Bakgrund: Världen har en åldrande befolkning och den beräknas öka. Stigande ålder ökar risken att drabbas av sjukdomar vilket kan leda till ett ökat hjälpbehov. Äldre människor är sårbara relaterat till förluster. Denna sårbarhet ökar ytterligare vid flytt till en vård- och omsorgsboende. Emotionellt stöd beskrivs som ett abstrakt begrepp då det inbegriper det existentiella mötet och innehåller olika dimensioner. Emotionellt stöd beskrivs även som medmänsklighet och har visat sig leda till bättre hälsa samt att det förebygger depression. Syfte: Att beskriva betydelsen av- och vilka erfarenheter äldre personer som bor på vård- och omsorgsboenden har av emotionellt stöd som ges av sjuksköterskor och omvårdnadspersonal. Metod: Litteraturöversiktens artiklar sökes i databaserna PubMed och Chinal, 15 artiklar inkluderades med både kvantitativ, kvalitativ och mixad ansats. De inkluderade artiklarnas resultatdelar analyserades genom att söka efter skillnader och likheter som sedan sammanställdes i kategorier. Resultat: Äldre människorna upplevde att det emotionella stödet brister. Då det emotionella stödet inte gavs upplevde de äldre att de inte blev bekräftade som personer, kände ensamhet och otrygghet. Slutsats: För att de äldre ska uppleva emotionellt stöd är det viktigt att sjuksköterskan och omvårdnadspersonalen arbetar med ett personcentrerat förhållningsätt genom att möta de äldre, lyssna på dem och samtala med dem. / Introduction: The world has an aging population and it is expected to increase. When you get older, there is a high risk of diseases and due to that an increasing need of care. Older people are vulnerable due to losses. This vulnerability increases further when moving to a nursing home. Emotional support is described as an abstract concept, an existential meeting, with many dimensions. Emotional support is also described as humanity and emotional support has been shown to improve health and prevent depression. Aim: To describe, from the perspective of older people living in nursing homes, the meaning of and the experiences of emotional support given by registered nurses and nurse assistants. Methods: The articles of the literature review were searched in the databases PubMed and Cinahl, 15 articles of quantitative, qualitative and mixed methods approaches were includes. The articles were analyzed by searching for differences and similarities. The differences and similarities were then grouped together in categories. Result: The result showed that older people experienced shortcomings concerning emotional support. Older people felt that they were not confirmed as persons, felt loneliness and insecurity when emotional support was not given. Conclusion: In order for older people to experience emotional support, it is important that registered nurses and nurse assistant’s uses a person-centered approach by meeting the older people, listening to them and have good conversation with them.

Delaktigheten på den öppna arbetsmarknaden är låg för personer med psykisk funktionsnedsättning. Metoden Supported employment (SE) har visat sig vara framgångsrik i att hjälpa denna målgrupp att nå, få och behålla ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Fokus har i forskning riktats mot metodens effektivitet men denna studie inriktar sig på arbetskonsulentens stöd inom SE och syftet i studien är att utforska vad dennes stöd betyder för deltagaren i metoden. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre deltagare och en gruppintervju med tre arbetskonsulenter. Det skräddarsydda, det instrumentella och det emotionella stödet samverkar och leder till empowerment för två deltagare, som har nått en praktikplats där de trivs och kommer till sin rätt. De upplever en större delaktighet, handlingskraft, en bättre självkänsla samt ett ökat psykiskt välbefinnande. Slutsatsen utifrån denna studie är att det emotionella stödet från arbetskonsulenten är en viktig grund för att lyckas med SE och konsulentens förmåga att balansera mängden stöd är centralt för deltagarens självständighet och möjlighet att nå empowerment. / Lack of participation in the open labor market is highly prevalent for people with mental illness. Vocational rehabilitation through Supported employment (SE) has shown to be an effective approach to improve employment outcomes. Research generally centres upon the effectiveness of the method. This study focuses on the support from the SE-coach and the aim is to investigate the meaning of this support to the participants. Semi-structured interviews were conducted with three participants and a group interview with three coaches. The emotional, tailored and instrumental supports were pointed out as being helpful. They interact and lead to empowerment for two of the participants who are now in work practice. They show satisfaction with their occupational situation and with being part of a social context. The participants express improvement in psychiatric symptoms, global functioning and self-esteem. The findings of this study highlight the importance of the emotional support from the SE-coach, and stress the ability of the coach to balance the amount of support given. This is crucial in order to facilitate the empowerment of the participants.

Spontanabort i tidig graviditet hos kvinnor är den vanligaste typen av spontanabort och drabbar 10-35 % av alla gravida kvinnor. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av omvårdnad i samband med spontanabort i tidig graviditet. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie som totalt inkluderade nio studier. Datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Studierna kvalitetsgranskades, och resultatet analyserades utifrån syftet. Materialet färgkodades utifrån funna mönster och tre kategorier växte fram. Kategorierna blev slutligen: kvinnors upplevelser av emotionellt stöd, kvinnors upplevelser av information och förklaring samt kvinnors upplevelser och behov av eftervård. Litteraturstudiens övervägande resultat innefattade upplevelser av otillfredsställelse med omvårdnaden bland de drabbade kvinnorna. Många kvinnor upplevde ett osympatiskt bemötande, bristande medicinsk förklaring av orsaken till spontanaborten samt en avsaknad av eftervård. Slutsatsen var att majoriteten av kvinnorna inte upplevde tillfredsställelse med det emotionella stödet, den medicinska förklaringen samt att de saknade eftervård i samband med spontanaborten i tidig graviditet. Ny forskning föreslås ur patientperspektivet med fokus på kvinnornas unika känslor och behov och ur personalperspektivet om bemötande och eftervård av kvinnor som nyligen varit med om spontanabort i tidig graviditet. / Early pregnancy loss occurs to 10-35% of all pregnant women and it is the most common type of pregnancy loss. The aim was to describe women’s experiences of nursing care in relation to early pregnancy loss. The used method was systematic literature review and resulted in totally used nine articles. The data collection was accomplished in the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO. The articles quality was checked and the result was analyzed with regard to the aim. The material was coded in to colours from the found patterns and three categories took place. The categories were finally women’s experiences of emotional support, women’s experiences of information and explanation and women’s experiences and needs of aftercare. The greater part of the result included experiences of dissatisfaction with the nursing care among the women. Many women experienced an unsympathetic attitude, lack of medical explanation to the course and lack of aftercare. The conclusion was that the majority of the women didn’t experience satisfaction with the emotional support, the medical explanation and the aftercare, in relation to early pregnancy loss. Suggestion for new research is made, with focus on women’s unique feelings and needs, and also with focus on the nurses’ attitude and aftercare of these women.

<p>Spontanabort i tidig graviditet hos kvinnor är den vanligaste typen av spontanabort och drabbar 10-35 % av alla gravida kvinnor. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av omvårdnad i samband med spontanabort i tidig graviditet. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie som totalt inkluderade nio studier. Datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Studierna kvalitetsgranskades, och resultatet analyserades utifrån syftet. Materialet färgkodades utifrån funna mönster och tre kategorier växte fram. Kategorierna blev slutligen: kvinnors upplevelser av emotionellt stöd, kvinnors upplevelser av information och förklaring samt kvinnors upplevelser och behov av eftervård. Litteraturstudiens övervägande resultat innefattade upplevelser av otillfredsställelse med omvårdnaden bland de drabbade kvinnorna. Många kvinnor upplevde ett osympatiskt bemötande, bristande medicinsk förklaring av orsaken till spontanaborten samt en avsaknad av eftervård. Slutsatsen var att majoriteten av kvinnorna inte upplevde tillfredsställelse med det emotionella stödet, den medicinska förklaringen samt att de saknade eftervård i samband med spontanaborten i tidig graviditet. Ny forskning föreslås ur patientperspektivet med fokus på kvinnornas unika känslor och behov och ur personalperspektivet om bemötande och eftervård av kvinnor som nyligen varit med om spontanabort i tidig graviditet.</p> / <p>Early pregnancy loss occurs to 10-35% of all pregnant women and it is the most common type of pregnancy loss. The aim was to describe women’s experiences of nursing care in relation to early pregnancy loss. The used method was systematic literature review and resulted in totally used nine articles. The data collection was accomplished in the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO. The articles quality was checked and the result was analyzed with regard to the aim. The material was coded in to colours from the found patterns and three categories took place. The categories were finally women’s experiences of emotional support, women’s experiences of information and explanation and women’s experiences and needs of aftercare. The greater part of the result included experiences of dissatisfaction with the nursing care among the women. Many women experienced an unsympathetic attitude, lack of medical explanation to the course and lack of aftercare. The conclusion was that the majority of the women didn’t experience satisfaction with the emotional support, the medical explanation and the aftercare, in relation to early pregnancy loss. Suggestion for new research is made, with focus on women’s unique feelings and needs, and also with focus on the nurses’ attitude and aftercare of these women.</p>

Bakgrund: Sjuksköterskan är i sin yrkesposition ofta utsatt för traumatiska upplevelser och kritiska händelser i olika omvårdnadssituationer. Olika faktorer påverkar sjuksköterskans möjligheter och förmåga att återhämta sig psykiskt vilket i många fall leder till sjukskrivningar eller att de till och med lämnar yrket. Med den stora bristen av sjuksköterskor som sjukvården brottas med är det viktigt att uppmärksamma det stöd som sjuksköterskan behöver för att utöva sitt yrke på ett patientsäkert sätt och på ett sätt som inte äventyrar den egna hälsan. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors behov av stöd efter traumatiska upplevelser i omvårdnadssituationer. Metod: Litteraturöversikt över 10 artiklar. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor har ett behov av stöd i form av debriefing, praktiskt och emotionellt stöd främst från kollegor, och ett organisatoriskt stöd där vårdledare erbjuder stödinterventioner om så efterfrågas.    Slutsats: För att sjuksköterskor ska trivas och orka arbeta ett helt yrkesliv inom vården är det viktigt att uppmärksamma behovet av stöd efter olika traumatiska händelser. Likaså att vårdledaren arbetar för en god kamratanda i teamet eftersom det kollegiala stödet visade sig vara det viktigaste för sjuksköterskan. / Background: Nurses are in their profession often exposed to traumatic or critical incidents in situations of caring. Different terms affect nurses possibility and ability to recover psychically which in many cases leads to sick leave or that they even leave their profession. With the lack of nurses that health organizations today struggle with it is important to pay attention to the support that nurses need to practise their profession in a patient safe way that not jeopardizes her own health. Aim: To describe nurses need of support after traumatic/critital incidents in situations of care. Method: Literature review of 10 articles. Result: The result shows that nurses has a need of support in terms of debriefing, practical and emotional support mainly from colleagues, and organizational support where managers offers support interventions if needed. Conclusion: For the wellbeing of nurses in their working life in the health care it is important to acknowledge their need of support after traumatic incidents. Likewise, it is important that the nurse manager creates a positive team spirit as collegial support has shown to be the most important for the nurse.

Bakgrund: En av den palliativa vårdens hörnstenar är stöd till närstående och Hälso- och sjukvårdslagen anger att sjuksköterskan har ett ansvar för att främja goda kontakter med patient och närstående Sjuksköterskor har beskrivit att de känner en osäkerhet kring hur de ska ge emotionellt stöd till närstående. Emotionellt stöd innebär att visa empati, omtänksamhet, tillit och förtroende samt att finnas till för en annan människa vid svåra situationer. Familjecentrerad vård innebär att fokusera på de närstående och den sjuke och familjen ska ses som en helhet. Syftet: Att beskriva de närståendes upplevelser av det emotionella stöd som sjuksköterskan ger dem vid palliativ vård vid livets slutskede inom äldreomsorgen. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes i databaserna Pubmed och Cinahl med sökord som motsvarade syftet. 15 artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats kvalitetsgranskas och artiklar med medelhög och hög kvalitet inkluderades. Artiklarna analyserades genom att söka efter likheter och skillnader som sedan sammanställdes i kategorier. Resultat: Kommunikation och rådgivning befrämjade emotionellt stöd. kommunikation och rådgivning var viktigt att sjuksköterskorna utförde och god erfarenhet och kunskap inom området samt att tillräckligt med information gavs till de närstående gällande den sjukes situation. Rådgivning var viktig för att få förståelse kring vårdsituationen och för att kunna delta i och samarbeta tillsammans i omvårdnaden av den sjuke. Avlastning och stöd av hälso- och sjukvårdspersonal i vardagen bidrog även det till emotionellt stöd. Avsaknad av emotionellt stöd bidrog till att de närstående kunde bli lidande av psykisk ohälsa. Slutsats: Familjecentrerad vård är en användbar modell som kan främja emotionellt stöd hos närstående. Sjuksköterskan behöver dela med sig av sin kunskap till de närstående för att de ska bli mer delaktiga i vården av den sjuke. / Background: One of the cornerstones of palliative care is support for next of kins and the Health Care Act states that the nurse has a responsibility to promote good contact with the patient and close relatives. Nurses have described that they feel uncertain about how to provide emotional support. Emotional support means showing empathy, caring and trust as well as being present to another person in difficult situations. Family-centered care means focusing on the next of kins and the patient and the family should be seen as a whole. Aim: To describe the relatives' experiences of the emotional support provided by the nurse in palliative care at the end of life in the elderly care. Methods: The study was conducted as a literature review. Articles were searched in the Pubmed and Cinahl databases with keywords derived from the purpose. 15 articles of qualitative and quantitative approach were quality appraised and articles of medium and high quality were included. The articles were analyzed by searching for similarities and differences which were then compiled into categories. Results: Communication and counseling promoted emotional support. Communication and counseling was important that the nurses performed and good experience and knowledge in the subject and that sufficient information was given to the relatives regarding the situation of the patient. Counseling was important to gain an understanding of the care situation and to be able to get involved in the care situation and collaborate together in the care of the sick person. Relief and support from health professionals in everyday life also contributed to emotional support. Lack of emotional support helped the relatives to suffer from mental illness. Conclusion: Family-centered care is a useful model that can promote the emotional support of next of kins. The nurse must share her knowledge to the relatives so that they become more involved in the care of the sick person.

People in Sweden are living longer than ever before, as research and improvements in medical care become progressively more advanced. Yet, absenteeism related to stress and clinical burnout has increased dramatically in the past decade. The purpose of this study is to investigate employers’ support functions regarding rehabilitation from clinical burnout, from the perspective of social workers. The research was conducted using qualitative, semi-structured interview sessions with 16 social workers that either have been or are suffering from clinical burnout. The main theory used was House’s theory on different types of social support, which classifies social support into four categories. The results show that the interviewees describe emotional support in ways that do not entirely correlate with House’s theory. The interviewees emphasised the importance of the support from family and friends, that they never stopped calling or texting. This especially entails the importance of someone recognizing the person’s needs without being asked to do so, being willing to listen, assisting in understanding and processing the anxiety, as well as offering a sense of emotional security and community. The majority of respondents stressed the crucial role of managers in their return to work, for example through continuous monitoring, follow-ups and adaptation of tasks. Relatedly, most respondents meant that they lacked a way of fully recovering. The absolute majority of those claiming to lack different kinds of support from managers. Roughly half of said respondents also experienced the lack of an insufficient sense of influence and autonomy in the process of returning to work. This study shows that emotional support from the employer has great positive effects on rehabilitation and the possibility for social workers to return to work following clinical burnout. / I Sverige idag så lever människor längre än tidigare, forskning och vård är så utvecklade att vi kan hjälpa och stötta människor bättre än någonsin. Trots detta har antalet sjukskrivningar på grund av stress och utmattningssyndrom ökat explosionsartat de senaste tio åren. Syftet med denna studie är att få ta del av socionomers egna upplevelser av vilken betydelse emotionellt stöd från arbetsgivaren har för rehabiliteringsprocessen från utmattningssyndrom. Genom en kvalitativ undersökning genomfördes semistrukturerade intervjuer med 16 socionomer som är eller har varit sjukskrivna.  Den teori som används är Houses teori om olika former av socialt stöd, den delar upp socialt stöd i fyra olika former. Resultatet visar att informanterna beskriver emotionellt stöd på flera olika sätt som inte helt stämmer överens med Houses uppdelning. Informanterna lyfter fram vikten av att familj och vänner fanns där, att de inte slutade att ringa eller skicka sms. Vikten av att någon ser vad som behöver göras och bara göra, att inte behöva be om hjälp. De flesta informanterna lyfte fram vikten av att bli lyssnad på samt att få hjälp och stöd med att bearbeta och kartlägga ångesten. Att öppna sig för någon och känna sig trygg, bli sedd och vara i ett sammanhang. De flesta informanterna svarade att chefen hade en avgörande roll för deras återgång i arbete efter utmattningssyndrom bland annat genom täta avstämningar och arbetsanpassningar. Samtidigt berättade mer än hälften av informanterna att de saknade något för att komma åter på bästa sätt. Nästan alla av de som saknade något saknade olika former av chefsstöd. Drygt hälften av de informanter som saknade något, saknade känslan av delaktighet och självbestämmande i processen för återgång i arbetet. Denna studie visar att emotionellt stöd från arbetsgivaren har stor positiv effekt på rehabiliteringsprocessen och möjligheten för socionomer att komma åter i arbete efter sjukskrivning på grund av utmattningssyndrom.

The Swedish national regulations and advice that the Covid-19 pandemic has entailed have resulted in individuals staying at home to a greater extent. This has led to individuals not having physical social interactions to the same extent as before the pandemic. These limitations have meant that digital technology has become an important role in today's society where individuals in virtual groups and virtual communities have had their social needs met online rather than in real life. This is a qualitative survey in which results are based on six semi-structured interviews and 192 questionnaire responses. The respondents consist of adults living in Sweden. Results show that participation in gaming-based voice-mediated online communities helps individuals to fullfil their social needs as well as reduce feelings of loneliness and depression. The availability of such communities enables them to replace social contact when it is otherwise impractical to meet in real life, for example during the Covid-19 pandemic or when the individuals are geographically separated. Individuals in gaming-based voice-mediated online communities have often been attached to other members for a long time, the interactions are not limited to gaming and they can integrate individuals in these communities to their offline-life. They also have greater control over when and for how long they participate along with flexibility which allows the participants to decide how involved in the conversation they wish to be at any given time. Through internet-based communication individuals can selectively and strategically present themselves, which in a positive way distorts the perception between the individuals and result in more intimate and intensive conversations.

The present study investigated the relationship between hope, stress, and social support provision from teachers during the COVID-19 pandemic. The participants were 80 students (i.e., 34 males; 46 females) ranging in age from 16 to 22 from multiple gymnasiums across Sweden. The cross-sectional research design collected data using an online survey. Statistical analyses revealed that there was a negative correlation between perceived stress and hope. Social support from teachers was also found to be positively correlated with hope. The subcategories identifying the nature of the social support provision indicated that levels of stress were negatively correlated with appraisal, informational, and instrumental support. Students’ levels of reported hope were found to correlate with appraisal, informational, instrumental, and emotional support. Gender was also found to be associated with stress, where women reported more perceived stress than men. Taken collectively, the study found that students who feel more hope are less stressed perceive more social support provision from teachers. Implications for teachers and limitations of the present study are discussed. / Denna studie undersökte förhållandet mellan hopp, stress och socialt stöd från lärare under COVID-19 pandemin. Deltagarna var 80 studenter (34 män; 46 kvinnor) i åldrarna 16 till 22 år från gymnasieskolor över hela Sverige. Datan samlades in med hjälp av en onlineundersökning. De statistiska analyserna visade att det fanns ett negativt samband mellan upplevd stress och hopp. Socialt stöd från lärare visade sig också vara positivt korrelerat med hopp. Underkategorierna som identifierade de olika karaktärerna av socialt stöd indikerade att stressnivåerna var negativt korrelerade med bedömning, information och instrumentellt stöd. Studenternas nivåer av rapporterat hopp visade sig korrelera med bedömning, informativt, instrumentellt och emotionellt stöd. Kön visade sig också förknippas med stress, där kvinnor rapporterade mer upplevd stress än män. Sammantaget fann studien att studenter som känner mer hopp är mindre stressade och upplever mer socialt stöd från lärare. Konsekvenser för lärare och begränsningar av denna studie diskuteras.

Lindgren, J & Nielsen, H. God omvårdnad sett ur patientens perspektiv. En enkät-undersökning. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008.Omvårdnad är ett av sjuksköterskans huvudsakliga arbetsområden och ett viktigt forskningsområde. För sjuksköterskan är kunskap om vad patienter uppfattar som god omvårdnad viktig då det gör sjuksköterskan bättre rustad att bemöta dem på ett adekvat sätt. Flera kvalitativa studier har gjorts för att kartlägga patienters upp-fattning om vad god omvårdnad innebär. Syftet med denna studie är att, med hjälp av en enkätundersökning vid två avdelningar, undersöka patienters uppfattning om vad god omvårdnad är. Studien genomfördes på universitetssjukhuset MAS i Malmö. Resultaten från de tidigare studierna delades in i sex kategorier och for-mulerades som enkätfrågor. Inga signifikanta resultat erhölls i denna studie, p g a ett för begränsat underlag. Noterbart är dock tendensen att patienterna värderar professionell kompetens högst av allt medan delaktighet tycks betyda mindre för dem. Även behov av information till anhöriga framkom. Det behövs mer forsk-ning på området för att kunna utröna om resultaten av den tidigare forskningen är generaliserbar. / Lindgren, J & Nielsen, H. God omvårdnad sett ur patientens perspektiv. En enkät-undersökning. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008.Omvårdnad är ett av sjuksköterskans huvudsakliga arbetsområden och ett viktigt forskningsområde. För sjuksköterskan är kunskap om vad patienter uppfattar som god omvårdnad viktig då det gör sjuksköterskan bättre rustad att bemöta dem på ett adekvat sätt. Flera kvalitativa studier har gjorts för att kartlägga patienters upp-fattning om vad god omvårdnad innebär. Syftet med denna studie är att, med hjälp av en enkätundersökning vid två avdelningar, undersöka patienters uppfattning om vad god omvårdnad är. Studien genomfördes på universitetssjukhuset MAS i Malmö. Resultaten från de tidigare studierna delades in i sex kategorier och for-mulerades som enkätfrågor. Inga signifikanta resultat erhölls i denna studie, p g a ett för begränsat underlag. Noterbart är dock tendensen att patienterna värderar professionell kompetens högst av allt medan delaktighet tycks betyda mindre för dem. Även behov av information till anhöriga framkom. Det behövs mer forsk-ning på området för att kunna utröna om resultaten av den tidigare forskningen är generaliserbar.