Syftet med detta arbete är att undersöka om digitala verktyg kan erbjuda matematikundervisningen något som gör den bättre som analoga verktyg inte kan erbjuda. För att undersöka det genomfördes intervjuer med 10 lärare som har lärarlegitimation inom matematik och jobbar på lågstadium i Sverige. I resultat framkommer att digitala verktyg kan erbjuda mervärden till matematikundervisningen som inte går att tillgå om lärare arbetar analogt. Några av de mervärdena handlar om individanpassningar, matematikgenomgångar och gamification. Det framkommer även att förutsättningarna för att bedriva undervisningen med hjälp av digitala verktyg är otillräckliga i den mån att de digitala enheterna inte räcker till en hel klass samt att skicket på de digitala enheterna är dåligt. Det framkommer även att lärarna som deltog i studien knappt har någon utbildning gällande användande av digitala verktyg i undervisningen.

Geografi är ett litet ämne i svenska skolor; i gymnasiet är det få elever som läser geografi och i grundskolan har det visats att lärarna ofta saknar högre utbildning inom ämnet och ser det som ett stödämne till övriga SO-ämnen. Det finns röster som vill höja ämnets status eftersom geografiska kunskaper anses viktigt för att förstå exempelvis klimatförändring. Dessutom finns det forskare som förespråkar mer fokus på ämneskunskaper i skolan för att eleverna ska kunna använda dem för att eventuellt kunna påverka i framtiden. Genom intervjuer med geografilärare på gymnasiet—med fokus på geografins bidrag och varför vi ska läsa geografi—visar det sig att de ser på ämnet som ett unikt sätt att binda samman andra ämnen, särskilt de naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnena. Det finns även argument för geografi om att det bidrar till samhälle och personlig utveckling, det skulle kunna hjälpa till att uppfylla gymnasiets uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer, och geografiska kunskaper kan förbereda eleverna får att vara med och påverka framtiden.