The purpose of this study is to investigate the attitude and experience teachers have with digital learning materials. More specifically it seeks to find out to what extent the teachers use the digital learning materials, what positive and negative aspects the teachers themselves can see with their material but also if the material includes a guide, if it’s to any help to the teachers and what kind of training they have received in their digital learning material. Through the study, my conclusion is the following; the extent of the use of the learning material varies from teacher to teacher. The study also shows that participating teachers rarely uses just one learning material, but instead opts for a variety of materials, mixing both textbooks with digital learning materials. Further the studies shows that the biggest pro with these tools are that it’s easier to individualize the education while the biggest con is a lack of training in the specific tool or the fact that every student has the ability to go on the internet instead of working on their school work, the teachers’ guide is to somewhat use and there are some who wish for more training to be able to use their digital learning materials efficiently.

This study investigates the use of the terms genre and text type, the representation of fictional genres as well as the work procedures with the fictional genre short story in three Swedish digital educational materials for the subject Swedish in secondary school. To answer the research questions, the study was conducted with a combination of a quantitative and qualitative content analysis of relevant material regarding the terms genre and text type, fictional genres and the short story-genre in particular. The results show that the use of the terms genre and text type show similarities with slight variations between the digital educational materials. The representation of fictional genres showed a big difference concerning how many fictional genres were represented in each digital education material. The work procedures varied between the digital educational materials depending on the structure of the work and depending on the possibilities it provided for the teacher to adapt the material in the classroom.

I denna studie granskades två digitala läromedel i religionskunskap för högstadiet och gymnasiet. Syftet med denna uppsats var att göra en kritisk läromedelsanalys med fokus på kvinnornas plats i digitala läromedel. Undersökningen gick ut på att se hur kvinnor framställs i utvalda digitala läromedel samt att se på hur skillnader och likheter mellan män och kvinnor uttrycks. Detta jämfördes med styrdokumentens uttalade mål om religion, sexualitet och relationer. De digitala läromedlens innehåll granskades och gjordes till föremål för en analys om framställningen av kvinnor och religion i relation till styrdokumenten. Studien visar att kvinnor inte får lika stor plats som män i digitala läromedel i religionskunskap. Den visar också på mönster hur kvinnor framställs. De digitala läromedlen uppfyller delvis styrdokumentens krav (lgr11 och lgy11) trots att kvinnors religion inte har lika stor plats som männens religion.

Detta är en kvalitativ studie med syftet att undersöka matematiklärares inställningar till användningen av digitala läromedel och läroböcker i matematikundervisningen på högstadiet. Forskningsfrågorna har inriktat studien till vilken syn matematiklärare har på digitala läromedel och läroböcker avseende elevernas möjligheter att utveckla olika matematiska förmågor, betydelse för planering av undervisningen, fördelar och nackdelar för läroböcker och digitala läromedel som används samt matematiklärares urvalskriterier vid val av läromedel. Metoder som har använts för undersökningen är enkäter och intervjuer (se bilaga 2, 3) vars respondenter är matematiklärare från olika kommuner i Sverige. De 11matematiklärare som medverkat i studien arbetar på grundskolan i årskurs 4-9. Resultatet visar på vilka olika sätt matematiklärare använder sig av digitala läromedel och läroböcker i sin matematikundervisning. Både fördelar och nackdelar med användandet av dessa lyfts fram där matematiklärare uttrycker att den traditionella läroboken kan kombineras med digitala läromedel för att skapa en variation i undervisningen samt att de kan individuellt anpassa efter varje elevs förutsättningar. Resultatet visar att läromedel har en betydelse när det gäller matematiklärares planering. De teoretiska ramverken som använts för analysen är instrumentell kompetens, sociokulturellt perspektiv samt sociomatematiska normer.

This study examines what kind of families that are portrayed thru a case study on digital educational materials for the upper level of the elementary school. It describes the previous research that exists in terms of family research and norms in the Swedish school. The theory part focus on aspects such as heteronormativity, the heteronormative life script and performativity and how we are affected by repeatedly coming into contact with the same representations. The method and the material collected for the thesis is based on a qualitative case study design. The results, including three teaching materials, submits the total number of representations in both text and image form, and more consistently in text form. After that, the images included in the study are presented. In the result are parts of the school's curriculum included which gives the study a perspective on what is said about the Swedish school. The results are finally analyzed from a heteronormative perspective and put in relation to the curriculum.

I denna studie har digitala läromedel undersökts och kategoriserats utifrån Blooms reviderade taxonomi. Syftet med studien är att ta reda på om läromedel har en progression samt hur detta kommer i uttryck. För att fånga in progressionen har Säfströms definition använts. För att få svar på frågan om samt hur progressionen tar sig i uttryck har en kvantitativ innehållsanalys samt en kvalitativ textanalys genomförts. Den kvantitativa analysen ger svaret på frågan om och den kvalitativa hur. Alla tre digitala läromedlen påvisar en progression sett till antal uppgifter. Progressionen återfinns även i den mån att antal uppgifter i de svårare kategorierna använda och analysera ökade i samtliga läromedel. Detta skiljer sig dock om man ser till den procentuella andelen. Då minskar exempelvis uppgifter som kategoriseras som förstå i Blooms reviderade taxonomi i två av de valda läromedlen. Detta tyder på en negativ progression i läromedlen. Slutsatsen blir därmed att progressionen skiljer sig åt beroende på om ser till antalet uppgifter eller andelen procent av vardera kategorier.

Denna systematiska litteraturstudie fokuserar på fördelar och nackdelar med digitala och tryckta läromedel. Resultatdelen med fördelar och nackdelar är uppdelad i tre till fyra underrubriker, bedömning, kommunikation, individualisering/anpassning och inlärning. Ett större fokus ligger på hur digitala läromedel eller tryckta läromedel påverkar inlärningen. I studien beskrivs likheter och skillnader mellan digitala och tryckta läromedel. Studien är riktad till läromedel i grundskolan och med resultatet kan lärare anpassa sin undervisning utifrån det läromedel som passar dem bäst. Resultatet kom fram till att digitala och tryckta läromedel fungerar lämpligast när det finns en balans mellan de båda.

Utvecklingen inom tekniken har medfört att skolan och dess läromedel har digitaliserats. Med digitala läromedel i undervisningen förändras sättet man arbetar på. Vilka krav digitala läromedel ska uppfylla, samt vilka möjligheter och hinder som finns med digitala läromedel i undervisningen behöver förtydligas. Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur utvalda lärare i årskurs 1–3 använder läromedlet ”Favorit matematik” digitalt i matematikundervisningen. För att kunna ge en tydlig bild av hur det digitala läromedlet används och i vilket sammanhang lärarna väljer det digitala läromedlet, valdes teorin;”Technological Pedagogical and Content Knowledge” (TPACK). Studien genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1–3. Studiens resultat visar att lärarna ser den digitala versionen som ett komplement till den analoga versionen för att ge eleverna en varierad undervisning, vilket de menar kan bidra till att eleverna blir motiverade till lärandet. En möjlighet som det digitala läromedlet skapar vid undervisningen är att elever som lättare tar in kunskap visuellt kan vara mer delaktiga vid genomgångar. Studien påvisar även nackdelar och hinder vid användandet av det digitala läromedlet då elevernas motorik kan försämras om de inte får öva på att skriva med papper och penna. Dessutom kan uppkopplingen krångla och därmed försvåra undervisningen.

I skolans värld används allt fler digitala läromedel. Forskning visar på att läsförståelsen försämras av att läsa på skärm och att det krävs speciella förmågor för att ta sig an digitala texter. Detta arbete har som syfte att få kunskap om vilka faktorer som ligger bakom svensklärares val av analoga respektive digitala läromedel samt hur svensklärare upplever att elevers läsförståelse påverkas av digitala läromedel. Studien bygger på en fenomenologisk forskningstradition och kvalitativa intervjuer med fem verksamma svensklärare på högstadiet. En tematisk analys av intervjuerna har visat på att valet av digitala läromedel påverkas av läromedlets digitala struktur, läromedlets innehåll och ramfaktorer såsom elevers okoncentration, elevers och lärares digitala kompetens och skolledares beslut av att använda digitala läromedel i alla ämnen.  Upplevelsen av hur elevers läsförståelse påverkats av digitala läromedel visar på en delad bild. Några informanter upplever att elevers läsförståelse har försämrats medan andra inte upplever någon skillnad. Precis som forskningen pekar på beskriver några av informanterna att det krävs annan stöttning och andra lässtrategier för att läsa digitalt. Vår slutsats är att det behövs större digital kompetens hos både elever och lärare för att de digitala läromedlen ska vara användbara samt att läromedlen behöver utveckla sin digitala struktur i samma takt som digitaliseringen i samhället för att skolan ska kunna lyckas med att fostra medborgare redo för en digitaliserad värld.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur matematiklärare i grundskolan undervisar med digitala läromedel. Studien ämnar också till att utforska lärares uppfattningar om svårigheter och möjligheter med att använda digitala läromedel i matematik. I denna studie behandlas två frågeställningar; Hur använder lärare digitala läromedel i matematik och vad uppfattar lärare som svårigheter/möjligheter med att använda digitala läromedel i matematik? Studien är av kvalitativ karaktär och de metoder som använts är intervjuer och observationer. I resultatet framkom det att lärare använder det digitala läromedlet i matematik som en bok på datorn. Lärarna planerar sin undervisning på samma sätt som med ett tryckt läromedel. Det framkommer även att det finns stora möjligheter med det digitala läromedlet i matematik som till exempel åtkomst till socialsemiotiska resurser (teckensystem), individanpassning och tillgänglighet. Den största svårigheten med det digitala läromedlet i matematik visar sig vara kommunikationen, det vill säga att eleverna inte får möjligheten att redovisa sina uträkningar.