• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3
  • Tagged with
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Hur mycket får man digitalisera och när går kvalitén isär? : En kvalitativ studie om pedagogisk digital kompetens som resurs för e-lärande / How much can one digitize and when does the quality goes apart? : A qualitative study about pedagogical digital competence as a resource for e-learning

Törnqvist, Sandra January 2019 (has links)
Forskaren har undersökt vilken förståelse de verksamma utbildarna har för pedagogisk digital kompetens, utifrån tre nivåer, mikro-, meso-, samt makronivå. Studien har även gett förslag på hur de verksamma utbildarna kan arbeta för att främja pedagogisk digital kompetens (PDK) ytterligare. Studien genomfördes som en intervjustudie, där respondenterna berättade om sin förståelse för pedagogisk digital kompetens. I studien framkom att respondenterna har en bra förståelse för vad och hur man besitter PDK som utbildare. Vidare framkom att för att kunna utforma en kurs/utbildning behövs en viss typ av kunskap och kompetenser samt att förutsättningarna på makronivå är viktiga för att kunna utveckla PDKn på de övriga nivåerna. Till sist väcktes frågan om hur mycket som går att digitalisera av en utbildning och när kvalitén går isär.
2

Digitaliseringen av examinerande moment till följd av Covid-19 : Fallstudie av den snabba digitaliseringen på Institutionen för Informatik och Media på Uppsala universitet

Höjerback, Alexander, Sahibzada, Anton January 2020 (has links)
Till följd av den snabba spridningen av coronaviruset, Covid-19, beslutade Uppsala universitet att all utbildning och examination skulle utföras på distans. Det fattades ett snabbt beslut om detta som trädde i kraft omgående. Beslutet tvingade lektorer och kursansvariga att omvandla sina kurser till ett digitalt format och examinera sina studenter med tillgängliga digitala verktyg såsom Zoom, Inspera, Studentportalen och Canvas. I den här uppsatsen undersöks hur en institution på universitetet anpassat examinationer utifrån det tvingande kravet om social distansering. Även styrkor och svagheter i digitaliseringsprocessen belyses. I studien undersöks detta genom att skapa en heltäckande bild av en digital verksamhet, ett digitalt klargörande, baserat på ett teoretiskt ramverk bestående av nio dimensioner av en digitaliserad verksamhet. Datainsamling har skett dels genom dokumentanalys hämtad från universitets hemsida, dels genom intervjuer med intressenter som är involverade i att digitalisera examination och studenter. Det digitala klargörande visar en komplett bild av verksamheten, som därefter analyseras utifrån intervjuerna och teorier om viktiga faktorer för digitala examinationer. Den huvudsakliga upptäckten är att digitaliseringen på många sätt har fungerat bättre än förväntat, men att den inte varit perfekt. Det är bland annat av vikt att redan från början strukturera och planera kursinnehåll och examination för att det ska fungera väl i ett digitalt format. Detta var dock något som inte var möjligt i den uppkomna situationen, eftersom det finns lagar som begränsar ett sådant förfarande. Dessutom hade kursernas innehåll bestämts innan de digitaliserades och de kunde därmed inte ändras. Utöver detta står det klart att kommunikationen till framförallt studenterna om beslut och riktlinjer hade kunnat varit bättre. Sammanfattningsvis anpassade sig dock Uppsala universitet mycket snabbt till en extrem situation med digitala examinationer och kan sannolikt dra lärdom av och göra förbättringar som gör det möjligt att applicera detta på utbildningar framgent när universitetet öppnar som vanligt.
3

Ett gemensamt onlineutrymme : Designförslag för hur informell kommunikation kan stöttas mellan studenter i högre utbildning på LMS

Forssén, Julia, Lorentz, Johan January 2022 (has links)
Onlineutbildning har blivit alltmer populär studieform dels då den är billigare att bedriva och utgör större flexibilitet och tillgänglighet för studenter. Däremot har onlineutbildningar visat sig vara problematiska när det gäller studenters avsaknad av sociala interaktioner, vilket i sin tur leder till ett lägre engagemang och färre som fullföljer sin utbildning. För att tillförse sociala interaktioner och ett ökat engagemang behöver studenter ges möjlighet att kommunicera informellt med varandra. Studien avser därför att undersöka hur lärplattformar i onlineutbildningar kan designas för att stötta informell kommunikation mellan studenter. Inledningsvis har en litteraturstudie genomförts för att identifiera designmål som sedan adresserats i en prototyp med designade funktioner. Prototypen utvärderades av testdeltagare genom kvalitativ metod, och genom analys baserat på kriterier framtagna ur litteraturstudien kunde fem designförslag presenteras, som stöttar informell kommunikation på lärplattform. Resultatet visade emellertid att det finns yttre faktorer som påverkar användandet av de föreslagna funktionerna och därför lyfts också frågan om enbart tekniska lösningar är tillräckliga för att lösa ett socialt beteende. Eftersom yttre faktorer som påverkar upplevelsen förändras utifrån individen. Detta leder till förslaget för vidare forskning att fokusera på att utforska en digital motsvarighet för campusförlagd “nollning”. Det är en samling av sociala event anordnade av svenska universitet som äger rum under de första veckorna av ett program, utformat för att introducera studenter till institutionen och för varandra. / Online education has become increasingly popular because it is cheaper to conduct and it gives a certain degree of flexibility to students, which does not exist in a standard on-campus curriculum. Despite this, online education has proven to be problematic regarding students’ lack of social interactions, which leads to reduced commitment and an increase in student dropouts. To provide opportunities for social interactions and increased commitment, students must be given opportunities to communicate informally with eachother. The study, therefore, intends to examine how Learning Management Systems in online education can be designed to support informal communication. Initially, a literature study has been performed to identify design goals. These design goals have been addressed in a prototype by designing features that have been evaluated with the help of participants using a qualitative method. The results of the evaluation were analyzed using criterias produced from the literature, which resulted in five design proposals that support informal communication within LMS. However, the results showed that there are external factors that affect the use of the design proposals and should be considered, as this study has not been able to explore them. This study raises the question on whether technical solutions can be used to solve social behavior issues in an online environment. This is because external factors that affect the experience differ between individuals, which makes the challenge more complex. There is a need for further research into a digital equivalent for, as an example, “Nollning”, a collection of social events organized by Swedish universities that takes place during the first few weeks of a program, designed to introduce students to each other.

Page generated in 0.0832 seconds