Sociala nätverkssidor är för människor idag en del av vardagen då vi skapar nya umgängen, bekantskaper, vänskaper och fiender. Vi träffar framtida arbetsgivare och finner i visa fall kärleken med hjälp av detta nu vardagliga verktyg. Eftersom vi gör allt detta är uppbyggnaden och utvecklingen av användarens profil ett viktigt hjälpmedel för att lyckas presentera sig själv på ett positivt sätt. Målet med denna uppsats är att undersöka hur svenska kvinnor framställer sig själva inför andra användare och vad de delar med sig av sin identitet på det sociala nätverket Twitter. Vi utgår från tre frågeställningar: • • • På vilka sätt framställer sig svenska kvinnor på Twitter? Vilka skillnader finns mellan användare beroende på antal följare? Vilken gräns sätter kvinnor för vad de delar med sig till sin publik på Twitter? De teoretiska utgångspunkterna för denna studie är i Erving Goffmans teorier om ”front stage”, ”back stage” och ”impression management” och nyare forskning gjord av bland andra danah boyd samt begreppet representation. Vi har använt oss av kvantitativ innehållsanalys och kvalitativa intervjuer för att få svar på våra frågeställningar. Resultatet visar att användarna är medvetna om hur de framställer sig och är försiktiga med vad de delar med sig av på Twitter. Användandarna på Twitter i denna undersökning anser att det är jobbigt att deras uppdateringar är sökbara på Google och genom detta finns det en viss censur hos användarna. Det är inte bara Twitters öppenhet gentemot sökmotorn Google som gör att användarna själva censurerar sig utan detta kan även påverkas av arbetsgivare och läsare som är inom samma bransch. Det är viktigt för användarna att de ger en korrekt framställning av sig själva för att inte kränka någon eller få negativa följder i till exempel arbetslivet. Genom undersökningen har vi sett att användarna är medvetna om sin framställning och agerar på Twitter på olika sätt för att lära sig hur just de vill framställa sig själva. Det tar lång tid för användarna att lära sig hur de ska hantera och framställa sig på Twitter.

Behovet av kommunikation har alltid varit en viktig del av människans sociala liv. Den tekniska utvecklingen har möjliggjort nya kommunikationsvägar och sättet att kommunicera har därför förändrats. Syftet med studien är att kartlägga hur yngre pensionärer upplever social närvaro och tillhörighet på sociala nätverkssidor. Målsättningen med studien är att identifiera hur tekniken upplevs möjliggöra eller begränsa graden av social närvaro för yngre pensionärer vid kommunikation över sociala nätverkssidor.  Studien tillämpade en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Intervjuerna transkriberades enskilt för att i en helhetsanalys tolkas och bilda en samlad bild över det empiriska materialet. Urvalet bestod av yngre pensionärer mellan 66–75 år som använder sociala nätverkssidor. Totalt deltog åtta respondenter.  Den insamlade empirin visar att samtliga respondenter är aktiva användare av Facebook men orsakerna till användningen samt vilken typ av aktiviteter som utförs skiljer sig mellan deltagarna. Samtliga respondenter uppger att de använder sociala nätverkssidor för att följa och ta del av familjens- och vännernas liv samt som informationskälla. Respondenternas upplevelse är att sociala nätverkssidor utgör ett komplement till annan kommunikation där den sociala närvaron är lägre på sociala nätverkssidor jämfört med fysiska möten eller telefonsamtal. Empirin visar också att sociala nätverkssidor för yngre pensionärer ger en lägre grad av social närvaro och tillhörighetskänsla än annan kommunikation i textform som SMS eller e-post. Den generella bild som respondenterna uppvisar är att sociala nätverkssidor möjliggör för snabb och flexibel kommunikation men där den lägre graden av social närvaro utgör en begränsning som gör att sociala nätverkssidor inte kan likställas vid fysiska möten.  Slutsatsen är att sociala nätverkssidor upplevs ha en lägre grad av social närvaro än annan kommunikation vilket empirin uppvisar med stöd av den teoretiska referensramen. Tekniken som komplement till annan kommunikation erbjuder en upplevelse av tillhörighet och gemenskap och skapar möjligheter för yngre pensionärer att vara sociala. Tekniken som ersättning för alternativ kommunikation skapar istället en begränsning i vad sociala nätverkssidor kan erbjuda för upplevelsen av social närvaro.