I skolans värld används allt fler digitala läromedel. Forskning visar på att läsförståelsen försämras av att läsa på skärm och att det krävs speciella förmågor för att ta sig an digitala texter. Detta arbete har som syfte att få kunskap om vilka faktorer som ligger bakom svensklärares val av analoga respektive digitala läromedel samt hur svensklärare upplever att elevers läsförståelse påverkas av digitala läromedel. Studien bygger på en fenomenologisk forskningstradition och kvalitativa intervjuer med fem verksamma svensklärare på högstadiet. En tematisk analys av intervjuerna har visat på att valet av digitala läromedel påverkas av läromedlets digitala struktur, läromedlets innehåll och ramfaktorer såsom elevers okoncentration, elevers och lärares digitala kompetens och skolledares beslut av att använda digitala läromedel i alla ämnen.  Upplevelsen av hur elevers läsförståelse påverkats av digitala läromedel visar på en delad bild. Några informanter upplever att elevers läsförståelse har försämrats medan andra inte upplever någon skillnad. Precis som forskningen pekar på beskriver några av informanterna att det krävs annan stöttning och andra lässtrategier för att läsa digitalt. Vår slutsats är att det behövs större digital kompetens hos både elever och lärare för att de digitala läromedlen ska vara användbara samt att läromedlen behöver utveckla sin digitala struktur i samma takt som digitaliseringen i samhället för att skolan ska kunna lyckas med att fostra medborgare redo för en digitaliserad värld.