Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att undersöka hur ett antal lärare uppfattar elevers attityd till läsning och vilka undervisningsstrategier lärarna i ämnet svenska för årskurserna 4-6 uppger att de använder sig av. Frågeställningarna som studien syftar till att besvara är ‘hur uppfattar lärarna elevers attityd till läsning?’ och ‘vilka undervisningsstrategier uppger lärarna att de använder sig av?’. Teori och metod: Studien utgår från en fenomenologisk teori med en fenomenografisk forskningsansats. Där lärares uppfattningar inom fenomenet attityder till läsning har undersökts. I studien har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med sex lärare som är utbildade för att undervisa i årskurserna 4-6 där de för stunden undervisar i ämnet svenska. Intervjuernas syfte är att få en inblick i och förståelse för hur lärare uppfattar elevers attityd till läsning och vilka undervisningsstrategier lärare uppger att de använder sig av. Samtliga intervjuer genomfördes på plats i de olika skolorna som lärarna är anställda på. Data har analyserats systematiskt utifrån en beprövad analysmetod. Denna analysmetod underlättade arbetet att sammanställa och tolka lärarnas utsagor. Resultat: I lärarnas utsagor framkommer textsamtal som den vanligaste

Rapporter visar att elever med utländsk bakgrund presterar sämre i matematik än elever med svensk bakgrund i grundskolan. Vad det beror på är inte fastställt men socioekonomisk bakgrund, det svenska skolsystemets kapacitet för att utbilda elever med utländsk bakgrund och språkkunskaper i svenska diskuteras som möjliga orsaker (Skolverket, 2019). Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares uppfattningar om likvärdighet och inkludering i matematikundervisning när det gäller andraspråkselever, samt deras faktiska undervisningsstrategier. Fyra undervisande lärare i mellanstadiet och en studiehandledare intervjuades. Intervjuerna transkriberades och materialet analyserades sedan genom kodning och tematisering för att hitta gemensamma mönster men också skillnader. Resultatet visade att alla lärare uttrycker att andraspråkselever ska få den undervisning de behöver och att alla elever ska vara med. Hur lärare sedan arbetar i matematikundervisningen för att uppnå detta skiljer sig åt. Det var en lärare som stack ut i sin matematikundervisning då hen främst utgår från arbete i helklass och ett flerspråkigt förhållningssätt. Gemensamt för alla lärare är att de anser kartläggning, översättning och begreppsutveckling samt stöttning av andraspråkselever som särskilt viktigt i matematikundervisningen.

Syftet med studien är att undersöka passande undervisningsstrategier till variationsteoretisk lärandemetod. Strategierna baseras på behavioristisk och socialkonstruktivistisk teori och undersöker möjligheterna för lärande inom biologiämnet. Inom socialkonstruktivistisk teori är det sociala samspelet grunden för lärande, medan lärandeinom behaviorismen innebär att utveckla önskvärt beteende genom betingning. Elever delas upp i två grupper enligt en experimentell design och får delta i undervisning konstruerad i enlearning study. Lektionerna har samma lärandemål men med olika undervisningsstrategier för att jämföra kunskapsinhämtningen samt elevers perspektiv. Resultatet visar att elever som deltagit i undervisning baserad på en socialkonstruktivistisk lärandeteori når högre kunskapsnivåer och anser att undervisningen varit roligare/mer intressant än elever i den behavioristiska gruppen. Det visar att undervisning med variationsteoretisk lärandemetod påverkas av vilka undervisningsstrategier som används.

Denna studie syftar till att undersöka lärares upplevelser av textböcker som används i undervisningen av ämnet engelska i grundskolans årskurser 4 – 6. De frågeställningar som studien ämnar besvara är: Vilka textböcker upplever lärare används i undervisningen av ämnet engelska i grundskolans årskurs 4–6? Hur upplever lärare att textböcker används i undervisningen av ämnet engelska? Vilka upplevelser har lärare av att använda textböcker i undervisningen av ämnet engelska? Vilka kompletterande undervisningsstrategier upplever lärare används för att möta eventuellt bristande innehåll i textböcker som används i undervisningen av ämnet engelska?  Studien är baserad på teorin fenomenologi och metoden fenomenografi. En kombination av teorin fenomenologi och metoden fenomenografi används för att beskriva kärnan av fenomenet textböcker genom att studera likheter och skillnader i lärares upplevelser av fenomenet.  I studien används en kvalitativ metod som utgår från semistrukturerade intervjuer. Sju lärare från olika kommuner och skolor intervjuas för att besvara studiens frågeställningar. Intervjuerna transkriberas och analyseras i sin helhet för att få fram studiens resultat. Datan kategoriseras sedan utifrån identifierade likheter och skillnader.  Resultatet visar att de textböcker som används i undervisningen av ämnet engelska är Champ, New What´s Up? och Good Stuff Gold. Samtliga lärare använder textböcker på liknande sätt genom att nyttja böckernas kapitel med text och glosor. Vidare anser samtliga lärare att textböckerna möter kursplanens mål för ämnet engelska och böckerna används därav som en guide vid planering av lektioner. Flera lärare upplever att innehållet i textböcker är svårt att nivåanpassa, men några lärare upplever att det går bra att anpassa innehållet till en lägre nivå. Dessutom upplever flera lärare att elever som möter det engelska språket på sin fritid utvecklar bättre kunskaper i ämnet. Majoriteten av lärarna är positiva när det gäller representationen av kulturell mångfald i textböcker, då de upplever att det finns en medvetenhet kring att synliggöra olika individer vid utformningen av textböckerna. Majoriteten av lärarna upplever inte heller att det förekommer könsstereotyper. Alla lärare kompletterar textböckerna för att möta de brister som återfinns i användningen i undervisningen. Det kan innebära att använda egenproducerat material, andra läromedel, internet och skönlitteratur.  Samtliga lärare upplever fördelar och nackdelar med textböcker. Utifrån studien dras slutsatsen att textböcker är fördelaktiga att använda i undervisningen av ämnet engelska, men det krävs en kritisk medvetenhet hos lärare för att möta textböckers brister.

Teori och metod  Studien utgår från en fenomenologisk teori med en fenomenografisk forskningsansats. Där lärares uppfattningar inom fenomenet attityder till läsning har undersökts. I studien har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med sex lärare som är utbildade för att undervisa i årskurserna 4-6 där de för stunden undervisar i ämnet svenska. Intervjuernas syfte är att få en inblick i och förståelse för hur lärare uppfattar elevers attityd till läsning och vilka undervisningsstrategier lärare uppger att de använder sig av. Samtliga intervjuer genomfördes på plats i de olika skolorna som lärarna är anställda på. Data har analyserats systematiskt utifrån en beprövad analysmetod. Denna analysmetod underlättade arbetet att sammanställa och tolka lärarnas utsagor.  Resultat  I lärarnas utsagor framkommer textsamtal som den vanligaste undervisningsstrategin som lärare använder sig av. Textsamtal belyses i samtliga utsagor av lärarna där det framkom variationer hur de använder denna strategi. I resultatet och diskussionen belyser vi lärarnas likheter och olikheter av de undervisningsstragier som framträder i lärarnas utsagor. Rutiner vid läsning beskrivs i olika former och användningsområden där det används antingen som start på dagen, schemautfyllnad eller som strategi för att främja positiva attityder till läsning. Lärare som positiva förebilder är även en faktor som enligt lärarnas utsagor främjar elevernas positiva attityder till läsning. De lärare som modellerar betydelsen av läsning upplever generellt elevers attityd till läsning som positiv. Även miljöaspekter samt skolbibliotekets betydelse framkommer frekvent i lärarnas utsagor som faktorer som främjar elevernas positiva attityder till läsning. Där skolbibliotekets betydelse för att hjälpa eleverna utifrån intresse och nivå framställs som av vikt.

Att leva och verka i dagens informationssamhälle ställer ett allt högre krav på individens skrivförmåga. I skolan möts elever av höga krav på skrivförmåga redan i grundskolans tidiga år. Att utforma en undervisning som främjar alla elevers skrivutveckling samt leder dem till att nå de ökade kraven ställer höga krav på lärare. Syftet med studien är att undersöka hur sex yrkesverksamma lärare beskriver sin skrivundervisning, vilka undervisningsstrategier de uppger att de använder i sin undervisning samt vilken påverkan de upplever att dessa strategier har på elevers skrivande. Utifrån en kvalitativ ansats har intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Sex yrkesverksamma lärare i årskurserna 1–2 har genom semistrukturerade intervjuer berättat om sina upplevelser och erfarenheter kring skrivundervisning i skolans tidiga år. Med utgångspunkt i ett fenomenologiskt perspektiv vill vi undersöka och försöka förstå hur lärare beskriver och upplever fenomenet skrivundervisning och undervisningsstrategier. Utifrån Malteruds (2003) analysmodell har lärarnas utsagor kodats och sammanfattats i matriser för att synliggöra meningsbärande innehåll och urskilja likheter och skillnader i utsagorna. Lärarnas utsagor har kodats i kategorier som bedömts betydelsefulla utifrån tidigare forskning kring den tidiga skrivundervisningen och som anses vara relevanta för att svara på studiens syfte och frågeställningar. Från resultatet framkom modellering som den undervisningsstrategi som flest lärare använder i sin skrivundervisning. Flertalet lyfte cirkelmodellen som en metod för skrivinlärning med fokus på modellering och gemensamma aktiviteter. Aspekter som struktur och samtal är något som flera lärare i studien pratar om. Lärarna upplever att användandet av exempelvis checklistor och tankekartor leder till ett ökat elevansvar och en djupare förståelse för innebörden av skrivandet. I likhet med tidigare forskning lyfter flertalet lärare varierad och anpassad undervisning samt elevens delaktighet och ansvar som viktiga aspekter i elevernas skrivutveckling. Till skillnad från tidigare forskning pratar lärare inte om relationen mellan lärare och elev, vilket i forskning framkommer som en viktig aspekt för elevers skrivutveckling.

Denna studie fokuserar på att undersöka hur lärare uppfattar flerspråkighet samt hur de arbetar språkutvecklande i matematikundervisningen för att stödja flerspråkiga elever. Genom att lyfta fram sex undervisande lärare inom mellanstadiets matematikundervisning strävar studien efter att belysa de utmaningar som dessa lärare möter och förstå de specifika strategier och metoder de använder för att stödja flerspråkiga elevers inlärning.Efter att ha genomfört intervjuerna transkriberades materialet och genomgick en analys med kodning och tematisering för att urskilja gemensamma mönster och skillnader inom lärarnas svar. Resultaten av studien indikerar att, trots liknande grunduppfattningar om att möta flerspråkighet i matematiken, varierar lärarnas strategier. Denna variation anses vara en vanlig företeelse bland lärare och ger insikter i den differentierade synen på och tillämpningen av undervisningsmetoder för flerspråkiga elever inom matematikämnet.

samhälle. Dock visar de senaste PIRLS- och PISA-mätningarna att svenska elevers läsförståelse sjunker. Denna studie ämnar bidra med fördjupade kunskaper för att stödja elevers läsutveckling och läsmotivation. Enligt tidigare forskning behöver lärare arbeta strategiskt för att motivera elever till läsning och främja deras läsmotivation, för att förbättra resultaten. Genom att använda läsmotiverande undervisningsstrategier kan lärare hjälpa elever att utveckla sina läskunskaper och öka deras intresse för läsning. Med detta som utgångspunkt syftar studien till att undersöka fyra grundskolelärares uppfattningar gällande vad som motiverar elever till läsning, vilka undervisningsstrategier de använder samt hur de ser att de valda strategierna är gynnsamma för elevers läsmotivation. För att uppfylla studiens syfte har tre forskningsfrågor formulerats:  Hur uttrycks lärarnas uppfattningar kring läsmotivation?  Hur använder lärarna undervisningsstrategier för att främja läsmotivationen hos eleverna?  Hur uttrycks lärarnas upplevelser kring de valda strategierna?  Studien utgår från en fenomenologisk teori, för att synliggöra lärarnas erfarenheter, upplevelser och uppfattningar om fenomenet läsmotivation. Den metod som använts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärare har en central roll för att främja elevers läsmotivation genom att vara engagerade, skapa relationer, ta vara på elevers intressen och erbjuda intresseväckande läsmaterial. Därtill kan undervisningsstrategier som högläsning, tyst läsning, textsamtal och läsförståelsemetoder vara gynnsamma, för att elever ska ha möjlighet att utveckla läsmotivation. Lärare kan genom att observera elevers engagemang få en uppfattning om deras vilja till att läsa.

Denna studie syftade till att belysa lärares syn på studiesituationen för särbegåvade elever inom grundskolans senare år. Genom att undersöka de strategier som användes av lärare för att utmana och stimulera särbegåvade elever, samt identifiera de möjligheter och hinder som upplevs, strävade studien efter att förstå lärarnas roll i skapandet av inkluderande lärmiljöer för denna elevgrupp samt deras kunskap om neuropedagogik. En integration av teorier om Gifted Education och pedagogik samt systemteori, samt sociokulturell inlärningsteori av Lev Vygotskys teori och begrepp om Zone of Proximal Development (ZPD) och scaffolding användes för att uppfylla studiens syfte. En kvalitativ forskningsansats som inkluderade klassrumsobservationer och intervjuer med åtta lärare från två privata grundskolor i mellersta Sverige tillämpades. Genom en analys av forskning och teoretiska perspektiv framhävde studien betydelsen av skräddarsydda undervisningsstrategier samt behovet av organisatoriskt stöd och kontinuerlig kompetensutveckling för lärare som arbetar med särbegåvade elever. Resultaten pekade på att grundskollärare använde olika metoder för att inkludera särbegåvade elever och anpassa undervisningen efter deras behov. Genom att öka förståelsen för särbegåvade elevers specifika behov och främja anpassad undervisning, var avsikten med denna studie att bidra till fortsatt forskning och förbättringar på både policy- och praktiknivå, där skolor aktivt arbetar för att inkludera och stödja särbegåvade elever enligt lärarnas perspektiv. Nyckelord: Särbegåvning, inkluderande undervisningsstrategier, utmaning, neuropedagogik

Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka hur tidigare forskning redogör för hur lärare i årskurs F-3 anpassar undervisningen för elever med dyslexi utifrån faktorerna relationsskapande, inlärningsmiljö, undervisningsstrategier och differentiering. Utifrån detta ges läsaren en fördjupad förståelse för vilken betydelse ovannämnda faktorer har för elever med dyslexi. Litteraturöversikten vägleds med hjälp av forskningsfrågan "Hur anpassar lärare undervisningen för att stödja elever med dyslexi?”. Litteraturöversiktens datainsamling har genomförts genom sökningar via söksträngar i databaser, men även manuella sökningar har genomförts och både internationell och nationell forskning har samlats in. Artiklar och avhandlingar, relevanta för frågeställningen, har analyserats med inspiration från en tematisk analys och resulterade i tre teman (undervisningsstrategier, inlärningsmiljö och relationer) med olika koder som legat till grund för arbetet. Resultatet visar att tidiga insatser är viktigt och att lärarna behöver få djupare kompetens för att stötta elever med dyslexi på ett effektivt sätt. Läraren behöver skapa en trygg och inkluderande miljö för elever med dyslexi och relationen mellan elev och lärare spelar stor roll för elevernas motivation till framtida utveckling i läs- och skrivinlärning. Slutsatsen som framkom är att elever med dyslexi påverkas på olika sätt av sin diagnos, vars självförtroende kan försämras och därför är det viktigt att läraren stöttar eleverna.