Allt fler personer använder sig av sociala medier, något som också fler och fler företag tycks uppmärksamma. Syftet med denna studie är att ta reda på varför butiker inom två svenska organisationer använder sociala medier som marknadsföringskanal, och varför vissa specifika kanaler föredras framför andra. En drivkraft i vårt arbete har alltså varit att förstå de uttalade motiv och val som ligger bakom användningen av sociala medier som extern kommunikationskanal. Företagen som ingår i undersökningen är Sveriges två största matkedjor, ICA och Coop. Studien bygger på kvalitativa forskningsintervjuer med insatta personer inom de två företagen,och följande fyra frågeställningar har utgjort vårt primära fokus: Vilka motiv och mål uppges styra företagens användande av sociala medier som marknadsföringskanal? Vilka fördelar anses marknadsföring via sociala medier ge företagen? Vilken betydelse upplevs sociala medier ha för skapandet av långvariga relationer med företagens kunder? Vad framhålls som avgörande för valet av kanal? Teoretiska ramverk som har använts i undersökningen har varit relationsmarknadsföring, webb 2.0 och teorier om social närvaro och varumärkesbyggande. Resultatet från studien visar att användningen av sociala medier som marknadsföringskanal utgår från en vilja hos företagen att verka och existera på samma plattform som deras kunder. Marknadsföringen via de sociala medierna anges som ett snabbt och smidigt sätt att nå en stor del av målgruppen på ett kostnadseffektivt sätt. Den enda kanalen som används av ICA och Coop i nuläget är Facebook vilket överraskade då alla sociala medier är gratis. Valet av denna plattform motiverades av att de hade testat andra kanaler men inte fått önskvärt genomslag någon annanstans. Genom Facebook kan en kommunikation hållas med kunderna dygnet runt, då det är en öppen plattform som alltid är tillgänglig. Studien finner också att en ökad kommunikation anges kunna bidra till en djupare och närmre relation med kunderna. Nyckelord: Sociala medier, marknadsföring, kommunikation, social närvaro, marknadsmix.

Digitaliseringen har gjort det enklare för kunder att jämföra priser mellan konkurrenter, hitta fler tillgängliga konkurrenter och enklare byta mellan konkurrenter. Dagens kunder vet vad de vill ha och en ökad informationstillgänglighet har medfört en högre press på företag att ändra tillvägagångssätt och tillmötesgå kunders nya önskemål. Att erbjuda e-tjänster som anpassats efter internets unika fördelar har blivit vitalt för företag som vill nå framgång. Men samtidigt finns det ett aktuellt behov hos kunder av en god kundrelation som inte uppfylls med dagens e- tjänster. På grund av det undersöker denna studie hur personifiering och social närvaro kan designas för att stödja goda kundrelationer på e-tjänster. Detta undersöks med hjälp av en designorienterad forskningsansats och implementering av designelement i en prototyp utformad som en banks e-tjänst. Studiens resultat pekar på att kontroll, omhändertagning, flexibilitet och motivation är viktigt för användaren vid användning av e-tjänster för att goda kundrelationer ska stödjas.

Behovet av kommunikation har alltid varit en viktig del av människans sociala liv. Den tekniska utvecklingen har möjliggjort nya kommunikationsvägar och sättet att kommunicera har därför förändrats. Syftet med studien är att kartlägga hur yngre pensionärer upplever social närvaro och tillhörighet på sociala nätverkssidor. Målsättningen med studien är att identifiera hur tekniken upplevs möjliggöra eller begränsa graden av social närvaro för yngre pensionärer vid kommunikation över sociala nätverkssidor.  Studien tillämpade en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Intervjuerna transkriberades enskilt för att i en helhetsanalys tolkas och bilda en samlad bild över det empiriska materialet. Urvalet bestod av yngre pensionärer mellan 66–75 år som använder sociala nätverkssidor. Totalt deltog åtta respondenter.  Den insamlade empirin visar att samtliga respondenter är aktiva användare av Facebook men orsakerna till användningen samt vilken typ av aktiviteter som utförs skiljer sig mellan deltagarna. Samtliga respondenter uppger att de använder sociala nätverkssidor för att följa och ta del av familjens- och vännernas liv samt som informationskälla. Respondenternas upplevelse är att sociala nätverkssidor utgör ett komplement till annan kommunikation där den sociala närvaron är lägre på sociala nätverkssidor jämfört med fysiska möten eller telefonsamtal. Empirin visar också att sociala nätverkssidor för yngre pensionärer ger en lägre grad av social närvaro och tillhörighetskänsla än annan kommunikation i textform som SMS eller e-post. Den generella bild som respondenterna uppvisar är att sociala nätverkssidor möjliggör för snabb och flexibel kommunikation men där den lägre graden av social närvaro utgör en begränsning som gör att sociala nätverkssidor inte kan likställas vid fysiska möten.  Slutsatsen är att sociala nätverkssidor upplevs ha en lägre grad av social närvaro än annan kommunikation vilket empirin uppvisar med stöd av den teoretiska referensramen. Tekniken som komplement till annan kommunikation erbjuder en upplevelse av tillhörighet och gemenskap och skapar möjligheter för yngre pensionärer att vara sociala. Tekniken som ersättning för alternativ kommunikation skapar istället en begränsning i vad sociala nätverkssidor kan erbjuda för upplevelsen av social närvaro.

Bakgrund: En av tre universitetsstudenter läser idag via nätbaserade kurser. Nätbaserat lärande är flexibelt och baseras på asynkron kommunikation, men studentgenomströmningen är lägre än på campuskurser. Forskning har visat att nätbaserade lärgemenskaper byggs upp av tre delar; kognitiv närvaro, lärarnärvaro och social närvaro. Forskning rörande universitetslärares och distansstudenters egen upplevelse av betydelsen av beståndsdelen social närvaro för nätbaserade lärgemenskaper sker via enkät-eller intervjustudier. Syfte: Studien syftar till att genom en kvalitativ ansats beskriva universitetslärares och distanssstudenters upplevelse av möjligheter och utmaningar med nätbaserat lärande och betydelsen av lärgemenskaper, med fokus på social närvaro, inom och vid sidan om nätbaserade kurser. Metod: Kvalitativa intervjuer med fyra universitetslärare och fyra distansstudenter samt enkätundersökning med distansstudenter (n=29). Resultat: Distansstudenterna upplevde flexibiliteten inom nätkurser som både positiv (eftersom kurserna var tids- och ortsoberoende) och negativ (eftersom det fanns en risk för isolering och nätverksbyggandet var begränsat). Både distansstudenter och universitetslärare upplevde oro för att vara osynliga på nätkurser. Kunskapsvinst var den viktigaste faktorn bakom studenternas deltagande i en lärgemenskap. Vid en jämförelse av universitetslärares och distansstudenters beskrivningar av fenomenet lärgemenskap identifierades fyra teman; gruppkänsla, samarbetslärande, motivation och kommunikation. Dessa teman överlappar delvis med de fyra teman som utsagorna om social närvaro kunde delas in i: att vara synlig, deltagande, att upplevas verklig och gruppkänsla. Medan universitetslärarna beskrev vad social närvaro innebar var distansstudenternas utsagor inriktade på deras upplevelse. Universitetslärarna sökte genom lärarnärvaro och kursupplägg initiera samarbetslärande. Studentinitierade lärgemenskaper upplevdes dock mer betydelsefulla av distansstudenterna. Diskussion: Den sociala närvarons betydelse för att främja lärandet inom en lärgemenskap lyfts av informanter från båda grupperna. Kunskap om universitetslärare och distansstudenters upplevelse av lärgemenskaper generellt och specifikt social närvaro kan i förlängningen ha betydelse för framtida kursutvecklingsarbete och motivera utveckling av nya pedagogiska verktyg inom nätbaserade kurser.

Detta projekt fokuserar på distansstudenter och deras studiesituation i tre nätbaserade kurser. Genom en empirisk studie bestående av samtal med studenter och lärare, samt deltagande observation, har vi försökt finna lösningar för att förbättra studenternas lärandemiljö. De sociala faktorerna visade sig vara av stor betydelse i en studieform som tidigare kännetecknats av isolation mellan studenter och lärare. Projektet visar på hur en nätbaserad utbildningsplattform genom enkla tekniska lösningar kan ta hänsyn till studentens behov i fråga om att stödja kommunikation och samarbete.

This study is about investigating how distance students experience the sense of social presence over time and if there are differences between distance with physical meets and IT distances without physical meeting as a study form. A web survey was sent to 564 students on semesters 1, 3 and 5 who were registered at a distance program at Mid University. Students either read a program remotely with meetings or IT-distances without meetings. An analysis of non-response bias was conducted which showed that there are no significant differences between the response group and the loss. A collapse of the two groups resulted in a response rate of 30.7%. The study shows that the sense of social presence increases from semesters 1 to semesters 3 before it drops to semesters 5. The results of the survey also show that there are significant differences between how distance and IT-distance experience the sense of social presence. There are no significant differences between semesters and study form over time as the students experience the sense of social presence. What we can see is that the mean values show that distance students have a higher average value of social presence than IT distance students. The result shows that there are differences in how students feel that they create and retain the sense of social presence during their study time. IT-distance have a greater sense of creating and maintaining the sense of social presence than distance students. / Denna studie handlar om att undersöka hur distansstudenter upplever känslan av social närvaro över tid och om det finns skillnader mellan distans med fysiska träffar och IT-distans utan fysiska träffar som studieform. En webbenkät skickades ut till 564 studenter på termin 1, 3 och 5 som var registrerade på ett distansprogram vid Mittuniversitetet. Studenterna läste antingen ett program på distans med träffar eller IT-distans utan träffar. En bortfallsanalys genomfördes som visade att det inte finns några signifikanta skillnader mellan svarsgruppen och bortfallet. En hopslagning av de båda grupperna resulterade i en svarsfrekvens på 30,7%. Studien visar att känslan av social närvaro ökar från termin 1 till termin 3 innan den sjunker till termin 5. Resultatet av undersökningen visar även att det finns signifikanta skillnader mellan hur distans och IT-distans upplever känslan av social närvaro. Det finns inga signifikanta skillnader mellan terminer och studieform över tid hur studenterna upplever känslan av social närvaro. Det vi kan se är att medelvärdena visar att distans har ett högre snitt av social närvaro än IT-distans. Resultatet visar på att det finns skillnader på hur studenterna upplever att de skapar och behåller känslan av social närvaro under sin studietid. IT-distans har en högre känsla av att skapa och behålla känslan av social närvaro än distansstudenterna.

Flera studier visar att det tillitsfulla mötet är viktigt inom folkbildningen, men hur skapas det i det digitala rummet? Studien syftar till att bidra med kunskap om strategier och pedagogiska praktiker som stärker det tillitsfulla mötet och skapar en lärmiljö där deltagarna kan vara öppna, dela sina erfarenheter och lära av varandra i nätbaserade kurser. Undersökningen har inspirerats av en designbaserad forskningsmetod. Sju kursledare som arbetar med nätbaserade kurser i ett studieförbund har deltagit i samtal, reflektion och testat olika pedagogiska strategier och praktiker i sin verksamhet. Studien tyder på att det går att skapa tillitsfulla möten även i grupper som inte mötts tidigare och som bara möts under en kort tid. En förutsättning är dock social och pedagogisk närvaro och att kursledaren investerar tid och energi samt arbetar medvetet för att skapa en grupp och ett öppet klimat.

Onlineutbildning har blivit alltmer populär studieform dels då den är billigare att bedriva och utgör större flexibilitet och tillgänglighet för studenter. Däremot har onlineutbildningar visat sig vara problematiska när det gäller studenters avsaknad av sociala interaktioner, vilket i sin tur leder till ett lägre engagemang och färre som fullföljer sin utbildning. För att tillförse sociala interaktioner och ett ökat engagemang behöver studenter ges möjlighet att kommunicera informellt med varandra. Studien avser därför att undersöka hur lärplattformar i onlineutbildningar kan designas för att stötta informell kommunikation mellan studenter. Inledningsvis har en litteraturstudie genomförts för att identifiera designmål som sedan adresserats i en prototyp med designade funktioner. Prototypen utvärderades av testdeltagare genom kvalitativ metod, och genom analys baserat på kriterier framtagna ur litteraturstudien kunde fem designförslag presenteras, som stöttar informell kommunikation på lärplattform. Resultatet visade emellertid att det finns yttre faktorer som påverkar användandet av de föreslagna funktionerna och därför lyfts också frågan om enbart tekniska lösningar är tillräckliga för att lösa ett socialt beteende. Eftersom yttre faktorer som påverkar upplevelsen förändras utifrån individen. Detta leder till förslaget för vidare forskning att fokusera på att utforska en digital motsvarighet för campusförlagd “nollning”. Det är en samling av sociala event anordnade av svenska universitet som äger rum under de första veckorna av ett program, utformat för att introducera studenter till institutionen och för varandra. / Online education has become increasingly popular because it is cheaper to conduct and it gives a certain degree of flexibility to students, which does not exist in a standard on-campus curriculum. Despite this, online education has proven to be problematic regarding students’ lack of social interactions, which leads to reduced commitment and an increase in student dropouts. To provide opportunities for social interactions and increased commitment, students must be given opportunities to communicate informally with eachother. The study, therefore, intends to examine how Learning Management Systems in online education can be designed to support informal communication. Initially, a literature study has been performed to identify design goals. These design goals have been addressed in a prototype by designing features that have been evaluated with the help of participants using a qualitative method. The results of the evaluation were analyzed using criterias produced from the literature, which resulted in five design proposals that support informal communication within LMS. However, the results showed that there are external factors that affect the use of the design proposals and should be considered, as this study has not been able to explore them. This study raises the question on whether technical solutions can be used to solve social behavior issues in an online environment. This is because external factors that affect the experience differ between individuals, which makes the challenge more complex. There is a need for further research into a digital equivalent for, as an example, “Nollning”, a collection of social events organized by Swedish universities that takes place during the first few weeks of a program, designed to introduce students to each other.

This thesis investigates the use of virtual avatar heads to enhance local video see-through collaboration in a mixed reality environment. When users engage with each other using a head-mounted display, the device sits atop their head and obstructs their view, concealing their gaze and facial expressions while collaborating. This makes communication harder by removing non-verbal hints. The proposed solution aims to restore them by rendering virtual avatar heads on top of users heads. The study examines the impact of different avatar styles, including the potential effects of the uncanny valley, as well as the use of lip syncing versus facial tracking to animate avatar mouths. An application was developed using Unity3D to implement this solution, allowing two users to collaborate in a mixed reality environment with avatars on their heads. An experiment was conducted with 56 participants, where users collaborated in two tasks: the twenty question game and a collaborative object placement task. A between-subject design was used to compare with and without avatars, avatar rendering type and avatar lip animation. During the experiment, social presence, user experience and performance were measured through questionnaires (Networked Minds of social presence, NASA TLX and User Experience Questionnaire) and eye gaze data. The study found that although there was not always a strong difference between no avatar and avatars, the use of cartoon avatars with lip syncing was the most favorable option, enhancing the user’s comfort and facilitating interpretation of their partner’s emotions and feelings, as well as receiving more attention from them, which could be due to the Uncanny Valley. However, no evidence of performance improvement was found. The findings of this study have important implications for the design of collaborative mixed reality environments, highlighting the potential benefits of using virtual avatars to enhance communication and social presence. The study also underscores the importance of avatar style and facial animation as well as the potential impact of the uncanny valley on user experience. / Denna avhandling undersöker användningen av virtuella avatarhuvuden för att förbättra lokalt samarbete med genomskinlig video i en mixed reality-miljö. När användare interagerar med varandra med hjälp av en huvudmonterad display sitter enheten ovanpå huvudet och skymmer sikten, döljer blicken och ansiktsuttrycken medan de samarbetar. Detta försvårar kommunikationen genom att ta bort icke-verbala ledtrådar. Den föreslagna lösningen syftar till att återställa dem genom att rendera virtuella avatarhuvuden ovanpå användarnas huvuden. Studien undersöker effekterna av olika avatarstilar, inklusive de potentiella effekterna av uncanny valley, samt användningen av läppsynkronisering kontra ansiktsspårning för att animera avatarernas munnar. En applikation utvecklades med Unity3D för att implementera denna lösning, så att två användare kan samarbeta i en mixed reality-miljö med avatarer på sina huvuden. Ett experiment genomfördes med 56 deltagare, där användarna samarbetade i två uppgifter: spelet med tjugo frågor och en samarbetsuppgift för objektplacering. En mellanobjektsdesign användes för att jämföra med och utan avatarer, avatarens renderingstyp och avatarens läppanimering. Under experimentet mättes social närvaro, användarupplevelse och prestanda med hjälp av frågeformulär (Networked Minds of social presence, NASA TLX och User Experience Questionnaire) och ögonstyrningsdata. Studien visade att även om det inte alltid fanns en stark skillnad mellan ingen avatar och avatarer, var användningen av tecknade avatarer med läppsynkronisering det mest fördelaktiga alternativet, vilket förbättrade användarens komfort och underlättade tolkningen av deras partners känslor och sinnestämming, samt fick mer uppmärksamhet från dem, vilket kan bero på Uncanny Valley. Det fanns dock inga bevis för att prestandan förbättrades. Resultaten av denna studie har viktiga konsekvenser för utformningen av kollaborativa mixed reality-miljöer och belyser de potentiella fördelarna med att använda virtuella avatarer för att förbättra kommunikationen och den sociala närvaron. Studien understryker också vikten av avatarstil och ansiktsanimering samt den potentiella inverkan av uncanny valley på användarupplevelsen.

I och med att undervisningen på distans ökar i popularitet så läggs det större vikt på distansstudenternas välmående. Distansundervisning bedrivs dock i nuläget på ett sätt som motsätter sig studerandes efterfrågan om social gemenskap vilket skapar en känsla av isolering. Att berika lärplattformar med sociala affordanser och element från sociala nätverkssajter är ett försök att öka social närvaro på lärplattformar. I denna uppsats utforskas hur samhörigheten mellan distansstudenter kan förbättras på lärplattformar och vilka affordanser som kan berika lärplattformar utöver de som redan har beforskats. Studien resulterar i 2 element (Integritet och Samarbete), 3 sociala affordanser (Social anslutning, Social interaktion och Profilbyggnad) och 1 innehållsaffordans (Innehållsdelning) som har identifierats utifrån respondenternas preferenser i förhållande till sociala nätverkssajter. Funktionaliteterna som kopplas samman med dessa identifierade element och affordanser gestaltas genom en skiss i resultatet. Detta för att förtydliga hur en möjlig applicering på lärplattformar kan förbättra kommunikationen och den sociala närvaron mellan de studerande. / As distance education is increasing in popularity more emphasis is placed on the wellbeing of distance students. However, distance education is currently conducted in a way that opposes students’ demand for social community, which creates a feeling of isolation. Enriching learning management platforms with social affordances and elements from social networking sites is an attempt to increase social presence on learning management platforms. This essay explores how to improve the relationship between distance students on learning management platforms and which affordances may enrich learning management platforms besides those that have already been researched. The study results in 2 elements (Privacy and Collaboration), 3 social affordances (Social connectivity, Social interactivity and Profile building) and 1 content affordance (Content sharing) that has been identified based on the respondents preferences in relation to social networking sites. The functionalities associated with these identified elements and affordances are presented through a sketch in the result. This is to clarify how a possible application on learning platforms can improve communication and the social presence between the students.