Global ETD Search

1	Vem lyssnar på mig? : En studie om elevers inflytande och medbestämmande i fritidshemmets verksamhet Bartol, Goran, Wärn Sahlin, Christin January 2014 (has links) Denna rapports syfte är att studera hur eleverna upplever ovh uttrycker sig kring sina möjligheter till inflytande och medbestämmande i fritidshemmet. Det barndomssociologiska perspektivet som vi använt i denna studie är ett relativt nytt perspektiv, som utgår från barnen själva. Denna teori ser barn som aktörer och medskapare av sin egen verklighet, den barndom de upplever här och nu. Studiens empiriska data samlades in via elevintervjuer som transkriberades samt via bilddokumentation. Fotografierna har eleverna själva tagit. Undersökningsgruppen utgjordes av 48 elever inskrivna i fritidshemmets verksamhet från förskoleklass till år 3, från två skolor. Gruppen fördelades jämt ifråga om ålder och kön. Elevernas svar från intervjuerna och bilddokumetationen analyserades och mönster framträdde och hittades i dessa. Resultatet visar på många likheter med tidigare studier, men ger också nyanser av dessa då lite forskning inom området gjorts och man sällan utgår från elevernas egna uppfattningar. Det mest intressanta i denna studie är hur eleverna upplever begreppet bestämma, hur detta går till, vilka som bestämmer på fritidshemmen och när. Vi hittade mönster som tyder på att eleverna tolkade begreppet bestämma utifrån kontexten, möjligen beroende på vilken mognad eleverna har. Beroende av kontexten kan begreppet bestämma kopplas till makt, frihet och rättvisa Bestämma barndomssociologiskt perspektiv fritidshemmets verksamhet barns perspektiv barns rättigheter
2	Den kompletterande praktiken : En kvalitativ studie om fritidslärares upplevelser av det kompletterande uppdraget. / The supplementary in practice. : A qualitative study of leisure teachers` experiences of the supplementary assignment. Nilsson, Petra January 2021 (has links) Föreliggande studie syftar till att utifrån begreppen det kompletterande uppdraget och kvalitet i fritidshemmet undersöka hur respektive fritidslärare upplever detta i sin verksamhet. Det är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien bygger på intervjuer med tre fritidslärare med fokus på deras upplevelser av det kompletterande uppdraget, vilka möjligheter och hinder de upplever att uppdraget har samt inverkan på fritidshemmets kvalitet. Det kompletterande uppdraget står skrivet i skollagen (SFS 2010:800) och styrdokumenten (Skolverket 2014) för skolan, men hur detta arbete ser ut variera mellan olika skolor. Enligt styrdokumenten (Skolverket 2014) är kärnan i det kompletterande uppdraget att fritidshemmet ska komplettera skolan genom ett grupporienterat, laborativt och praktiskt lärande. Men enligt tidigare forskning är det ofta som fritidslärare kompletterar genom att arbeta som resurs i klassrummet. Resultatet av studien visar att fritidslärarna upplever att det finns många möjligheter med det kompletterande uppdraget, men att det finns hinder gällande förutsättningarna för arbetet med uppdraget på ett önskvärt sätt. De hinder som har tagits upp är tidsbrist och elevgruppers storlek i förhållande till personalgruppens storlek. Det är även hinder om möjligheten till inflytande i samverkan med skolan. Resultatet visade också på en upplevd lägre status hos fritidslärarna och en upplevd okunskap från rektorer och lärare i den obligatoriska skolan om fritidshemmets uppdrag och funktion. Detta är i sin tur faktorer som inverkar på fritidshemmets kvalitet. Fritidslärare Fritidshem Kompletterande uppdraget Kvalitet i fritidshemmet Fritidshemmets verksamhet Samverkan Didactics Didaktik
3	Fritidspersonalens verklighet : En enkätstudie om vilken syn personal inom fritidshem har på sin arbetsroll och sitt uppdrag / The reality of leisure teachers : A survey about leisure teachers' view on their profession and mission Albinsson, Josefin, Hållberg, Lisen January 2019 (has links) Efter att fritidshemmet år 2016 fick ett eget kapitel i läroplanen styrktes fritidslärarnas uppdrag ytterligare och från den första juli 2019 blir det krav på behörighet och legitimation för lärare i fritidshem. Med anledning av att yrket har gått, och går igenom förändringar, kan det öppnas upp för att nya förmågor och kunskaper blir av värde att ha i verksamheten jämfört med tidigare. Syftet med denna studie är att undersöka vad verksam personal inom fritidshem anser är värdefulla kvaliteteter, kunskaper och förmågor att besitta vid arbete inom fritidshem. Vi vill även undersöka hur personal inom fritidshem ser på sin yrkesroll och sitt uppdrag. Studien har en kvantitativ metod där vi använt oss av webbenkät för att få in data från personal inom fritidshem, 53 stycken valde att besvara enkäten. Vårt resultat pekar på att ledarskapsförmåga och kunskaper kring konflikthantering är det som är mest värdefullt vid arbete inom fritidshem. Att inneha en relevant pedagogisk utbildning är av vikt men det innebär inte att en person nödvändigtvis är lämplig för arbete inom fritidshem. Kunskaper samt personliga förmågor är mer värdefullt än en relevant pedagogisk utbildning. Det som är minst viktigt att inneha är yrkeserfarenhet samt kunskaper kring digitala verktyg. Resultatet pekar även på att personal inom fritidshem anser att deras arbetsuppgifter ska ha en koppling till fritidshem, alternativt grunda sig i fritidspedagogik, även under skoltid. Våra respondenter tar tydligt avstånd från skolans ordinarie verksamhet, och vill inte arbeta som elevassistent eller resurs i klass. After school programs school education leisure time leisure teachers teacher profession mission Fritidshem fritids skola utbildning fritidspedagogik fritidslärare fritidspedagog fritidspersonal lärare pedagog fritidshemmets uppdrag fritidshemmets yrke fritidshemmets verksamhet yrkesuppdrag yrkesinnehåll Educational Sciences Utbildningsvetenskap Pedagogical Work Pedagogiskt arbete

1

Page generated in 0.0544 seconds