Föreliggande studie syftar till att utifrån begreppen det kompletterande uppdraget och kvalitet i fritidshemmet undersöka hur respektive fritidslärare upplever detta i sin verksamhet. Det är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien bygger på intervjuer med tre fritidslärare med fokus på deras upplevelser av det kompletterande uppdraget, vilka möjligheter och hinder de upplever att uppdraget har samt inverkan på fritidshemmets kvalitet. Det kompletterande uppdraget står skrivet i skollagen (SFS 2010:800) och styrdokumenten (Skolverket 2014) för skolan, men hur detta arbete ser ut variera mellan olika skolor. Enligt styrdokumenten (Skolverket 2014) är kärnan i det kompletterande uppdraget att fritidshemmet ska komplettera skolan genom ett grupporienterat, laborativt och praktiskt lärande. Men enligt tidigare forskning är det ofta som fritidslärare kompletterar genom att arbeta som resurs i klassrummet.   Resultatet av studien visar att fritidslärarna upplever att det finns många möjligheter med det kompletterande uppdraget, men att det finns hinder gällande förutsättningarna för arbetet med uppdraget på ett önskvärt sätt. De hinder som har tagits upp är tidsbrist och elevgruppers storlek i förhållande till personalgruppens storlek. Det är även hinder om möjligheten till inflytande i samverkan med skolan. Resultatet visade också på en upplevd lägre status hos fritidslärarna och en upplevd okunskap från rektorer och lärare i den obligatoriska skolan om fritidshemmets uppdrag och funktion. Detta är i sin tur faktorer som inverkar på fritidshemmets kvalitet.