som gruppstorlekar, personaltäthet, antal utbildade lärare i fritidshem m fl. Vilken roll har fritidshemmet i skolans systematiska kvalitetsarbete och vilka delar av uppdraget går att mäta. Genom en kvalitativ studie har vi samlat in data för att undersöka hur fritidshemslärare bedriver det systematiska kvalitetsarbetet samt vilka faktorer som skapar - eller möjliggör - för personalen att kunna bedriva ett arbete som präglas av kvalitet. Med ett ramfaktorteoretiskt perspektiv har vi fått fatt på och förstått den data samt knutit an till den forskning som finns för att försöka ge svar på hur arbetet bedrivs på fritidshemmen. Resultatet redogör att fritidslärarna anser det som ett viktigt arbete, men som försvåras utifrån flera olika faktorer. Det finns också en viss obalans mellan fritidshemmets uppdrag och den obligatoriska skolans, där skolan har företräde vad gäller resurser på olika sätt.

Syftet med arbetet är att belysa de diskurser om meningsfull fritid som lärare i fritidshem använder i medier för lärare i fritidshem. Som metod har en diskursanalys gjorts av ett antal debattartiklar och krönikor från tidningen Läraren Fritidspedagogik som är en facklig tidning. Analysen har utgått från en teori om diskurser och socialkonstruktivism som innebär att människan skapar och återskapar sin egen samhällsuppfattning. Diskursanalys och socialkonstruktivism används för att belysa eller upptäcka samhällsstrukturer. I resultatet lyfts fritidshemmets roll, verksamhetens kvalité, yrkesrollens kompetens, flexibilitet och skolifiering som diskurser och faktorer i samband med att skapa en meningsfull fritid. Diskurserna eller faktorerna går in i mer övergripande diskurser i fritidshemmet vilka är omsorg, fritid och kunskapsinhämtning. En slutsats är att lärare i fritidshem strävar efter att förverkliga diskurser om fritid och kunskapsinhämtning men bristande resurser gör att verksamheten ofta går tillbaka till en omsorgsdiskurs.

Föreliggande studie syftar till att utifrån begreppen det kompletterande uppdraget och kvalitet i fritidshemmet undersöka hur respektive fritidslärare upplever detta i sin verksamhet. Det är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien bygger på intervjuer med tre fritidslärare med fokus på deras upplevelser av det kompletterande uppdraget, vilka möjligheter och hinder de upplever att uppdraget har samt inverkan på fritidshemmets kvalitet. Det kompletterande uppdraget står skrivet i skollagen (SFS 2010:800) och styrdokumenten (Skolverket 2014) för skolan, men hur detta arbete ser ut variera mellan olika skolor. Enligt styrdokumenten (Skolverket 2014) är kärnan i det kompletterande uppdraget att fritidshemmet ska komplettera skolan genom ett grupporienterat, laborativt och praktiskt lärande. Men enligt tidigare forskning är det ofta som fritidslärare kompletterar genom att arbeta som resurs i klassrummet.   Resultatet av studien visar att fritidslärarna upplever att det finns många möjligheter med det kompletterande uppdraget, men att det finns hinder gällande förutsättningarna för arbetet med uppdraget på ett önskvärt sätt. De hinder som har tagits upp är tidsbrist och elevgruppers storlek i förhållande till personalgruppens storlek. Det är även hinder om möjligheten till inflytande i samverkan med skolan. Resultatet visade också på en upplevd lägre status hos fritidslärarna och en upplevd okunskap från rektorer och lärare i den obligatoriska skolan om fritidshemmets uppdrag och funktion. Detta är i sin tur faktorer som inverkar på fritidshemmets kvalitet.

Studiens syfte är att undersöka lärare i fritidshems uppfattningar om utomhusmiljöns möjligheter till lek. Syftet besvaras utifrån följande frågeställningar: Vad är utomhusmiljö ur lärarnas perspektiv? Hur bjuder lärarna ut till lek i utomhusmiljön? Vad finns det för möjligheter och begränsningar för lek i utomhusmiljön? Studien genomfördes med en kvalitativ metod där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer med lärare i fritidshem. Därefter har den insamlade datan tolkats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att lärare i fritidshem värnar om elevernas lek i utomhusmiljö. Lärarna erbjuder eleverna en variation av platser och tillsätter löst material för att skapa spännande och lustfyllda lekmiljöer. Studien visar att utomhusmiljön främjar aktiva rörelselekar vilket leder till social utveckling och identitetsskapande. Brist på personal och skolgårdars begränsningar diskuteras kritiskt. Slutligen föreslås vidare forskning inom ämnet.

The purpose of this study is to explore active after-school teacher’s perceptions of the concept of meaningful leisure time. The purpose of the study is also to investigate if the interpretations of meaningful leisure time affect the perception of their work roles and after-school teacher’s actual work in a leisure activity. The study also provides an insight into how afterschool teachers perceive their roles in general. The study is based on qualitative interviews on five after-school teachers from four different schools in a municipality in Sweden. The results of the study show that the respondents interpret the concept of meaningful leisure-time in both similar and different ways. A common perception among the respondents is that meaningful leisure-time activities is important for social and emotional development and learning. The children can together with the after-school teachers create meaningfulness that may be considered as a meaningful leisure time. The study also shows that the respondents understanding of meaningful leisure time affect the perception of their work roles and vice versa.Keywords: Meaningful leisure time, recreation, after-school teacher, perceptions of the concept of meaningful leisure time.