Den här studien genomfördes för att undersöka det demokratiska uppdragets innebörd för lärare och rektorer inom fritidshemmets verksamhet. Undersökningens frågeställning var även att ta reda på hur ledarskapet ser ut i det demokratiska uppdraget. Undersökningen genomfördes genom att vi delade ut enkätfrågor till tre fritidspedagoger, tre förskollärare samt fyra rektorer, varav två biträdande rektorer. Informanterna arbetar på två skolor i två skilda kommuner i södra Sverige. Studien visar att det demokratiska uppdraget handlar om respekt, allas lika värde trots olikheter samt att lära sig regler och samspela med andra. Studien påvisar vikten av att man som lärare visar lyhördhet och finns tillhands för att utveckla elevernas demokratiska förhållningssätt. Studien visar vidare att fritidshemmets verksamhet är en arena, där eleverna erbjuds möjligheter att påverka och delta i demokratiska processer. Rörande ledarskapet i det demokratiska uppdraget skapar man trygga barn genom att ge en trygg och öppen atmosfär där alla kan känna att deras röst blir hörd. På grund av besparing, personal och lokalbrist, kan det vara svårt att genomföra de visioner som finns i fritidshemmets verksamhet.

Syftet med studien är att studera populärmusikens påverkan och dess betydelse för elevers identitetsskapande och hur pedagoger kan främja elevernas intresse för musik i en fritidsverksamhet. Metoden bygger på gruppintervjuer och de har bearbetats kvalitativt. Gruppintervjuerna genomfördes med sammanlagt 12 elever som fördelades på två grupper, med sex deltagare i varje grupp. Eleverna tillhörde samma fritidshem och de gick i årskurs 3. De resultat som visade sig i undersökningen är att eleverna var mycket medvetna om vad som är populärt och inte populärt. Eleverna var också medvetna om att de lär sig mycket genom musiken. De menar exempelvis att de lär sig engelska genom texter, de lär sig olika toner och de lär sig uttrycka olika känslor genom musik. Studiens resultat visar därmed att musiken har en variationsrik lärandepotential, vilket fritidshemmet kan använda sig av genom musikrelaterade aktiviteter. Genom att utgå från elevernas intresse ökar också förutsättningar för en högre måluppfyllelse gällande möjligheter till identitetsskapande genom att få testa olika roller inom populärmusiken och vidare kan det föras medvetandegörande samtal tillsammans med personalen som har koppling till normer och värden.

Syftet med min kvalitativa intervjustudie om IKT inom fritidshemmet är att beskriva hurfritidspedagogerna använder IKT på sin arbetsplats. Vidare vill jag även se vad det finns förutmaningar med att göra IKT till en viktig del av skolvardagen. Sociokulturella perspektivetligger som grund för studien. Jag har intervjuat sex fritidspedagoger på olika skolor för att tareda på deras användande av IKT inom fritidshemmet. Resultatet visar på att det är ettvarierande användande av IKT, detta på grund av olika aspekter som respondenterna beskriveri sina intervjuer. Studien visar även att det är stora skillnader trots att det ska vara likvärdigundervisning för alla elever, oavsett skola.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vad likvärdighet kan vara för lärare som arbetar inom fritidshemmet. Genomförandet av denna studie har sin grund inom den kvalitativa forskningen, där det har genomförts fem semistrukturerade intervjuer. Empirin som samlats in har analyserats enligt ett diskursanalytiskt angreppssätt. De diskursteoretiska begreppen nodalpunkt och subjektspositioner användes för att formulera de funna diskurser som resultatet av denna studie mynnade ut i. Resultatet av denna studie visar att det finns olika sätt att se på likvärdighet hos utbildad personal i fritidshemmets verksamheter. Efter analysen av empirin fann vi två diskurser. Den ena påvisar att en del lärare som vi har intervjuat uppger att likvärdighet är något som bör genomsyra verksamheten. De uppger även att elevernas likvärdighet är det främsta fokuset för att skapa meningsfull och utvecklande verksamhet som går parallellt med styrdokumenten. Den andra diskursen, påvisar att en del lärare som har blivit intervjuade, uppger att likvärdighet är något som står i styrdokumenten och därför bör det finnas i verksamheten. Däremot uppger de att det finns en viss svårighet att applicera likvärdighet i verksamheten.

No description available.

Syftet med denna studie är att öka kunskap kring, i vilken utsträckning fritidshemmets verksamhet samt personal har möjlighet att tillgodose behovet av extra anpassningar och särskilt stöd i två kommuner av varierad storlek. För att få svar på syftet utfördes åtta semistrukturerade intervjuer, jämnt fördelat på en större och en mindre kommun. För att kunna analysera de svar som framkommit av intervjuerna transkriberades, sållades ur och slutligen tematiserades alla intervjuer. I analysen har tidigare forskning jämförts med de svar som informanterna gett, samt har ett relationellt perspektiv används. En slutsats som framkommit av studien är att det inte är någon större skillnad mellan de två kommunerna,trots storleksskillnaden, gällande möjligheten att tillgodose behovet av extra anpassningar och särskilt stöd. Informanterna har varit eniga om att det största hindret för att kunna erbjuda alla elever stöd, är den låga personaltillgången. Samtliga informanter har dock betonat att detrots den låga personaltillgången ändå försöker se alla elever och iallafall försöka erbjuda dem stöd baserat på vad de har möjlighet att ge, utifrån den rådande situationen. Slutligen hardet dock framkommit att det råder en viss osäkerhet gällande vilka olika effekter en extraanpassning eller särskilt stöd kan få.

Syftet är att undersöka om och hur fritidslärare uppfattar den fria leken som utveckling för barnen på fritidshemmet. Vi vill även undersöka fritidslärares pedagogiska förhållningssätt gentemot den fria leken samt aspekter fritidslärarna ansåg hämmar eller främjar den fria leken i fritidshemmets verksamhet. Resultatet i den här studien visar att fritidslärare anser att den fria leken är viktig för barnens utveckling i olika perspektiv bland annat både socialt, mentalt och motoriskt. Fritidslärare har ett pedagogiskt förhållningssätt där de använder den fria leken som en metod att uppfylla fritidshemmets uppdrag och mål. Det framgår även att aspekter som material, lokaler och fritidslärare själva har en påverkan i vad som hämmar samt främjar den fria leken. Det lyfts bland annat fram erspektiv kring vardagliga rutiner och lekens prioritering som ett argument till hämmande och främjande för den fria leken. Metoden för att utföra den här studien har sin grund i kvalitativ forskningsmetod där kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts för att få fram empiriskt material för den här studiens resultatoch analysdel

Syftet med studien är att undersöka fritidslärarens syn på lekens betydelse för lärande i fritidshemmet. Enligt tidigare forskning och skolans styrdokument har leken en stor betydelse för elevernas lärande och utveckling. Eleverna tränar genom lek på socialt samspel, språkutveckling, problemlösning samt identitetsskapande. Undersökningen bygger på semi-strukturerade intervjuer med åtta fritidslärare. Resultatet visade fyra kategorier; lek och dess betydelse, lekens hinder, fritidslärarens roll och miljöns påverkan på lek. Studiens resultat styrker det som har påvisats i de tidigare forskningarna om att både den fria och styrda leken bidrar till elevernas lärande i fritidshemmets verksamhet.

Bakgrund: Den fysiska aktiviteten behandlas utifrån olika aspekter. Däribland kommer fysisk aktivitet och rörelse, fritidspedagogers deltagande, utomhuspedagogikens och miljöns betydelse för fysisk aktivitet att lyftas. Styrdokumenten och vår teoretiska utgångspunkt är två delar som även presenteras närmare. Syfte: Vårt syfte är att undersöka vad några fritidspedagoger och några barn har för upp-fattningar om fysisk aktivitet i fritidshemmet. Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie med intervju som redskap. Intervju-erna gjordes i tre olika kommuner och innefattar både barn och fritidspedagoger som re-spondenter. Resultat: I vår studie framkom det att barnen uppfattar fysisk aktivitet som en idrott me-dan fritidspedagogerna förknippar det med fysiologiska effekter av en aktivitet. Det visade sig finnas en stor okunskap bland fritidspedagogerna gällande innehållet i styrdokumenten, i förhållande till fysisk aktivitet. Dock fanns en ambition om förbättring och utveckling. Det visade sig finnas ett stort missnöje med de lokaler som fritidshemmen får nyttja. Utomhus-miljön ses som ett extra rum som kompletterar lokalerna i fritidsverksamheten. Lokalerna ses inte som ändamålsenliga för verksamheten. Barnen uppfattar vissa fritidspedagoger som slöa och anser att de sällan deltar i fysiska aktiviteter. Vissa barn tycker att det blir lugnare inne på fritidshemmet om de först får vara ute och aktivera sig fysiskt.

Studiens syfte var att undersöka några fritidspedagogers erfarenheter och intentioner kring läxhjälp i allmänhet och läxhjälp på fritidshemmet i synnerhet. Denna undersökning genomfördes i ett pedagogperspektiv. Frågeställningarna var: Vilka erfarenheter och inten-tioner kring läxhjälp på fritidshemmet redovisar några fritidspedagoger? I vilken utsträckning, om någon, och i vilka avseenden kan fritidspedagogernas erfarenheter och intentioner relateras till elevernas lärande? Förekommer samråd mellan skolan och fritidshemmet och, i så fall, i vilken utsträckning handlar samrådet om läxor? I studien användes semistrukturerade intervjuer inom den hermeneutiska traditionen. De resultat som undersökningen funnit är att det finns ett stort intresse främst från vårdnadshavare för möjligheten att få läxhjälp på fritidshemmen. De intervjuade fritidspedagogerna ansåg även att elevernas kunskaps-utveckling är det som är viktigast. De påpekade också, att läxhjälpen är något som vård-nadshavarna bör ansvara för i hemmet. Studien berörde också hur fritidspedagogerna ser på att organisationer och företag erbjuder läxhjälp ibland mot betalning. Detta är något som de intervjuade fritidspedagogerna ställde sig mycket skeptiska till, framför allt i de fall som det handlar om att vårdnadshavarna betalar för tjänsten privat.