This essay examines how textbooks in primary geography offer readers to make changes in perspective. As the title suggests, spatial/temporal awareness and understanding of social relations are seen as interconnected aspects of what changes in perspective is about. Two contemporary textbooks used in Swedish primary school are analyzed, as well as one written in 1893 by the Swedish reform educator Anna Whitlock. The analysis is made with tools from multimodal social semiotics and critical linguistics. Understanding didactics on a basis of curriculum theory, distinguishing varied offers of meaning is seen as an important basis for making decisions in didactic practice. The essay offers arguments to support that view. A historical perspective is used to illustrate constructions of school geography in our time. Attention is paid to how the text from the 1890s introduces spatiality by letting the reader relate to the physical world, while spatiality in the texts from the 2010s is framed by social relations. When differences between the contemporary textbooks are described, some specific design choices offering varied reader interactions are suggested being crucial for inclusions/exclusions of experiences and worldviews.

Education systems face a number of challenges regarding social justice, diversity, difference, and inclusion and membership for all students in the groups that schools create. This invokes questions of how well these challenges are met in curricula and teaching materials. Through discourse analysis of eight Swedish geographical textbooks, this essay aims to seek out the perspectives surrounding difference within the subject of geography. It concludes that the idea of fixed homogenous cultures as meaningfull in differentiating among people dominates throughout the latter half of the 20th century and during the last decade. In addition, it concludes that the discourse surrounding diversity in Swedish geographical teaching materials mainly has a binary liberal view of plurality focused around tolerance. This view, it is argued, helps to create and maintain both ideas of otherness and swedishness, the latter of which rest upon the notion of the former. The advent of sustainable development applied to social areas may howevever have forced the rigidity of these perspectives to loosen, even if alternatives are lacking. Nonetheless, swedishness remains vaguely defined, mirrored against the Other, something that has given rise to a neo–national discourse seeking to establish the notion of the nation.

Globalisering är en process som pågått under lång tid och är än idag högaktuellt. Världen kopplas samman allt snabbare genom handel, internationell politik, kommunikation och transport, turism och migration, resursförbrukning samt klimatförändringar. År 1994 respektive 2011 etablerades de senaste stora reformerna av svensk grund- och gymnasieskola. I styrdokumenten för geografiämnet i gymnasieskolan, tillhörande dessa två reformer, finns krav på innehåll som syftar till förståelse och kunskapsutveckling gällande den globala världen, samt komplexa samband mellan länder, stater, människor och miljöer. I anknytning till de nya styrdokumenten uppdaterades samt skrevs nya läroböcker. Globaliseringsdiskursen kan bidra till kritiskt granskande av såväl sociala som ekonomiska, politiska och ekologiska förhållanden av geografisk karaktär. Denna uppsats syftar till att undersöka hur begreppet globalisering definieras och hur diskursen runt globalisering ter sig, genom en kvalitativ textanalys av fyra läroböcker för geografiämnet i svensk gymnasieskola. Resultatet påvisar att samtliga böcker dryftar globalisering ur flertalet olika perspektiv och förhåller sig tämligen väl till respektive styrdokuments krav på innehåll gällande globalisering. För att fullständigt uppfylla undervisningsmålen gällande globalisering i styrdokumenten, behöver lärarna komplettera läroböckerna med dagsaktuellt material av mer komplex och problematiserande karaktär.

Denna studie undersöker användbarheten av en modell med geografiska tankeredskap i lärares undervisning somett hjälpmedel för att tydliggöra och utveckla elevers geografiska kunskaper och tänkande. Tankeredskapen skaförstås som specifika begrepp med en viss funktion i geografin som lyfter fram geografisk kunskap och ettgeografiskt sätt att tänka. Genom observationer har två lärare över fem lektioner vardera iakttagits djupgående ochsystematiskt med hjälp av en observationsmall. Observationsmaterialet har sedan analyserats genombegreppskartor som ett visuellt verktyg för att illustrera hur modellens tankeredskap innehåller olika meningar.Begreppskartorna visar hur lärarna tillämpade tankeredskapen, vilket kunde tolkas implicit och explicit beroendepå sammanhanget. En implicit tolkning innebär hur tankeredskapen gestaltas ha en underbyggande struktur avbegrepp och förklaringar som stödjer förståelsen av tankeredskapen. Detta förklarar hur lärarna begripliggjordetankeredskapen, genom att med andra ord hänvisa till ett specifikt sätt att tänka geografiskt. Med en sociokulturellteori på begreppsbildning diskuteras begreppskartorna utifrån hur läraren språkligt bidrar till att utveckla eleversgeografiska kunskaper. I konklusion kan den presenterade tankemodellen anses vara en användbar metod för attstrukturera undervisningen i geografi på gymnasienivå. Dock framhäver denna studie att det vore lämpligt attvidare definiera de geografiska tankeredskapen, för att tydliggöra för lärare och elever vad geografi är.

Geografi är ett litet ämne i svenska skolor; i gymnasiet är det få elever som läser geografi och i grundskolan har det visats att lärarna ofta saknar högre utbildning inom ämnet och ser det som ett stödämne till övriga SO-ämnen. Det finns röster som vill höja ämnets status eftersom geografiska kunskaper anses viktigt för att förstå exempelvis klimatförändring. Dessutom finns det forskare som förespråkar mer fokus på ämneskunskaper i skolan för att eleverna ska kunna använda dem för att eventuellt kunna påverka i framtiden. Genom intervjuer med geografilärare på gymnasiet—med fokus på geografins bidrag och varför vi ska läsa geografi—visar det sig att de ser på ämnet som ett unikt sätt att binda samman andra ämnen, särskilt de naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnena. Det finns även argument för geografi om att det bidrar till samhälle och personlig utveckling, det skulle kunna hjälpa till att uppfylla gymnasiets uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer, och geografiska kunskaper kan förbereda eleverna får att vara med och påverka framtiden.

As climate changes are progressing so is the need for further knowledge surrounding them and their consequences. This includes the ocean’s role in the climate system. Previous studies indicate a general lack of research in students’ understanding of the ocean, which this thesis aims to fill a part of. This thesis has investigated upper secondary school students’ basic knowledges of the ocean’s natural processes and chemistry, as well as the students’ understanding of the consequences of the ongoing ocean warming. The methods used have been a combination of participant observation and a quiz, considering students in an upper secondary school in Stockholm. The results of the quiz show that two thirds of the students have a basic understanding of the ocean’s processes and chemistry. The participant observation supports this conclusion. It additionally showed that most students displayed superficial knowledge of oceanic processes, while having a poorer understanding of more complex processes and the concurrence between processes. Some misunderstandings and alternative understandings surfaced amongst the students’ answers. These, along with systematic geography and its preconditions, are discussed in the discussion section. While the present study was too limited to draw definite conclusions, this study indicated preliminary that students with focus on natural science display a deeper knowledge in the ocean’s chemistry and natural processes than students with focus on social sciences, which would be interesting to investigate further in future research.

This study aims to investigate how a number of students who are at the end of a teachers’ educations program in social studies, geography, religion and history interpret that the national curriculums states that every teacher is responsible for students language development and should be supportive of language backgrounds. In the light of the curriculums the study explores how the teacher education students feel that the education has prepared them for teaching children with Swedish as a second language. The study also examines how the teacher education students think that the teacher education could improve in matters like preparing future teachers to teach social studies, geography, religion and history to second language children. The study is based on interviews with seven university students and shows that they feel a responsibility to develop their future students’ language. It also shows that the teacher education students don’t experience that their education has addressed these challenges. The study also reveals that the participants understand the difficulties with teaching second language students. A lot of their thoughts on the subject are similar to what previous research stresses as central to teaching these students despite that the teacher education students don’t feel prepared. The question of possible improvement in the teacher education shows that the participants in the study believe that there is room for improvement in the teacher education regarding second language students.

This compilation licentiate thesis focuses on geography teaching in a digital teaching and learning environment in the Swedish secondary school. Departing from a subject-didactic perspective, the aim was to explore the relation between teachers’ knowledge base, choices and usage of digital tools and geography teaching. The preconditions to develop students geographical thinking has been of specific interest. The thesis consists of two joint studies: a regional survey (n=47) and a case study based on workshops. The results from the first study formed a basis for the design of the second study. The study draws on theories on teachers’ knowledge base, pedagogical content knowledge and TPACK.  The first study focused on teachers’ view of what secondary geography education implies in a digital teaching and learning environment. The second study explored secondary social science teachers’ curriculum thinking when constructing lesson plans containing geographical analyses with subject-specific digital tools (SSDT). The results reveal that handling geographical analysis in geography education stand out as a complex content that challenges teachers’ professional management competence. The usage of digital tools and SSDTs, such as GIS, varies. Subject specific games are commonly used in geography teaching. However, SSDTs that provide great amount of geographical data, for instance GIS, are not as commonly used. Moreover, results from the second study indicate that most participating teachers engaged in geographical thinking when planning their lessons, but there is an imbedded difficulty regarding transforming such thinking into student instructions. Also, integrating the SSDTs in the lesson plans proved to be challenging for some of the teachers. This implies developing each knowledge aspect is crucial alongside developing an integration of the knowledge aspects. / Den här studien utgår från ett ämnesdidaktiskt perspektiv och undersöker relationen mellan högstadielärares kunskapsbas, val och användning av digitala verktyg och geografiundervisning. Två delstudier ligger till grund för studiens resultat. Den första delstudien består av en regional enkätstudie med SO-lärare i årskurserna 7-9, vilken undersöker lärarnas val och användning av digitala verktyg i geografiundervisningen. Resultaten från den första delstudien gav underlag och uppslag för hur nästa delstudie skulle designas. Den andra delstudien är utformad som en fallstudie, och baseras på workshops med en grupp högstadielärare. Den fokuserar på lärares planering av undervisningen där elever får göra geografiska analyser med hjälp av ämnesspecifika digitala verktyg (ÄSDV) i syfte att utveckla det geografiska tänkandet. Studien vilar på teorier om lärares kunskapsbas, TPACK och ett geografididaktiskt forskningstema, geografiskt tänkande. Resultaten visar att geografiska analyser är ett komplext ämnesinnehåll och därmed även ett utmanande inslag i geografiundervisningen. Överlag används digitala verktyg i undervisningen men ÄSDV som innehåller stor mängd geografiska data (t. ex. geografiska informationssystem), används i markant lägre utsträckning. Studien visar även att integrationen mellan olika aspekter i lärarens kunskapsbas är central för att genomföra en undervisning som utvecklar geografiskt tänkande med hjälp av digitala verktyg.