No description available.

Lärplattformar används idag i allt större utsträckning vid distansundervisning. Forskning pekar på att lärstilar är en viktig faktor att ta hänsyn till vid distansundervisning, dock är området beträffande lärstilar i relation till lärplattformar relativt outforskat, och det saknas tydlig vetskap om hur lärplattformar kan designas för att stödja olika lärstilar. Den här studien undersöker lärstilar i relation till funktioner i lärplattformar, genom en explorativ ansats och studie med designinslag. Utifrån en litteraturstudie identifierades funktioner i en lärplattform, vilka ställdes i relation till Kolbs teori om lärstilar för att mynna ut i ett antal rekommendationer för undervisning och användning av funktioner, som låg till grund för utformning av en prototyp. Prototypen fungerade som underlag för den empiriska undersökningen, vilken genom intervjuer utgjorde prövning av rekommendationernas relevans, samt kartläggning av hur funktioner i lärplattformar stödjer olika lärstilar vid användning. Studienresulterade i åtta designriktlinjer, och bidrar till den brist som idag råder i fråga om hur lärplattformar kan designas för att stödja olika lärstilar. / Learning management systems are currently used increasingly in distance education. Research indicates that learning styles are important factors to consider in distance education, however, the area regarding learning styles in relation to learning management systems is relatively unexplored, and there is no clear knowledge of how learning management systems can be designed to support different learning styles. This study investigates learning styles in relation to the features in learning management systems, through an explorative approach and study with design elements. Based on a literature study we identified features of a learning management system, which was put in relation to Kolb's theory of learning styles in order to lead to a number of recommendations for education and use of features, which formed the basis for the design of a prototype. The prototype served as the basis for the empirical investigation, in which interviews constituted testing of the relevance of the recommendations, and the mapping of the features of the learning management system to support different learning styles in use. The study resulted in eight design guidelines, and contributes to the shortage that currently exists in terms of how learning management systems can be designed to support different learning styles.

Frågan om digitala verktyg i undervisning har aktualiseras till följd av en övergång till IT-baserad distansundervisning. Det som studien ämnade att undersöka var hur lärare på gymnasiet anammar och hanterar nya verktyg på kort tid och hur väl anpassade verktygen är för deras situation och omständigheter som följd av övergången till IT-baserad distansundervisning under 2020 och 2021. Frågeställningen blev därför hur har de digitala verktyg som används i IT-baserad distansundervisning anammats av lärare på gymnasiet under 2020 och 2021. Syftet är bland annat att ge gymnasieskolor ett beslutsunderlag när det efter pandemin ska fattas beslut om IT-baserad distansundervisning ska fortlöpa i någon form, bland annat baserat på hur de digitala verktygen fungerar och anammas av gymnasielärare. När det kommer till digitala verktyg är det framförallt Microsoft Teams och Google Meet som används som videokommunikationstjänst och Google Classroom, itslearning, Vklass och Schoolsoft som används som lärplattform. Överlag uppger respondenterna att verktygen fungerar relativt bra, särskilt vad det gäller om verktyget är användarvänligt, enkelt, funktionsrikt och problemfritt. När det gäller hur användare anammar de digitala verktygen upplever en klar majoritet av respondenterna att de i stor till mycket stor utsträckning har anammat de digitala verktyg som används i den IT-baserade distansundervisningen. Studien har dock ändå undersökt vad som kännetecknar de lärare som inte har tillräcklig acceptans för de digitala verktyg som används.

Lärplattformar möjliggör en effektiv och flexibel yta för läroverk där studenter och lärare kan mötas med varandra. Lärplattformar kan användas till administration, kommunikation och examinering. Användarens inställning och definition av plattformen har stor betydelse för plattformens handlingsutrymme. På plattformens dubbelsidiga marknad påverkar användarna andra användares upplevelse genom vilken funktionalitet och strategi dessa väljer att använda. Syftet med studien är att identifiera vilken roll lärplattformen Canvas har på Malmö Universitet. Vilket leder till frågeställningen: Hur kan lärplattformens roll förklaras utifrån lärares och studenters upplevelser? Genom kvalitativ innehållsanalys presenteras plattformens nätverkseffekter, karaktär och praktik. I slutsatsen presenteras det att organisationen är föränderlig i sin utformning, att både studenters och lärares engagemang är avgörande för att nå de positiva nätverkseffekterna samt att det sociala handlingsutrymmet är avgörande för plattformens användning och dess effekt i organisationen. / Learning Management Systems (LMS) enable an efficient and flexible area for educational institutions where students and teachers can meet and interact. LMS are used for administration, communication and examination. The user's attitude and definition of the platform is of great importance for what the experience of the platform ultimately becomes. In the platform's two-sided market, users influence the experience of other users through what functionality and strategy they choose to use. The purpose of the study is to identify the role the LMS Canvas has at Malmö University. Which leads to the question: How can the role of the LMS be explained on the basis of teachers and students' experiences? Qualitative content analysis presents the platform’s network effects, character and practice. In the conclusion, we present that the organization is able to change in its approach, that the involvement of both students and teachers is crucial to achieve the positive network effects and that the social scope is crucial for the use of the platform and its effect on the organization.

Skolan digitaliseras allt mer. Ett sätt att använda de nya digitala verktygen är att ge eleverna möjlighet att förbereda sig inför kommande undervisningspass genom att ge dem tillgång till digitalt material i förväg. Metoden kallas flipped classroom. Syftet med den här studien är att undersöka hur elever i två klasser i årskurs sju utan tidigare erfarenhet av flipped classroom upplever metoden och hur de skulle vilja se den implementeras, om alls. Studien visar att eleverna ser fördelar med flipped classroom men även att de ställer krav på lärarens utformning av materialet och på att det används i ett lämpligt sammanhang. Studiens resultat understryker även behoven av tydlig kommunikation vid användning av digitala verktyg.

Skollagen reglerar inte hur dokumentation av extra anpassningar genomförs. Detta beslut fattas av rektor eller skolhuvudman på varje enskild skola. Denna valfrihet kan leda till skillnader i hur dokumentationen utförs vilket i slutänden kan påverka likvärdigheten för elever. Skolinspektionens granskning av skolans arbete med extra anpassningar visar att det finns svårigheter att dokumentera på ett ändamålsenligt sätt (Skolinspektionen, 2016). Syftet med den här studien var att skapa kunskap om hur dokumentation av extra anpassningar kan påverka likvärdigheten för elever genom att studera hur några skolor arbetar med att dokumentera extra anpassningar. Med en kvantitativ metodansats och ett målstyrt urval genomfördes en webbaserad enkätundersökning i fyra grundskolor i två kommuner. Enkätsvaren sammanställdes med hjälp av ett digitalt enkätverktyg. Resultatet analyserades med stöd i Rawls teori om rättvisa och tidigare forskning inom området. En slutsats som dragits är att dokumentationen av extra anpassningar inte utförs likvärdigt. Studien visar även på att riktlinjer och rutiner gällande dokumentation av extra anpassningar fortfarande behöver utvecklas för att säkra likvärdigheten för eleverna.

Frågan om digitala verktyg i undervisning har aktualiseras till följd av en övergång till IT-baserad distansundervisning. Det som studien ämnade att undersöka var hur lärare på gymnasiet anammar och hanterar nya verktyg på kort tid och hur väl anpassade verktygen är för deras situation och omständigheter som följd av övergången till IT-baserad distansundervisning under 2020 och 2021.Frågeställningen blev därför hur har de digitala verktyg som används i IT-baserad distansundervisning anammats av lärare på gymnasiet under 2020 och 2021.Syftet är bland annat att ge gymnasieskolor ett beslutsunderlag när det efter pandemin ska fattas beslut om IT-baserad distansundervisning ska fortlöpa i någon form, bland annat baserat på hur de digitala verktygen fungerar och anammas av gymnasielärare. När det kommer till digitala verktyg är det framförallt Microsoft Teams och Google Meet som används som videokommunikationstjänst och Google Classroom, itslearning, Vklass och Schoolsoft som används som lärplattform. Överlag uppger respondenterna att verktygen fungerar relativt bra, särskilt vad det gäller om verktyget är användarvänligt, enkelt, funktionsrikt och problemfritt. När det gäller hur användare anammar de digitala verktygen upplever en klar majoritet av respondenterna att de i stor till mycket stor utsträckning har anammat de digitala verktyg som används i den IT-baserade distansundervisningen. Studien har dock ändå undersökt vad som kännetecknar de lärare som inte har tillräcklig acceptans för de digitala verktyg som används. / The issue of digital tools in teaching has become relevant as a result of a transition to IT-based distance learning. What the study intended to investigate was how teachers in high school adopt and handle new digital tools in a short time and how well adapted the tools are to their situation and circumstances as a result of the transition to IT-based distance education in 2020 and 2021.The question therefore became how have the digital tools used in IT-based distance education been adopted by teachers in high school in 2020 and 2021.The purpose is to provide high schools with a decision basis whether IT-based distance education is to proceed in some form after the pandemic, based on how the digital tools work and are adopted by high school teachers. When it comes to digital tools, it is primarily Microsoft Teams and Google Meet that are used as a video communication service and Google Classroom, itslearning, Vklass and Schoolsoft that are used as a learning platform. Overall, the respondents state that the tools work relatively well, especially when it comes to whether the tool is user friendly, simple, functional and problem free. When it comes to how users adopt the digital tools, a clear majority of the respondents feel that they have mostly adopted the digital tools used in the IT-based distance education. In addition, the study has examined what characterizes the teachers who do not have sufficient acceptance for the digital tools used.

Coronaviruspandemin har tvingat Uppsala universitet att ställa om till onlineundervisning. Denna omställning har ökat betydelsen av att lärplattformen Canvas fungerar och används på ett effektivt sätt som främjar lärande. Akademiskt engagemang är en användbar indikator för bland annat resultat och avhopp i studier på universitetsnivå. Det är därför av intresse att undersöka hur denna omställning har påverkat studerandes akademiska engagemang. En enkät (n=50) utformades för att mäta nuläget för akademiskt engagemang på Campus Gotland. Tre lärare på institutionen för informatik och media intervjuades angående akademiskt engagemang, Canvas och distansundervisning under coronaviruspandemin. Resultaten tyder på en liten minskning av totalt akademiskt engagemang, men på större klyftor mellan sedan tidigare högt och lågt engagerade studerande, där de sedan tidigare lågt engagerade studerandena hamnat längre efter. Framtida studier rekommenderas som undersöker orsakerna till dessa resultat / The ongoing Coronavirus pandemic has forced Uppsala University and many other universities to move towards online learning. This transition emphasizes the importance of Canvas, which is the learning management system in use at the university. Student engagement is a useful predictor for academic results and dropout frequency at the university level. It is of general interest to investigate how the forced transition to online learning has affected current levels of student engagement. A survey (n=50) was administered to measure student engagement. In addition, three lecturers at the Department of Informatics and Media at Campus Gotland were interviewed on their views of student engagement, Canvas, and distance learning in general during the Coronavirus pandemic. The results point towards an increased gap in engagement between students with previously high and low student engagement levels. Further studies investigating the causes of this increased gap are advised.

Digitalisering utgör en viktig del i dagens samhälle. Sverige har som mål att vara ledande på att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Skolväsendet utgör en viktig roll för ett lyckat digitaliseringsarbete och därför har regeringen utformat en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. De senaste åren har digitala lärplattformar implementerats i för- och grundskolor där det är menat att dessa ska stödja lärarnas administrativa arbete. Däremot kan det som anses vara ett verksamhetsstöd skilja sig för management och lärare. Syftet med arbetet är att undersöka huruvida digitala lärplattformar inom skolväsendet tolkas som ett medel för styrning från management som lärare behöver anpassa sig till eller som ett hjälpmedel som anpassas till lärare. / Digitization is an important part of today's society. Sweden aims to be a leader in exploiting the opportunities of digitalisation. The school system constitutes an important role for successful digitalisation work and therefore the government has designed a nationalized digitalisation strategy for the school system. In recent years, digital learning platforms have been implemented in pre-schools and primary schools, where it is intended that these will support teachers' administrative work. However, what is considered business support may differ for management and teachers. The purpose of this paper is to investigate whether digital learning platforms in the school system are interpreted as a means of control from management that teachers need to adapt to or as a helping tool that is adapted to teachers.

I och med att undervisningen på distans ökar i popularitet så läggs det större vikt på distansstudenternas välmående. Distansundervisning bedrivs dock i nuläget på ett sätt som motsätter sig studerandes efterfrågan om social gemenskap vilket skapar en känsla av isolering. Att berika lärplattformar med sociala affordanser och element från sociala nätverkssajter är ett försök att öka social närvaro på lärplattformar. I denna uppsats utforskas hur samhörigheten mellan distansstudenter kan förbättras på lärplattformar och vilka affordanser som kan berika lärplattformar utöver de som redan har beforskats. Studien resulterar i 2 element (Integritet och Samarbete), 3 sociala affordanser (Social anslutning, Social interaktion och Profilbyggnad) och 1 innehållsaffordans (Innehållsdelning) som har identifierats utifrån respondenternas preferenser i förhållande till sociala nätverkssajter. Funktionaliteterna som kopplas samman med dessa identifierade element och affordanser gestaltas genom en skiss i resultatet. Detta för att förtydliga hur en möjlig applicering på lärplattformar kan förbättra kommunikationen och den sociala närvaron mellan de studerande. / As distance education is increasing in popularity more emphasis is placed on the wellbeing of distance students. However, distance education is currently conducted in a way that opposes students’ demand for social community, which creates a feeling of isolation. Enriching learning management platforms with social affordances and elements from social networking sites is an attempt to increase social presence on learning management platforms. This essay explores how to improve the relationship between distance students on learning management platforms and which affordances may enrich learning management platforms besides those that have already been researched. The study results in 2 elements (Privacy and Collaboration), 3 social affordances (Social connectivity, Social interactivity and Profile building) and 1 content affordance (Content sharing) that has been identified based on the respondents preferences in relation to social networking sites. The functionalities associated with these identified elements and affordances are presented through a sketch in the result. This is to clarify how a possible application on learning platforms can improve communication and the social presence between the students.